Lag om temporär ändring av folkpensionslagen
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras temporärt 3 § 2 mom., 5 § 1 mom., 6 §, 59 § 2 mom. och 62 § folkpensionslagen av den 8 juni 1956 ( 347/56 ), dessa lagrum sådana de lyder, 3 § 2 mom. och 59 § 2 mom. i lag av den 30 april 1982 (307/82), 5 § 1 mom. i lag av den 29 december 1972 (956/72), 6 § delvis ändrad genom lagar av den 4 november 1960 och den 28 juli 1978 (466/60 och 588/78) samt 62 § i lag av den 5 februari 1982 (103/82), som följer:
3 §
En privat arbetsgivare skall, enligt vad därom stadgas särskilt, i arbetsgivares folkpensionsavgift från den 1 januari 1992 till den 31 december samma år betala 2,40 procent av det förskottsuppbörd underkastade lönebeloppet. Vad som här sägs om fastställande av folkpensionsavgift för privata arbetsgivare gäller i tillämpliga delar även sådana statliga affärsverk på vilka lagen om statens affärsverk tillämpas (627/87). Hos staten och andra statliga inrättningar än de ovan nämnda affärsverken samt hos landskapet Åland, kommunala affärsverk, kommunerna och kommunalförbunden, den evangelisk-lutherska kyrkan och dess församlingar och församlingsförbund samt hos det ortodoxa kyrkosamfundet och dess församlingar uppbärs i folkpensionsavgift 3,95 procent av det förskottsuppbörd underkastade lönebelopp som har utbetalts till en arbetstagare.
5 §
Försäkringspremien är 3,05 penni för varje skattöre som har påförts den försäkrade vid kommunalbeskattningen.
6 §
Försäkringspremie påförs inte en försäkradsom vid inkomstårets utgång inte har fyllt 16 år eller som har avlidit under inkomståret.
59 §
Folkpensionsfondens tillgångar skall vid kalenderårets utgång utgöra minst fyra procent av de sammanlagda årliga kostnaderna för folkpensionsförsäkringen. Om intäkterna av folkpensionsförsäkringen, i vilka även inräknas prestationer enligt 62 §, inte förslår härtill, betalas den bristande delen av statens medel. Dessutom skall staten till folkpensionsfonden betala ett så stort belopp att fondens betalningsberedskap är tillräckligt tryggad vid varje tillfälle.
62 §
För de sammanlagda kostnaderna för pensionernas tilläggsdelar svarar staten, kommunerna och folkpensionsanstalten.
En kommun skall till folkpensionsanstalten av kostnaderna för pensionernas tilläggsdelar betala 0,98 penni per skattöre av det sammanlagda antal skattören som har bestämts vid den ordinarie beskattningen i kommunen det föregående året. Kommunen skall betala in 1/12 av beloppet till länsskatteverket senast den 10 dagen i varje kalendermånad. Angående betalning, debitering, återbetalning av prestation som betalts till ett för högt belopp eller utan fog, höjning av prestation, dröjsmålspåföljder, uppbörd, indrivning, redovisning och ändringssökande i fråga om kommunerna gäller i övrigt i tillämpliga delar vad lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/63) och lagen om skatteuppbörd (611/78) stadgar om arbetsgivares socialskyddsavgift, med undantag för det anmälnings- och avdragsförfarande som stadgas i 5 § 1 mom. lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift. Närmare stadganden om kommunens redovisning för 1992 kan utfärdas genom förordning.
Pensionsanstaltens andel av kostnaderna för pensionernas tilläggsdelar är 67,0 procent av det sammanlagda beloppet av de utbetalda tilläggsdelarna. Staten svarar för kostnaderna för tilläggsdelarna i den mån de inte täcks genom kommunens prestationer och pensionsanstaltens andel.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
Vad som stadgas i 3 § 2 mom. tillämpas på arbetsgivares folkpensionsavgift för löner som utbetalas 1992, och vad som stadgas i 5 § 1 mom. vid beskattningen för 1992. Stadgandena i 6 §, 59 § 2 mom. och 62 § är i kraft till och med den 31 december 1992.
Regeringens proposition 199/91
Statsutsk. bet. 68/91
Helsingfors den 30 december 1991
Republikens President MAUNO KOIVISTO Social- och hälsovårdsminister Eeva Kuuskoski