23/1991

I 9 § lagen om balansering av lantbruksproduktionen (1261/89), nedan balanseringslagen, nämnda avtal om minskning av lantbruksproduktionen får 1991 ingås för en avtalsperiod om tio år. Enligt odlarens önskan börjar avtalsperioden den första dagen i mars, april, maj eller juni eller i oktober, november eller december.

Avtalet med odlaren ingås av det lantbruksdistrikt inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum ligger. Ansökan om avtal skall lämnas till lantbruksnämnden i den kommun där enheten har sitt driftscentrum senast sex veckor innan avtalsperioden börjar.

Jordbruksstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur ansökan skall göras och avtal ingås.

I avtalet om minskad lantbruksproduktion förbinder sig en odlare som har bedrivit mjölk-, nötkötts-, svinkötts-, ägg- eller åkerväxtproduktion på sin gårdsbruksenhet att för den tid avtalsperioden omfattar på sin enhet avstå från annan lantbruksproduktion än den som anges i 6 §.

Odlaren skall sedan han ansökt om att få ingå avtalet och innan avtalsperioden börjar överlåta de husdjur som avses i avtalet till slakt eller annars använda dem för ett ändamål som inte ökar överproduktionen av den produkt som avses i 1 mom. Jordbruksstyrelsen skall meddela närmare föreskrifter om hur husdjuren skall avlägsnas från gårdsbruksenheten och om odlarens skyldighet att underrätta landsbygdsdistriktet om avlägsnandet.

För att avtal skall kunna ingås krävs att det på gårdsbruksenheten finns förutsättningar att idka skogsbruk som en produktionsriktning eller sådan näring eller hästhushållning som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten landsbygdsnäringslagen (1295/90).

På en gårdsbruksenhet kan det anses finnas förutsättningar att idka skogsbruk som en produktionsriktning, om

På en gårdsbruksenhet kan det anses finnas förutsättningar att idka en annan näring som avses i 1 mom. än skogsbruk, om odlaren har blivit beviljad finansieringsstöd enligt landsbygdsnäringslagen eller lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden (1031/86) för att idka näringen eller om det annars med hänsyn till produktionen inom gårdsbruksenheten har konstaterats att det finns förutsättningar att idka näringen på denna gårdsbruksenhet.

En förutsättning för att avtal skall kunna ingås är dessutom att

Den förbindelse som avses i 1 mom. 4 punkten gäller inte överlåtelser som sker för andra ändamål än jord- och skogsbruk eller vilkas betydelse är liten med hänsyn till användningen av gårdsbruksenheten.

Landsbygdsdistriktet betalar på grundval av avtalet grundersättning och tilläggsersättning som balanseringspremie till odlaren. Det sammanlagda beloppet av grundersättningen och tilläggsersättningen är högst 75 000 mark per helt avtalsår.

Som grundersättning betalas 12 500 mark per avtalsår. Grundersättning betalas dock bara tills odlaren har fyllt 65 år.

Tilläggsersättning betalas för de fem första avtalsåren. Beloppet av tilläggsersättningen per år fastställs enligt odlarens inkomster av lantbruk, som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten, så att tilläggsersättningen är 25 % av försäljningsinkomsterna av åkerväxtprodukter, 35 % av försäljningsinkomsterna av mjölkproduktion, 25 % av inkomsterna av nötköttsproduktion och 20 % av inkomsterna av svin- och fjäderfähushållning.

Till inkomsten av åkerväxtprodukter hänförs inkomsten av försäljningen av produkterna inberäknat ersättning för skördeskador, dock inte inkomsten av försäljningen av sådana produkter som avses i 6 § 7 punkten. Till inkomsten av mjölkproduktion och fjäderfähushållning hänförs inkomsterna av försäljningen av produkter samt till inkomsten av svinhushållning och nötköttsproduktion inkomsten av försäljningen av djur minskad med utgifterna för anskaffning av djuren. Till inkomsten av nötköttsproduktion hänförs även premie som har betalts enligt ett avtal om produktion av nötkött eller hållande av dikor som har ingåtts med staten.

Om gårdsbruksenhetens åkerareal eller antalet djur inom denna vid ansökan om avtalet har minskat så mycket att den uppenbarligen inte längre motsvarar inkomsten enligt 4 § 1 mom. 2 punkten, skall beloppet av den inkomst som utgör grund för tilläggsersättningen minskas så att den motsvarar den minskade åkerarealen eller husdjursproduktionen. Inkomstens belopp sänks dock inte på grundval av att antalet djur minskat om minskningen har kunnat betraktas som tillfällig och berott på sjukdomar hos djuren eller på att djurstammen regelbundet förnyats. En ringa ökning av antalet djur inom en produktionsgren kan betraktas som ersättning för att antalet djur minskat inom en annan produktionsgren.

Under avtalsperioden har odlaren rätt att

Har odlaren beviljats finansieringsstöd enligt landsbygdsnäringslagen eller enligt lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden för sådan näringsverksamhet som förutsätter bedrivande av lantbruksproduktion enligt 1 mom. 2, 3 eller 7 punkten, får odlaren bedriva sådan produktion som omfattas av finansieringsstödet utan hinder av 1 mom.

Produkter som avses i 1 mom. 1 och 8 punkten får inte säljas.

I 6 § 1 mom. 2 punkten nämnda husdjur omvandlas till djurenheter så att en häst motsvarar en hel djurenhet, ett föl som är yngre än ett år 0,5 djurenheter, ett får och en get vardera 0,2 djurenheter, ett lamm och en killing som är yngre än åtta månader vardera 0,05 djurenheter samt ett fjäderfä och en kanin vardera 0,02 djurenheter.

Under avtalsperioden har odlaren rätt att använda gårdsbruksenhetens produktionsbyggnader för annat ändamål än lantbruksproduktion, för lantbruksproduktion och hållande av egna eller främmande hästar som enligt avtalet är tillåten på gårdsbruksenheten, samt för att torka spannmål och för lagerutrymmen för andra gårdsbruksenheters behov.

Om odlaren håller djur för produktion som avses i 6 § 1 mom. 1 punkten eller håller djur som avses i momentets 2 punkt eller om han idkar renhushållning, får han under avtalsperioden odla hö och annat ströfoder för utfodring av dessa djur och på renskötselområdet utan ersättning även för utfodring av andras renar.

Under avtalsperiodens första år får odlaren på åker på en gårdsbruksenhet som avses i avtalet skörda höstsäd som såtts innan ansökan om avtal godkändes.

Åker på en gårdsbruksenhet som avses i avtalet får med tillstånd av lantbruksnämnden även användas som viltvårdsåker för viltutfodring, och på den får bärgas skörd till foder för villebråd. Det vederlag som odlaren eventuellt får för användning av åkern medför ingen ändring i det balanseringspremiebelopp som utbetalas med stöd av avtalet.

Odlaren kan beskoga en åker på den gårdsbruksenhet som avses i avtalet. Statsrådet beslutar särskilt om den premie som skall betalas för beskogningen. Då det prövas om förutsättningar finns för beskogningen betraktas åkern som odlad.

Beskogningen och den beskogningspremie som eventuellt betalas med anledning av beskogningen medför ingen ändring av den balanseringspremie som annars betalas med stöd av avtalet om minskad lantbruksproduktion.

Avtalet skall hävas av landsbygdsdistriktet, om åkerarealen på den gårdsbruksenhet som avses i avtalet efter en i 19 § 1 mom. balanseringslagen nämnd överlåtelse är mindre än två hektar. Med stöd av avtalet betalas härvid en premie som motsvarar avtalets giltighetstid till tidpunkten för överlåtelsen. Premien betalas dock inte om hävningsgrunden har uppkommit innan tre månader har förflutit från avtalsperiodens början.

Om åkerarealen på den gårdsbruksenhet som omfattas av avtalet har minskat efter avtalsslutet men avtalet dock inte hävs med stöd av 19 § 1 mom. balanseringslagen, betalas nedsatt balanseringspremie för tiden efter minskningen i motsvarighet till den minskade åkerarealen.

Om odlaren med stöd av 18 § balanseringslagen frångår avtalet under det första avtalsåret, betalas ingen balanseringspremie enligt avtalet och en eventuellt redan betald premie skall återkrävas till staten.

Frångår odlaren ett avtal som har varit i kraft minst ett år, betalas premie i motsvarighet till avtalets giltighetstid.

Jordbruksstyrelsen fastställer för landsbygdsdistrikten kvoter inom vilka avtal får ingås. En del av de medel som står till förfogande för avtalen skall reserveras för balanseringspremier som betalas på grund av ändringssökande.

De årliga ersättningar som betalas enligt avtal om minskad lantbruksproduktion som med stöd av lagen om styrning och balansering av lantbruksproduktionen (81/83) har ingåtts 1985, 1986, 1987, 1988 och 1989 och med stöd av balanseringslagen 1990 höjs inte 1991.

Jordbruksstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av detta beslut.

Detta beslut träder i kraft den 16 januari 1991.