1383/1990

De yrkespedagogiska lärarhögskolorna, institutet för yrkesutbildningens förvaltningsområde och de statliga yrkesläroanstalterna uppbär för service och forskning avgifter till staten enligt vad som stadgas i denna förordning.

Servicen utgörs av arbete eller avgiftsbelagd service. Arbetet utgörs av i läroplanerna ingående produktion av sådana prestationer som är avsedda för försäljning. Den avgiftsbelagda servicen och forskningen utgörs av produktion av tjänster, undersökningar och andra prestationer som stöder verksamheten vid inrättningarna i fråga.

Prestationer i anknytning till service och forskning utgörs av produkter, kurser och utbildningsdagar, sakkunnigservice, undersökningar och utredningar, användning av lokaler och utrustning, tjänster anslutna till arbetsprestationer, hotell- och restaurangverksamhet samt övrig service.

Denna förordning gäller inte måltidsavgifter som uppbärs av studerande och personal, de studerandes praktik i arbetslivet och inte heller annan sådan verksamhet om vilken stadgas särskilt hur avgifterna skall uppbäras.

De avgifter som avses i denna förordning bestäms av den som utför prestationen och denne uppbär avgiften av den som beställer eller nyttjar prestationen.

Avgifterna bestäms särskilt för varje prestation. En avgift skall motsvara det sammanlagda beloppet av de totalkostnader som prestationen åsamkar staten, dvs. prestationens självkostnadsvärde, om inte annat stadgas nedan.

I självkostnadsvärdet ingår de direkta arbetskostnaderna, de direkta maskinkostnaderna, övriga direkta kostnader samt de indirekta kostnaderna enligt vad som stadgas i 6 §.

De direkta arbetskostnaderna räknas ut med beaktande av antalet arbetstimmar som används för att utföra prestationen samt arbetsuppgiftens och arbetets art. Arbetskostnaderna per timme fås genom att den genomsnittliga månadslönen jämte normala tillägg för dem som utför arbetet divideras med talet 150, varefter det erhållna beloppet höjs med 68 procent. Arvodena för undervisning samt övriga motsvarande arvoden jämte lönebikostnader beaktas dock som sådana.

De direkta maskinkostnaderna räknas ut genom att priset per timme för maskinen multipliceras med den effektiva tid under vilken maskinen används för att utföra prestationen. Priset per timme för maskinen fås genom att månadshyran för en förhyrd maskin eller den kalkylmässiga månadshyran för en egen maskin divideras med talet 130. Den kalkylmässiga månadshyran för en egen maskin är 2 procent av maskinens anskaffningspris, om inte noggrannare utredningar leder till annat resultat.

Övriga direkta kostnader som utgörs av avgifter som inrättningarna i fråga har betalat för sådana köpta tjänster och sådana anskaffningar som behövs för att utföra prestationen samt övriga kostnader jämte resekostnader för att utföra prestationen beaktas som sådana.

Som indirekta kostnader uppbärs ett belopp som utgör 40 procent av de arbetskostnader som uträknas enligt 1 mom.

Avgiften för en prestation fastställs så att avgiften motsvarar självkostnadsvärdet, om inte annat stadgas nedan.

Om totalkostnaderna för utförandet av en prestation är mindre än marknadspriset på motsvarande prestationer som utförts av andra än statliga inrättningar, kan för prestationen uppbäras en avgift som motsvarar rådande marknadspris.

Om det inte är möjligt att på annat sätt erhålla sådana arbeten som ett genomförande av läroplanerna kräver, kan den läroanstalt som utför prestationen sänka den avgift om vilken stadgas ovan i den mån det är motiverat med beaktande av prestationens art, den tid som utförandet kräver och övriga därmed jämförbara orsaker. Avgiften får dock inte sänkas med mer än 30 procent. Avgiften skall dock alltid täcka de direkta kostnader som prestationen föranleder.

De avgifter som uppbärs för avgiftsbelagd service enligt vad som stadgas kan sänkas för sådan arbetskraftspolitiska vuxenutbildning som läroanstalten i fråga ordnar och sådan fortbildning som finansieras av länsstyrelserna, samt om det utbildningsmässigt och ekonomiskt är motiverat med tanke på effektivt utnyttjande av lokalerna och apparaterna vid inrättningarna i fråga. Avgifterna skall dock alltid täcka de direkta kostnader som prestationen föranleder.

Avgiften för gemensamma utbildningsdagar för statens ämbetsverk och inrättningar får vara mindre än självkostnadsvärdet eller också uppbärs ingen avgift alls. Av statens affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar samt av statens affärsinrättningar uppbärs dock avgiften till fullt belopp.

Storleken på avgiften bestäms innan prestationen utförs, om det är möjligt att räkna ut storleken i förväg.

Lärarhögskolorna, institutet och läroanstalterna kan uppbära förskottsbetalningar och avbetalningar. Den slutliga avgiften uppbärs i samband med att prestationen överlämnas eller i undantagsfall genom debitering i efterskott. Fakturan skall förfalla till betalning inom 14 dagar från det att fakturan tillställts den som har beställt prestationen. Om avgiften inte betalas före förfallodagen, uppbärs för tiden efter förfallodagen 16 procent förseningsränta per år, dock minst 30 mark.

En avgift enligt denna förordning får uppbäras utan dom eller beslut i den ordning som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas vid behov av undervisningsministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 8 september 1978 om avgifter som skall uppbäras för prestationer i arbetsverksamheten vid statens yrkesläroanstalter (714/78).

Vid debiteringen för ett arbete som påbörjats men inte slutförts innan denna förordning träder i kraft kan de stadganden som gällde tidigare tillämpas.