Förordning om ändring av förordningen om obligatorisk upplagring av läkemedel
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av social- och hälsovårdsministern
ändras 1-4 §§, förordningen den 24 augusti 1984 om obligatorisk upplagring av läkemedel ( 608/84 ), av dessa lagrum 2 § sådan den lyder i förordning av den 31 december 1987 (1295/87), som följer:
1 §
Av de läkemedelssubstanser som ingår i de läkemedelsgrupper som nämns i 2 § 1 mom. lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel omfattas följande av upplagringsskyldigheten
bland antimikrobiska medel: amoxicillin, bensylpenicillin, ciprofloxacin, doxycyklin, erytromycin, fenoxymetylpenicillin, isoniazid, kloramfenikol, metronidazol, mikonazol, rifampicin, tobramycin och trimetoprim,
bland hjärt- och kärlmedel samt diuretika: digoxin, diltiazem, enalapril, furosemid, glycerylnitrat, hydroklortiazid, lidokain och metoprolol,
bland medel vid sjukdomar i andningsorganen: adrenalin, beklometason, salbutamol och teofyllin,
bland medel vid sjukdomar i matsmältningsorganen: aluminiumhydroxid, ranitidin,
bland psykofarmaka: diazepam, doxepin, fluoxetin och klorpromazin,
bland neurologiska medel: fenytoin, karbamazepin och levodopa,
bland medel vid rubbningar i inresekretionen och ämnesomsättningen: glibenklamid, insulin, levotyroxin och prednisolon,
bland analgetika, antireumatika och antipyretika: acetylsalicylsyra, ibuprofen, indometacin, morfin och petidin,
bland medel för lokal och allmän anestesi: atropin, enfluran, ketamin, lidokain, neostigmin, pankuron, suxameton och tiopental,
bland medel vid rubbningar i elektrolyt- och vätskebalansen samt medel för parenteralnutrition: dextran, glukos, kaliumfosfat, natriumbikarbonat och natriumklorid,
bland medel vid ögonsjukdomar: pilokarpin och timolol,
bland medel vid blodsjukdomar: heparin och warfarin,
bland medel mot förgiftningar och vacciner: medicinskt kol,
bland veterinärpreparat: bensylpenicillin, azaperon, diminazen, dinoprost, ferridextroan, ivermectin, kalciumglukonat, kloxacillin, koriongonadotropin, xylazin, metadon, oxitetracyklin, oxytocin, prednisolon, trimetoprim och tylosin.
2 §
En lagringsskyldig läkemedelsfabrik skall för utredande av sin upplagringsskyldighet enligt 3 § lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel lämna medicinalstyrelsen uppgifter om
den förbrukning av en läkemedelssubstans som motsvarar den faktiska försäljningen i hemlandet under föregående kalenderår av varje preparat som innehåller sådan läkemedelssubstans som enligt 1 § omfattas av upplagringsskyldigheten,
storleken av den enligt 1 punkten beräknade genomsnittliga förbrukningen av ifrågavarande läkemedelssubstans per månad och det obligatoriska upplaget, bestämt enligt 3 § 3 mom. lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel.
3 §
En lagringsskyldig importör av läkemedelspreparat skall för utredande av sin upplagringsskyldighet lämna medicinalstyrelsen uppgifter om
den mängd som motsvarar försäljningen i hemlandet under föregående kalenderår av varje läkemedelspreparat som omfattas av den upplagringsskyldighet som fastställts av medicinalstyrelsen,
storleken av den enligt 1 punkten beräknade genomsnittliga försäljningen av ifrågavarande preparat per månad och det obligatoriska upplaget, bestämt enligt 5 § 3 mom. lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel.
4 §
En lagringsskyldig som avses i 7 § 1 mom. lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel skall för utredande av sin upplagringsskyldighet enligt 7 § lämna medicinalstyrelsen uppgifter om
den faktiska totalförbrukningen under föregående kalenderår av varje läkemedelspreparat som hör till anstaltens basläkemedelsurval,
storleken av den enligt 1 punkten beräknade genomsnittliga förbrukningen av ifrågavarande läkemedelspreparat per månad och det obligatoriska upplaget, bestämt enligt 7 § 3 eller 4 mom. lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel.
Denna förordning träder i kraft den 10 september 1990.
Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.
Helsingfors den 24 augusti 1990
Republikens President Mauno KoivistoSocial- och hälsovårdsminister Mauri Miettinen