Förordning om ändring av fordonsförordningen
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av trafikministern
ändras i fordonsförordningen av den 26 mars 1982 ( 233/82 ) 11 c § 2 och 3 mom., 18 c § 1 mom. och 18 d-18 g §§, av dessa lagrum 11 c § 2 och 3 mom., 18 c § 1 mom., 18 d och 18 f §§ sådana de lyder i förordning av den 28 oktober 1988 (912/88), 18 e § sådan den lyder i nämnda förordning av den 28 oktober 1988 och delvis ändrad genom förordning av den 22 december 1989 (1280/89), 18 g § sådan den lyder i nämnda förordning av den 28 oktober 1988 och delvis ändrad genom nämnda förordning av den 22 december 1989, förordning av den 9 mars 1990 (245/90) och förordning av den 17 augusti 1990 (706/90), samt
fogas till förordningen nya 18 h-18 j §§, varvid de nuvarande 18 h-18 k §§ blir 18 k-18 n §§, som följer:
1 kap. Allmänna stadganden
Definitioner
11 c §
2. Med utsläppstest avses en mätning av avgas-, avdunstnings- och partikelutsläpp i enlighet med anvisningarna i 18 g §.
3. Med lågemissionsbil avses en bil som uppfyller kraven enligt 18 a § och dessutom 18 b eller 18 c § eller alternativt enligt 18 d § och dessutom 18 e eller 18 f §.
2 kap. Konstruktion och utrustning
Partikelutsläpp
18 c §
1. Från en personbil som har dieselmotor får avgasernas partikelutsläpp inte under bilens första 80 000 körkilometer eller fem första bruksår, varvid den först överskridna gränsen är avgörande, vid ett utsläppstest överstiga 0,124 g/km.
Avgasutsläpp från paketbilar
18 d §
1. Avgasutsläppen från en otto- eller dieselmotor i en paketbil får inte under bilens första 200 000 körkilometer eller under de elva första bruksåren, varvid den gräns som först överskrids är avgörande, vid utsläppstest överstiga följande värden:
kolmonoxid | 6,2 g/km |
kolväten | 0,5 g/km |
kväveoxider | 1,1 g/km |
2. En paketbil anses uppfylla dessa krav, om avgasutsläppen, multiplicerade med de i 18 g § nämnda försämringsfaktorerna, vilka beaktar hållbarhetskravet, i ett utsläppstest inte överstiger de nämnda värdena.
3. En paketbil som införts till landet som begagnad och en paketbil som är tillverkad i ett enstaka exemplar anses dock uppfylla dessa krav, om avgasutsläppen som uppmäts vid ett utsläppstest för bilen, utan att försämringsfaktorerna beaktas, inte överstiger värdena i 1 mom.
Utsläpp från paketbilar genom avdunstning
18 e §
1. Vevhuset och dess ventilationssystem för en paketbils ottomotor skall vara planerat och konstruerat samt kunna underhållas på ett sådant sätt, att det inte från vevhuset kan tränga ut skadliga gaser i luften.
2. Mängden av kolväten som avdunstar från en med ottomotor försedd paketbils bränslesystem får inte vid ett utsläppstest överstiga 2,0 g under bilens första 200 000 körkilometer eller de elva första bruksåren, varvid den först överskridna gränsen är avgörande.
3. En paketbil anses uppfylla kravet i 2 mom., om mängden av de avdunstade kolvätena, mätt i ett utsläppstest, inte överstiger det nämnda värdet med ett tillägg av det försämringsvärde som hållbarhetskravet i 18 g § avser.
4. En paketbil som införts till landet som begagnad och en paketbil som är tillverkad i ett enstaka exemplar anses dock uppfylla dessa krav, om avdunstningsutsläppen, som uppmäts vid ett utsläppstest för bilen, utan att försämringsvärdet beaktas, inte överstiger värdet i 2 mom.
Partikelutsläpp från paketbilar
18 f §
1. Från en paketbil som har dieselmotor får avgasernas partikelutsläpp inte under bilens första 200 000 körkilometer eller bilens elva första bruksår, varvid den först överskridna gränsen är avgörande, vid ett utsläppstest överstiga 0,162 g/km.
2. En paketbil anses uppfylla detta krav, om partikelutsläppet, mätt i ett utsläppstest, inte överstiger kravet multiplicerat med den försämringsfaktor som avses i 18 g § och som beaktar hållbarhetskravet.
3. En paketbil som införs till landet och en paketbil som är tillverkad i ett enstaka exemplar anses dock uppfylla detta krav, om det partikelutsläpp som uppmäts vid ett utsläppstest för bilen, utan att försämringsfaktorn beaktas, inte överstiger värdet i 1 mom.
Tester och försämringsfaktorer
18 g §
1. Avgas-, avdunstnings- och partikelutsläpp mäts i enlighet med testanvisningarna, Federal Test Procedure (FTP 75), som har uppgjorts av Förenta Staternas federala miljöskyddsverk (EPA) eller de testanvisningar som ingår i de bestämmelser som avses i 18 i § 1 mom.
2. Försämringsfaktorn för begränsningssystemet för avgas- och partikelutsläppen fås genom att avgas- och partikelutsläppen från personbilar efter 80 000 körkilometer och från paketbilar efter 200 000 körkilometer delas med motsvarande utsläpp efter 6 400 körkilometer. Försämringsfaktorn bestäms i enlighet med de mätanvisningar som avses i 1 mom. Försämringsfaktorn får dock inte i något fall understiga talet 1.
3. Som försämringsvärde för begränsningssystemet för kolväteavdunstningen från personbilar används skillnaden mellan avdunstningsutsläppen av kolväten efter 80 000 körkilometer respektive 6 400 körkilometer och från paketbilar på motsvarande sätt skillnaden efter 200 000 körkilometer respektive 6 400 körkilometer. Försämringsvärdet bestäms i enlighet med de mätanvisningar som avses i 1 mom. Försämringsvärdet är dock inte i något fall negativt.
4. I stället för de försämringsfaktorer och det försämringsvärde som mätts genom ett i 2 och 3 mom. nämnt försämringstest får, på begäran av fordonstillverkaren eller importören, användas försämringsfaktorer och försämringsvärden enligt följande tabell:
Motortyp eller utsläppsbegränsningsmetod | Försämringsfaktorer person-/paketbil | Försämringsvärde | |||
CO | HC | NO x | partikelutsläpp | avdunstningsutsläpp | |
Ottomotor + oxiderande katalysator | 1,2/1,5 | 1,3/1,7 | 1,0/1,0 | - | 0/0,4 |
Ottomotor utan katalysator | 1,2/1,5 | 1,3/1,7 | 1,0/1,0 | - | 0/0,4 |
Ottomotor + trevägskatalysator | 1,2/1,5 | 1,3/1,7 | 1,1/1,2 | - | 0/0,4 |
Dieselmotor | 1,1/1,2 | 1,0/1,0 | 1,0/1,0 | 1,2/1,5 | - |
Märkning, bruksanvisning, blyfri bensin
18 h §
1. I en lågemissionsbils motorutrymme skall fästas ett klart synligt beständigt klistermärke på vilket är inmärkt biltillverkarens försäkran att personbilen uppfyller kraven i 18 a § och dessutom 18 b eller 18 c § och att paketbilen uppfyller kraven i 18 d § och dessutom 18 e eller 18 f §. Klistermärket skall dessutom ha en anteckning om motortyp och motorns viktigaste inställningsvärden. Klistermärket skall vara sådant att det inte går att lösgöra utan att det går sönder och det skall fästas på en sådan del som inte lätt kan lösgöras. Om märket har text, skall den vara finsk-, svensk- eller engelskspråkig.
2. Tillverkaren eller importören av en lågemissionsbil skall med varje ny bil ge en finsk- eller svenskspråkig bruks- och serviceanvisning för avgasreningssystemet, avsedd för den som använder bilen. Dessa skall innehålla anvisningar om hur bilen samt anordningar, utrustning och konstruktioner som hör till avgasreningen skall användas och underhållas, så att utsläppen hålls inom föreskrivna gränser.
3. En lågemissionsbils ottomotor skall kunna använda blyfri bensin. Detta krav anses uppfyllt, om bränsletankens påfyllningsöppning är konstruerad så, att tanken inte kan fyllas med en påfyllningspistol vars munstycke har en diameter på 23,6 mm eller mera.
4. En lågemissionsbil som har ottomotor skall i närheten av bränsletankens påfyllningsöppning ha en lätt synlig skylt eller ett klistermärke med en finsk, svensk, engelsk eller tysk uppmaning att använda blyfri bensin.
5. På en bil som är importerad av någon annan än fordonstillverkarens representant, får texter och instruktioner som avses i 1 och 2 mom., i stället för på finska eller svenska vara skrivna på engelska, tyska eller franska.
Dokumentering över att kraven uppfylls
18 i §
1. En personbil anses uppfylla kraven i 18 a § och dessutom 18 b eller 18 c § och en paketbil kraven i 18 d § och dessutom 18 e eller 18 f §, om den är av en modell som
i enlighet med de mätanvisningar som avses i 18 g § har testats i ett laboratorium, vilket står till förfogande för den som tillverkat bilen eller avgasreningsaggregatet, och som biltillverkaren på basis av dessa tester försäkrar vara en modell med lågemission,
har testats i en finsk eller utländsk oavhängig forskningsanstalt i enlighet med de mätanvisningar som avses i 18 g § eller är granskad av en sådan anstalt och för vilken bilregistercentralen, på basis av dessa tester eller ett av forskningscentralen utfärdat utlåtande, har beviljat ett bevis över bilmodellens lågemission,
enligt ett certifikat av en behörig myndighet överensstämmer med Förenta Staternas federativa krav (Code of Federal Regulations, § 86.087-8) som gäller för personbilar som tagits i bruk 1987 eller senare,
enligt ett certifikat av en behörig myndighet överensstämmer med de bestämmelser som trädde i kraft i Schweiz den 1 oktober 1988 för personbilar,
enligt ett certifikat av en behörig myndighet överensstämmer med de bestämmelser som trädde i kraft i Österrike den 1 januari och den 1 oktober 1987 för personbilar,
enligt ett certifikat av en behörig myndighet överensstämmer med de bestämmelser som trätt i kraft i Sverige från och med modellåret 1989 för personbilar eller som träder i kraft från och med modellåret 1992 för paketbilar,
enligt ett certifikat av en behörig myndighet överensstämmer med de bestämmelser som trätt i kraft i Norge den 1 januari 1989 för personbilar med ottomotor eller den 1 oktober 1990 för personbilar med dieselmotor eller den 1 oktober 1991 för paketbilar,
enligt ett certifikat av en behörig myndighet överensstämmer med de bestämmelser som utfärdades i Förbundsrepubliken Tyskland den 24 juni 1985 (StVZO § 47, Anlage XXIII),
är E-godkänd i enlighet med bilaga 4 A i reglementet nr 83, eller
är e-godkänd i enlighet med bilaga III a i direktivet nr 88/76.
2. Ett godkännande enligt 1 mom. kan utvidgas till att gälla nya bilmodeller, om i dessa används en motor som enligt definitionen i 11 b § 3 mom. hör till samma motorfamilj. Godkännandet kan utvidgas endast i det fall att den nya bilmodellens utsläpp kan bedömas vara mindre eller högst lika stora som hos den bilmodell för vilken godkännandet ursprungligen är beviljat.
3. Ett godkännande bevis som avses i 1 mom. och ett godkännande som beviljats på grund av tillverkarens försäkran eller ett utländskt certifikat kan dras in, om bilregistercentralen på basis av utförda stickprov eller uppgifter av i punkten c-j nämnda myndigheter konstaterar att de bilmodeller som intyget avser inte längre motsvarar förutsättningarna för ett godkännande.
4. Ministeriet kan bestämma att i 1 mom. c-j punkten nämnda certifikat godkänns endast i det fall att i Finland utförda tester och av en behörig myndighet beviljat godkännande ömsesidigt godkänns i respektive land.
Utsläppsbegränsningar för vissa personbils- grupper och övriga bilar
18 j §
1. Om inte en terrängpersonbil eller en sådan annan personbil vars bärförmåga överstiger 760 kg eller som har ändrats från en paketbil med en bärförmåga som överstiger 760 kg uppfyller bestämmelserna i 18 a § och dessutom 18 b eller 18 c §, tillämpas på den bestämmelserna i 18 d-18 f §§.
2. Bestämmelserna i 18 a-18 i §§ tillämpas inte
på personbilar som är förtullade som flyttgods,
på bilar som skall exportregistreras,
på personbilar som innehas av en främmande stats representation eller en medlem av diplomatkåren,
på en personbil som skall användas i hastighetstävlingar och vars motor enligt reglerna för hastighetstävling får trimmas, då bilen används i tävling samt vid färd till och från tävlingen,
på en bil, om det förflutit minst 25 år sedan utgången av dess tillverkningsår,
på en bil som erhållits som arv eller genom testamente och inte
på bilar som skaffats på en tullauktion eller någon annan av staten ordnad auktion.
3. En i 2 mom. nämnd bil som har en otto- eller dieselmotor, med undantag av en i e-punkten avsedd minst 25 år gammal bil, och en specialbil vars totalvikt uppgår till högst 3 500 kg skall för avgasernas del uppfylla
bestämmelserna enligt 18 a-18 i §§,
kraven i E-reglementet nr 15/04 eller nr 83 eller ett motsvarande senare E-reglemente,
kraven i e-reglementet nr 70/220, sådant det är senast ändrat genom reglementet nr 83/351/EEC eller ett motsvarande senare reglemente,
Förenta Staternas krav för lätta lastbilar från modellåret 1975 eller senare modellår (Code of Federal Regulations, § 86.075--9).
4. En med dieselmotor försedd lastbil och buss samt dieselmotorn i en specialbil, vars totalvikt överstiger 3 500 kg, skall för avgasernas del uppfylla
kraven i E-reglementet nr 49/01 eller ett motsvarande senare reglemente,
kraven i e-reglementet nr 88/77/EEC eller ett motsvarande senare reglemente, eller
Förenta Staternas krav för tunga dieseldrivna bilar från modellåret 1985 eller senare modellår (Code of Federal Regulations, § 86.085-11).
5. En med dieselmotor försedd bil som avses i 3 och 4 mom. eller bilens motor skall beträffande motorns rökbildning uppfylla kraven i E-reglementet nr 24/03 eller ett motsvarande senare E-reglemente, om inte bilen uppfyller de krav som stadgas i 18 a och 18 c §§ eller i 18 d och 18 f §§ eller de krav som avses i denna paragrafs 3 mom. d-punkt eller 4 mom. c-punkt.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992.
2. En paketbil av ny bilmodell skall uppfylla kraven i denna förordning om den typbesiktigas den 1 januari 1992 eller därefter.
3. En annan paketbil än en sådan som nämns i 2 mom. och en personbil med dieselmotor skall uppfylla kraven i denna förordning om den tas första gången i bruk i Finland den 1 januari 1993 eller därefter.
Helsingfors den 25 oktober 1991
Republikens President MAUNO KOIVISTOTrafikminister Ole Norrback