1599/1991

Om användningen av brukningsenheten begränsas genom statliga åtgärder i syfte att balansera lantbruksproduktionen, justeras arbetsinkomsten inte med anledning härav på initiativ av lantbruksföretagarnas pensionsanstalt.

Har för lantbruksföretagaren fastställts arbetsinkomst för tiden efter det han fyllt 23 år, beaktas den inte när den pensionsgrundande arbetsinkomsten bestäms arbetsinkomsterna innan denna ålder nåddes och motsvarande tid. Vid uträknandet av den pensionsgrundande arbetsinkomsten beaktas endast de arbetsinkomster som fastställts för tiden efter den 1 januari 1983 och motsvarande tid, om för lantbruksföretagaren fastställts arbetsinkomst för hela tiden mellan den 1 januari 1983 och den 31 december 1991, och den pensionsgrundande arbetsinkomsten beräknad på detta sätt är större än den arbetsinkomst som räknas ut enligt 1 mom.

En lantbruksföretagare är skyldig att för pensionsskyddet enligt denna lag betala en försäkringspremie som beräknas på hans arbetsinkomst. Försäkringspremien betalas enligt nedsatt procentsats till den del arbetsinkomsten är högst 11 000 mark, enligt mellanprocentsats till den del arbetsinkomsten överstiger 11 000 mark, men är högst 16 500 mark, och enligt basprocentsats till den del arbetsinkomsten överstiger 16 500 mark.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen basprocentsatsen till samma tal som det procenttal som kan beräknas motsvara den genomsnittliga försäkringspremien i procent av lönerna utgående från en försäkring enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare. Den nedsatta procentsatsen är 2/5 av basprocentsatsen. Mellanprocentsatsen är den nedsatta procentsatsen multiplicerad med det tal som fås då skillnaden mellan arbetsinkomsten multiplicerad med 1,5 och 5 500 mark divideras med 11 000 mark. Vid beräknandet av mellanprocentsatsen beaktas arbetsinkomsten till högst 16 500 mark.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på framställning av lantbruksföretagarnas pensionsanstalt grunderna för försäkringspremien.

En lantbruksföretagare som avses i 1 § 2 mom. 1, 2 eller 3 punkten svarar såsom för egen skuld för försäkringspremierna för en i samma företag arbetande make eller medlem i familjeföretag samt för den som avses i 1 § 2 mom. 5 punkten. Bedrivs den företagarverksamhet som avses i denna lag i form av en sammanslutning, svarar även sammanslutningen såsom för egen skuld för sina delägares försäkringspremier på grundval av verksamheten.