267/1991

I trakter där skogarnas bevarande är nödvändigt för att förhindra att skogsgränsen förskjuts, kan jord- och skogsbruksministeriet enligt denna lag förklara vissa skogsområden för skyddsskogsområden.

På ett skyddsskogsområde är det endast med tillstånd av skogsnämnden tillåtet att bruka skog som ägs av någon annan än staten för annat ändamål än till lägenhetens husbehov. Då särskilda ortsförhållanden påkallar det kan jord- och skogsbruksministeriet på skyddsskogsområdet också inskränka tagande av husbehovsvirke eller helt och hållet förbjuda det.

Likaså kan ministeriet meddela inskränkande föreskrifter om renbete inom ett skyddsskogsområde, om sådana är nödvändiga för det i 1 § nämnda syftet.

Om användningen av skog till husbehov enligt 2 § på någon lägenhet inskränks eller helt och hållet förbjuds, får markägaren såvida inte inskränkningen eller förbudet beror på uppsåtlig skogsskövling, då sådant är möjligt, från staten tillhörig skog enligt anvisningar av forststyrelsen ta den mängd husbehovsvirke som skäligen kan anses motsvara minskningen i rätten att använda lägenhetens skog.

Där skogens bevarande till skydd för bosättning eller odling på för vindar synnerligen utsatta holmar och stränder vid havet eller de inre vattnen eller på höjder eller branter, eller för att bevara skog för att förekomma jordras påkallar större inskränkningar i skogens användning än vad som stadgas i lagen om enskilda skogar (412/67), kan jord- och skogsbruksministeriet fastställa ett för detta behövligt skyddsområde samt meddela föreskrifter om hur till skyddsområdet hörande skog eller skogsmark får användas.

Om ett beslut som avses i 1 eller 5 § gäller andra än statens skogsområden, skall markägarna, den berörda kommunen och de lokala förvaltningsmyndigheterna höras innan beslutet fattas.

I ett ärende som gäller föreskrifter enligt 2 § 2 mom. vilka begränsar renbete skall länsstyrelsen höras. Innan länsstyrelsen avger sitt utlåtande skall den bereda renbeteslagsföreningen och berörda renbeteslag tillfälle att yttra sig.

Tillsynen över att denna lag iakttas hör till forststyrelsen i fråga om statens skogsområden och till respektive skogsnämnd i fråga om övriga skogsområden.