48/1990

För upptagande av vissa krediter skall kreditskatt betalas till staten i enlighet med denna lag.

Skyldiga att betala kreditskatt är följande allmänt skattskyldiga:

Fria från kreditskatt är

Ansvarig för att kreditskatt betalas är utom den skattskyldige även var och en som förmedlar skattepliktiga krediter.

Kreditskatt skall betalas för utomlands upptagna krediter.

Kredit som förmedlas från utlandet av en i 47 § lagen angående stämpelskatt nämnd inrättning eller kassa som idkar lånerörelse anses även vara upptagen utomlands.

Kreditskatt behöver inte betalas för kredit för vilken stämpelskatt har betalts.

Kreditskatt behöver inte betalas för

Om de krediter som en kredittagare under en kalendermånad får av en och samma kreditgivare inalles överstiger det i 1 mom. 2 punkten nämnda beloppet, skall kreditskatt dock betalas på summan av krediterna.

Beräkningsgrund för skatten är kreditkapitalet.

I kreditavtal i vilka avtal om kreditgränsen har träffats anses dock kapitalet enligt kreditgränsen vara beräkningsgrund. Om den i avtalet nämnda kreditgränsen höjs eller överskrids, skall kreditskatten betalas på det överskjutande beloppet. Utöver den skatt som betalas då kreditavtalet ingås skall dock kreditskatt enligt kreditgränsen betalas på nytt var gång då en tioårsperiod har förflutit från avtalsslutet, så länge avtalet gäller.

Om kapitalet anges i utländsk valuta, skall det värde som läggs till grund för fastställandet av kreditskatten beräknas i finska mark enligt Finlands Banks gällande köpkurs vid den tidpunkt då skattskyldigheten uppkom.

Kreditskatten utgör 0,5 procent av beräkningsgrunden.

Kreditskatten beräknas i hela mark så att de penni som överstiger markbeloppet inte medräknas. Då skatten beräknas skall dock beräkningsgrunden beaktas med en pennis noggrannhet.

Den skattskyldige skall betala kreditskatt och lämna i förordning nämnda uppgifter till länsskatteverket i det län inom vilket den skattskyldiges hemkommun enligt beskattningslagen finns på basis av den skattepliktiga upplåningen varje kalendermånad, senast vid utgången av kalendermånaden efter den som är i fråga.

Om någon omständighet eller åtgärd har givits ett innehåll eller en form som inte motsvarar ärendets egentliga karaktär eller syfte, eller om någon annan åtgärd uppenbarligen har vidtagits för att undgå kreditskatt, skall beskattningen och debiteringen ske enligt ärendets egentliga karaktär eller syfte.

Har någon annan än den skattskyldige upptagit en skattepliktig kredit för att förmedla den vidare till den skattskyldige, skall det även förfaras enligt 1 mom.

Länsskatteverket för sökandens hemort kan på ansökan meddela förhandsbesked om skyldighet att betala skatt enligt denna lag. En ansökan om förhandsbesked skall behandlas i brådskande ordning.

Sökanden skall i sin ansökan specificera det ärende som förhandsbeskedet gäller och lägga fram den utredning som behövs för att ärendet skall kunna avgöras.

Förhandsbesked ges för en viss tid, dock högst till utgången av kalenderåret efter det då förhandsbeskedet gavs. Ett förhandsbesked som vunnit laga kraft skall om sökanden så yrkar iakttas som bindande för den tid som det har utfärdats för.

Länsskatteverket skall övervaka att de stadganden som gäller skyldigheten att betala kreditskatt och skattens belopp iakttas.

Den skattskyldige skall ordna sin bokföring eller annars föra bok så att de omständigheter som har betydelse då kreditskatten fastställs framgår på ett tillförlitligt sätt.

På uppmaning skall handlingar och annan utredning som behövs för skatteövervakningen läggas fram för länsskatteverket.

Har kreditskatt inte alls betalts eller inte betalts inom stadgad tid, debiterar länsskatteverket den skattskyldige eller den som ansvarar för skatten den obetalda kreditskatten jämte skattetillägg eller skattetillägg för den försenade kreditskatten. Debitering får dock inte ske senare än under det femte året efter det kalenderår under vilket skatten senast borde ha betalts enligt 10 §. Det debiterade beloppet skall betalas trots besvär.

På ett obetalt skattebelopp skall i skattetill- lägg betalas en mark per hundra för varje kalendermånad räknat från den dag då skatten senast borde ha betalts till utgången av månaden före betalningsdagen. I skattetillägg skall dock betalas minst 20 mark.

Har kreditskatten betalts efter den angivna tiden, debiteras det i 1 mom. nämnda skattetillägget för varje kalendermånad räknat från den dag då skatten senast borde ha betalts till utgången av den månad då skatten betalades.

Vid beräkning av skattetillägg skall i tillämpliga delar iakttas 9 § 2 mom.

Är det uppenbart att den skattskyldige har försummat att betala sin kreditskatt och trots uppmaning inte lämnat för debiteringen behövliga uppgifter eller lämnat uppgifter som skall anses vara uppenbart otillförlitliga, skall länsskatteverket genom uppskattning verkställa debitering enligt 16 §. Vid uppskattningen skall verksamhetens art och omfattning och den tidigare verksamheten samt förändringar i denna beaktas. Finns det inte tillgängliga uppgifter eller kan uppskattning inte göras på grundval av sådana, skall uppskattningen ske genom jämförelse av den skattskyldiges verksamhet med verksamheten hos andra skattskyldiga inom samma bransch och i samma omständigheter.

Har den skattskyldige helt eller delvis underlåtit att betala kreditskatt inom stadgad tid och skall försummelsen inte betraktas som ringa, skall han i samband med debitering som avses i 16 och 18 §§ åläggas att på det uteblivna beloppet betala en förhöjning om högst 30 procent.

Har den skattskyldige uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnat en bristfällig, vilseledande eller oriktig uppgift eller handling och är detta ägnat att föranleda att den skattskyldige befrias från skyldighet att betala kreditskatt, skall det uteblivna skattebeloppet ökas med minst 20 och högst 50 procent.

Skall den skattskyldiges i 2 mom. angivna förfarande, med beaktande av den fördel som kunnat uppnås och övriga omständigheter som inverkar på saken, betraktas som grovt, skall det uteblivna skattebeloppet ökas med minst 30 och högst 100 procent.

På förhöjning uppbärs inte skattetillägg.

Har det belopp som nämns i länsskatteverkets debiteringsbeslut inte betalts senast på den förfallodag som anges i beslutet, tillämpas på försummelsen lagen om dröjsmålsränta och restavgift på skatt.

Har någon utan att kreditskatt har debiterats honom självmant av misstag eller annars betalt sådan skatt utan grund eller till ett för högt belopp, har han rätt att av länsskatteverket på ansökan återfå kreditskatten eller det överbetalda beloppet.

Den som inte är nöjd med länsskatteverkets beslut enligt denna lag får besvära sig hos länsrätten i enlighet med lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Över länsrättens utslag får besvär anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

Ändring i beslut genom vilket länsskatteverket har beslutat att inte meddela förhandsbesked får dock inte sökas genom besvär.

För bevakning av statens intresse får även besvär anföras i fråga om skyldigheten att betala kreditskatt eller skattens belopp, beslut på ansökan om förhandsbesked samt beslut på ansökan som avses i 21 §. Statens talan förs härvid av beskattningsombudet vid länsskattenämnden.

Besvär över länsskatteverkets beslut med förhandsbesked skall i länsrätten och högsta förvaltningsdomstolen behandlas i brådskande ordning.

Har kreditskatt eller del därav inte debiterats den skattskyldige eller den som enligt 4 § ansvarar för skatten, utan hans egen förskyllan, på grund av ett räknefel eller något därmed jämförbart misstag eller på grund av att saken inte har prövats till någon del, eller har någon av dem av nämnd orsak eller på grund av bristfällig eller felaktig utredning eller något annat fel påförts för stor skatt, skall beskattningen rättas om inte ärendet har avgjorts genom beslut på besvär.

Har debiterad kreditskatt undanröjts eller sänkts på grund av ändringssökande, skall länsskatteverket utan ansökan återbära det överbetalda beloppet. På återbäringen erläggs stadgad ränta till återbäringsdagen, räknat från den dag då skatten har betalts.

Finansministeriet kan av särskilda skäl på de villkor som ministeriet bestämmer helt eller delvis befria den skattskyldige från debiterad kreditskatt, förhöjning av kreditskatt, skattetillägg och ränta med anledning av uppskov samt från dröjsmålsränta och restavgift.

Skattestyrelsen har rätt att avgöra en ansökan som avses i 1 mom., om det belopp som befrielsen gäller är högst 100 000 mark. Finansministeriet kan likväl avgöra principiellt viktiga ärenden även om det belopp som det är fråga om är 100 000 mark eller mindre.

Skatteuppbördsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan bevilja uppskov med betalningen av debiterad kreditskatt. Skattestyrelsen kan av särskilda skäl överta avgörandet av ett uppskovsärende. Skatteuppbördsmyndigheten och skattestyrelsen beviljar uppskov på de villkor som bestäms av finansministeriet. Detta kan likaså överta avgörandet av ett uppskovsärende. Ministeriet bestämmer härvid uppskovsvillkoren i sitt beslut på ansökan.

I beslut med stöd av denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär.

Vad 2 § lagen om skatteförvaltningen (960/87) stadgar om skatteförvaltningens uppgifter tillämpas också när det gäller kreditskatt.

På återbäring av kreditskatt samt på uppbörd, indrivning och redovisning av kreditskatt som skall betalas till länsskatteverket tillämpas lagen om skatteuppbörd, om inte något annat stadgas i denna lag eller med stöd av den.

Skattemyndigheterna skall för väckande av åtal för brott mot denna lag eller mot stadgandena om verkställighet av den, för skatteuppbörd eller för fastställande av skatt till staten eller kommunen eller för prövning av besvär över kreditbeskattningen ställa uppgifter eller handlingar som kommit till dem till behöriga myndigheters förfogande. Under de förutsättningar som anges i 5 kap. 1 § tvångsmedelslagen (450/87) skall till skattemyndigheterna inkomna handlingar samt uppgifter i dem ställas till en anhållningsberättigad myndighets förfogande även för utredning av något annat brott än ett skattebrott.

Skattestyrelsen kan bestämma att handlingar i skattemyndigheternas besittning, eller uppgifter i dem skall överlämnas till myndigheter eller personer som utför statistisk eller vetenskaplig forskning.

Uppgifter som med stöd av denna paragraf har erhållits av skattemyndigheterna får utnyttjas endast för det ändamål för vilket de har givits. Uppgifter får inte överlåtas vidare, om inte något annat stadgas eller så har bestämts då uppgifterna gavs.

Den som i sin tjänst eller offentliga anställning eller i de fall som avses i 27 § genom uppgifter eller handlingar som lämnats för beskattningen har fått vetskap om någon annans personliga förhållanden, ekonomiska ställning eller yrkes- eller affärshemlighet, får inte för utomstående olovligen yppa eller till sin enskilda fördel utnyttja de uppgifter som han på detta sätt har fått.

Den som bryter mot 1 mom. skall för brott mot tystnadsplikten enligt kreditskattelagen dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte strängare straff stadgas i någon annan lag. Då en tjänsteman eller offentligt anställd arbetstagare bryter mot tystnadsplikten, tillämpas 40 kap. 5 § strafflagen.

Om straff för den som lagstridigt undanhåller eller försöker undanhålla kreditskatt stadgas i strafflagen.

Den som trots en myndighets uppmaning inte fullgör de skyldigheter som stadgas i 14 eller 15 § skall för kreditskatteförseelse dömas till böter.

Närmare stadganden om skattetillsyn samt andra närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990.

Har ett avtal som avses i 7 § 2 mom. ingåtts innan denna lag har trätt i kraft, skall kreditskatt första gången betalas det tredje året efter ikraftträdandet.