1738/1991

Högskolans styrelse har, utöver vad som stadgas i lagen om enheten Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet (6/84), nedan högskolelagen, och på andra ställen i denna förordning, till uppgift att

Styrelsen kan överföra sin beslutanderätt på rektor i ärenden vilkas betydelse är ringa.

Rektor för högskolans talan vid domstolar och myndigheter samt företräder även i övrigt högskolan. Rektor har rätt att närvara och yttra sig när universitetets konsistorium och fakultetsrådet vid statsvetenskapliga fakulteten sammanträder.

Rektor kan underställa högskolans styrelse ett ärende som omfattas av hans behörighet och som med tanke på högskolan är vittsyftande eller principiellt viktigt.

Ärenden som hör till rektors befogenhet och som skall avgöras i den dagliga förvaltningen kan rektor överföra på förvaltningsdirektören eller någon annan tjänsteman vid högskolan.

Rektor och prorektor väljs var för sig. Om ingen i den första omgången får mer än hälften av rösterna, förrättas ett nytt val mellan de två som har fått flest röster. Om rösterna faller lika avgör lotten.

Den som har varit rektor den föregående mandatperioden har rätt att vägra att ta emot uppdraget som rektor eller prorektor. Om andra skäl till vägran anförs, prövar styrelsen om vägran skall godtas.

Vid förhinder för rektor sköts hans uppgifter av prorektor.

Rektor är befriad från de uppgifter som hör till hans lärartjänst, likaså prorektor när han sköter rektors uppgifter.

Rektors närmaste medhjälpare är förvaltningsdirektören, som särskilt har till uppgift att se till att högskolans förvaltningspersonal sköter sina uppgifter.

Inom varje studieriktning finns ett utbildningsråd som har till uppgift att följa studieförhållandena inom studieriktningen och för styrelsen föreslå åtgärder för att utveckla dem.

Utbildningsråden skall yttra sig om förslag till undervisningsplan och examensfordringar samt om andra frågor som gäller planeringen och utvecklingen av studierna.

Ett utbildningsråd består av alla heltidsanställda lärare vid studieriktningen och ett lika stort antal studerande samt av en lärare vid statsvetenskapliga fakulteten som fakultetsrådet utser för ett år i sänder.

Styrelsen avgör till vilken studieriktning högskolans lärare hör. Studerandemedlemmarna och personliga suppleanter för dem utses av styrelsen för ett år i sänder. Innan studerandemedlemmarna och deras suppleanter utses skall studerandena vid studieriktningen beredas tillfälle att göra framställning i saken.

Utbildningsrådet utser inom sig en ordförande, som skall vara lärare vid högskolan, och en vice ordförande.

De medlemmar i styrelsen som nämns i 4 § 3 mom. högskolelagen och deras suppleanter utses genom val som förrättas under valåret i november.

Till högskolans lärare räknas vid valen

Till högskolans övriga personal räknas vid valen

Såsom studerande anses vid valen den som har rätt att avlägga examen vid högskolan och som har anmält sig som närvarande studerande. Den som enligt 2 eller 3 mom. hör till lärarna eller personalen anses dock inte vara studerande.

Om en genom val utsedd medlem i styrelsen inte längre hör till högskolan, träder den i ordningsföljden första suppleanten i hans ställe för den återstående mandatperioden. Om det inte längre finns suppleanter att tillgå, skall styrelsen utse nya suppleanter efter att ha hört gruppen i fråga.

En genom val utsedd medlem eller suppleant i styrelsen, som inte längre hör till den grupp från vilken han har valts, kvarstår som medlem eller suppleant till utgången av sin mandatperiod.

Fakultetsrådet vid statsvetenskapliga fakulteten utser för två kalenderår i sänder den i 4 § 2 mom. högskolelagen nämnda medlem i högskolans styrelse som är representant för statsvetenskapliga fakulteten samt en personligsuppleant för honom.

Ingen kan mot sin vilja utses till medlem eller suppleant i styrelsen. Den som är tjänsteman vid högskolan har dock inte rätt att undandra sig medlemskap, om antalet medlemmar eller suppleanter i styrelsen inte annars blir tillräckligt.

Medlemmarna i styrelsen handlar undertjänsteansvar.

Högskolans styrelse tillsätter en valnämnd som skall sköta de uppgifter som gäller den i 8 § nämnda valförrättningen.

Närmare bestämmelser om valen och valnämnden meddelas i en instruktion.

Ett beslut av valnämnden skall iakttas även om det överklagas, tills ärendet har avgjorts slutligt.

Styrelsen samt rektor och andra tjänstemän som har beslutanderätt fattar sina beslut på föredragning. Föredragningsförfarande iakttas dock inte vid val av rektor och prorektor.

Om föredragandens åsikt avviker från beslutet, har han rätt att få sin åsikt antecknad i mötesprotokollet eller i expeditionens arkivexemplar.

Styrelsen sammanträder när rektor eller vid förhinder för honom prorektor anser det nödvändigt eller när minst fyra medlemmar begär det för behandling av ett angivet ärende.

I möteskallelsen skall nämnas de ärenden som kommer att behandlas. Styrelsen kan genom enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna ta upp till behandling ett brådskande ärende som inte har nämnts i möteskallelsen.

Styrelsen är beslutför när förutom sammanträdets ordförande minst hälften av medlemmarna är närvarande.

I styrelsen fattas beslut om andra än i 2 mom. nämnda ärenden med enkel majoritet, om meningsskiljaktighet uppstår. Om rösterna faller lika, blir den mening gällande som ordföranden har omfattat. Vid omröstning i ärenden som gäller tillsättning av tjänster eller disciplinär bestraffning av en studerande iakttas dock samma förfarande som vid en kollegial domstol.

Val som majoritetsval. Om ingen i den första omgången får mer än hälften av rösterna, förrättas ett nytt val mellan de två som har fått flest röster. Skall fler än en väljas eller förordnas, iakttas dock proportionellt valsätt, om minst en femtedel av de närvarande begär det. Om rösterna faller lika avgör lotten vid både majoritetsval och proportinellt val.

När styrelsen avger utlåtande till statsvetenskapliga fakulteten i ärenden som nämns i 20 § 1 mom. eller behandlar ärenden som gäller tillsättning av tjänster som överlärare får högskolans alla ordinarie biträdande professorer och överlärare delta i styrelsens möten såsom adjungerade medlemmar med yttrande- och rösträtt .

Vad som sägs i 14 och 15 §§ tillämpas också på utbildningsråden.

Närmare bestämmelser om behandlingen av ärenden meddelas i en instruktion.

Om behörighetsvillkoren för personalen stadgas särskilt.

Innan statsvetenskapliga fakultetens fakultetsråd gör framställningar om redogörelse för tjänstetillsättning av sådana tjänster som avses i 7 § 3 mom. högskolelagen eller upprättar tjänsteförslag som avses i det nämnda lagrummet skall högskolans styrelse beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.

Om undervisningsprov krävs av den som sökt en tjänst eller en docentur, skall högskolans styrelse beredas tillfälle att yttra sig om undervisningsprovet.

Rektor utnämner eller anställer högskolans personal, om inte något annat stadgas i högskolelagen eller något annat följer av 24 § 2 mom.

Tjänsterna som assistent tillsätts för en bestämd tid, högst för fem år i sänder, enligt vad som bestäms i en instruktion.

Rektor ledigförklarar de tjänster som skall tillsättas på ansökan. Beträffande ledigförklaring av de tjänster som avses i 7 § 3 mom. högskolelagen gäller dock vad som stadgas särskilt.

Tjänstledighet för tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande beviljas av rektor. Tjänstledighet för längre tid än ett år för biträdande professorer, överlärare och lektorer samt förvaltningsdirektören beviljas dock av styrelsen.

Om anställning av tjänstförrättande tjänstemän beslutar rektor. Om anställning av en tjänstförrättande biträdande professor, överlärare eller lektor eller förvaltningsdirektör för längre tid än ett år beslutar dock styrelsen.

Om utnämning av docenter vid högskolan och om docenternas undervisning gäller vad som stadgas i 43-45 §§ förordningen om Helsingfors universitet (1241/91). Högskolans styrelse handhar de uppgifter som enligt 45 § i den nämnda förordningen hör till ett fakultetsråd.

Innan en tjänst som överlärare eller lektor tillsätts skall varje sökande visa sin undervisningsförmåga på det sätt som högskolans styrelse närmare bestämmer.

Högskolans läsår börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli.

Undervisning meddelas under de tidsperioder som har fastställts i undervisningsplanen.

Förhör ordnas enligt vad som bestäms i undervisningsplanen. Närmare förskrifter om förhören utfärdas i en instruktion.

Styrelsen skall före utgången av maj godkänna undervisningsplanen för följande läsår. Undervisningen skall ordnas så att studerandena kan bedriva sina studier i ändamålsenlig ordningsföljd och effektivt.

Mellan den 1 juni och den 31 augusti skall reserveras en sammanhängande tid om minst en månad då undervisning inte meddelas.

Vid högskolan råder undervisnings- och forskningsfrihet. Lärarna skall dock följa undervisningsplanen samt gällande stadganden och bestämmelserna om undervisningen. Föreläsningsundervisningen är offentlig.

Andra språk än svenska får användas som undervisningsspråk vid undervisning i språk. Högskolan kan av särskilda skäl besluta att något annat språk än svenska även får användas vid annan undervisning.

Högskolan kan berättiga utländska lärare och lärare som inte är infödda finska medborgare att använda ett främmande språk som sitt enda undervisningsspråk.

Högskolan kan av särskilda skäl besluta att en studerande vid förhör och prov får använda något annat språk än svenska.

Vid förhör som gäller finska eller ett främmande språk får läraren bestämma ett språket i fråga skall användas.

Styrelsen beslutar om de allmänna grunderna enligt vilka studier vid en annan finländsk eller en utländsk högskola eller någon annan läroinrättning skall räknas en studerande till godo vid avläggande av examen, om det inte stadgas särskilt om dessa grunder.

Rektor beslutar särskilt för varje studerande hur de studier som nämns i 1 mom. skall räknas till godo.

Om de studieprestationer som krävs för socionomexamen bestäms i examensstadgan som skall godkännas och fastställas enligt vad som sägs i 6 § 1 mom. 3 punkten och 7 § 1 mom. 1 punkten högskolelagen.

Innan kansler fastställer examensstadgan skall fakultetsrådet vid statsvetenskapliga fakulteten beredas tillfälle att yttra sig i ärendet.

Den som har avlagt en finländsk studentexamen eller någon annan examen som nämns i förordningen angående studentexamen (717/47) kan antas som studerande vid högskolan.

Såsom studerande kan även antas den som vid en yrkesläroanstalt har avlagt en yrkesexamen på institutnivå eller på högre nivå eller en utländsk examen som i landet ifråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Såsom studerande kan dessutom antas den som av högskolan på andra grunder anses ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studier.

Den som inte har fått sin skolbildning på svenska skall vid förhör som högskolan ordnar visa sådana kunskaper i svenska som anses vara tillräckliga för att studier skall kunna bedrivas på detta språk.

Rektor beslutar om den språkkunskap som skall krävas av en utlänning som ansöker om studierätt vid högskolan.

Ansökan om studierätt vid högskolan skall göras skriftligen. Studierätt beviljas av rektor.

Den som har antagits som studerande skall skriva in sig vid högskolan inom den tid som rektor bestämmer. Den som har antagits som studerande men som inte skriver in sig mister sin studierätt.

Den som har avlagt socionomexamen i offentlig förvaltning har rätt att fortsätta sina studier för politices kandidatexamen inom statsvetenskapliga fakultetens utbildningsprogram för statslära eller nationalekonomi, den som har avlagt socionomexamen i socialt arbete har rätt att fortsätta inom utbildningsprogrammet för socialpolitik och den som har avlagt socionomexamen i journalistik har rätt att fortsätta inom utbildningsprogrammet för kommunikationslära.

Fakultetsrådet vid statsvetenskapliga fakulteten kan bevilja den som har avlagt socionomexamen rätt att fortsätta sina studier för politices kandidatexamen även inom andra utbildningsprogram.

Fakultetsrådet vid statsvetenskapliga fakulteten beslutar på framställning av högskolans styrelse om de grunder enligt vilka studier som ingår i socionomexamen räknas till godo för studier för politices kandidatexamen.

En sökande som är missnöjd med antagningen av studerande får skriftligen söka rättelse hos rektor inom 14 dagar från det resultatet av antagningen tillkännagavs. När resultatet av antagningen tillkännages skall det meddelas hur inträdessökanden kan få veta hur urvalsgrunderna har tillämpats på hans egna prestationer och hur rättelse av urvalet kan begäras.

Resultatet av urvalet av studerande får inte med anledning av en rättelse ändras till nackdel för någon som har antagits som studerande.

Skriftliga och på andra sätt bevarade studieprestationer skall förvaras minst två månader räknat från den tidpunkt då resultaten tillkännages. Om studeranden inom denna tid meddelar att han önskar se sin studieprestation, skall han få göra det.

En studerande har rätt att få veta hur bedömningsprinciperna har tillämpats på hans studieprestationer.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av en skriftlig eller på något annat sätt bevarad studieprestation får muntligen eller skriftligen begära rättelse hos den lärare som svarar för bedömningen. Den som är missnöjd med det sätt på vilket studier som har fullgjorts någon annanstans har räknats honom till godo får på motsvarande sätt begära rättelse hos rektor. Närmare bestämmelser om rättelseförfarandet meddelas i en instruktion.

En studerande som är missnöjd med ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får inom sju dagar från det han fick del av beslutet skriftligen söka rättelse hos den examensnämnd som nämns i 41 §.

För behandlingen av rättelseyrkanden som gäller bedömningen av studieprestationer tillsätter styrelsen en examensnämnd. Nämnden kan tillsättas för ett enskilt ärende eller för en mandatperiod som är högst två läsår.

Examensnämnden skall bestå av en ordförande och två andra medlemmar, vilka var och en har en personlig suppleant. Ordföranden och hans suppleant skall vara en ordinarie biträdande professor eller överlärare vid högskolan och en av medlemmarna samt hans suppleant skall vara lärare vid högskolan.

Närmare bestämmelser om rättelseförfarandet och om examensnämnden meddelas i en instruktion.

En studerande som är missnöjd med ett beslut av examensnämnden får söka rättelse hos universitetets rättskyddsnämnd inom 14 dagar från det han fick del av examensnämndens beslut.

En studerande som inom högskolan har gjort sig skyldig till en förseelse som riktar sig mot undervisningen eller forskningen kan av rektor tilldelas anmärkning. Om förseelsen är sådan att ett strängare straff enligt rektors prövning kan följa, skall saken hänskjutas till styrelsen.

Styrelsen kan tilldela den skyldige en varning eller avskilja honom från högskolan för en viss tid, högst ett år.

En studerande skall före behandlingen av ett disciplinärt ärende bevisligen underrättas om den förseelse för vilken han anklagas samt ges tillfälle att bli hörd i saken.

De donations- och testamentsmedel som avses i 11 § högskolelagen skall förvaltas åtskils från de medel som högskolan erhåller genom statsbudgeten. Donations- och testamentsmedlen skall placeras på ett säkert och inkomstbringande sätt.

Om mottagande och användning av donations- och testamentsmedel gäller i övrigt statsrådets beslut angående allmänna bestämmelser om mottagande och användning av donations- och testamentsmedel i statens ämbetsverk och inrättningar (35/74).

Högskolan utgör ett betalningsställe inom universitetets räkenskapsorganistaion.

De framställningar som högskolans styrelse enligt 6 § 1 mom. 2 punkten högskolelagen har gjort till universitetets konsistorium skall som sådana fogas till universitetets planer och förslag.

För brott i tjänsten åtalas rektor, prorektor, de biträdande professorerna och förvaltningsdirektören vid Helsingfors hovrätt.

Ändring får inte sökas genom besvär i beslut av högskolan genom vilka instruktioner eller motsvarande allmänna föreskrifter har godkänts eller en studerande har tilldelats anmärkning eller varning och inte heller i beslut som gäller stipendier eller understöd.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 27 juli 1984 om enheten Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet (556/84).

Utbildningsråden tillsätts första gången enligt denna förordning för en mandatperiod som börjar den 1 januari 1993. Till dess skall de utbildningsråd sitta kvar som har tillsatts med stöd av den i 2 mom. nämnda förordningen.

Till dess de instruktioner och andra föreskrifter som förutsätts i denna förordning har godkänts och fastställts iakttas i tillämpliga delar de bestämmelser som har utfärdats med stöd av den i 2 mom. nämnda förordningen.