1268/1990

Depositionsbanker är affärsbankerna, sparbankerna, andelsbankerna och Postbanken Ab.

På en depositionsbank tillämpas vid sidan av denna lag även affärsbankslagen (1269/90), sparbankslagen (1270/90), andelsbankslagen (1271/90) eller lagen om Postbanken Ab (972/87).

Endast depositionsbankerna får ta emot depositioner av allmänheten.

Om rätten för Finlands Bank och andelslag som bedriver sparkasseverksamhet att ta emot depositioner stadgas särskilt.

Bankinspektionen utövar tillsyn över depositionsbankernas verksamhet. Dessutom utövar sparbanksinspektionen tillsyn över sparbankerna och andelsbanksinspektionen över andelsbankerna.

En depositionsbanks stiftare skall hos finansministeriet ansöka om koncession för banken. Till ansökan skall fogas bankens stiftelseurkund. Finansministeriet har rätt att kräva även andra utredningar som det anser nödvändiga. Bankinspektionen och den säkerhetsfond till vilken banken kommer att höra enligt 48 § skall ge utlåtande om ansökningen.

En depositionsbank skall beviljas koncession om det inte strider mot allmän fördel att banken bildas.

Finansministeriet kan på framställning av bankinspektionen återkalla en depositionsbanks koncession, om det i bankens verksamhet väsentligt har brutits mot lag eller förordning eller mot föreskrifter som en myndighet har meddelat eller fastställt med stöd av dem eller om stadgade förutsättningar för beviljande av koncession inte längre föreligger.

Om det vid skötseln av en depositionsbank har konstaterats oskicklighet eller vårdslöshet och om det är uppenbart att detta allvarligt kan skada deponenternas eller andra fordringsägares intresse, kan finansministeriet på bankinspektionens framställning begränsa depositionsbankens verksamhet enligt koncessionen för viss tid.

I en depositionsbanks firma skall ingå ordet eller sammansättningsleden "bank", och av firman skall framgå vilken banktyp det är fråga om.

Utöver depositionsbankerna får endast Finlands Bank, Nordiska Investeringsbanken och hypoteksbankerna i sin firma eller annars för att ange arten av sin verksamhet använda benämningen "bank". Utan hinder av förbudet får benämningen "bank" ingå i en firma eller användas för att beskriva en verksamhet, om det är uppenbart att användningen av benämningen inte är missvisande med hänsyn till verksamhetens art.

Finansministeriet kan ge en sammanslutning, i vilken en depositionsbank ensam eller tillsammans med andra banker innehar aktie- eller andelsmajoriteten, tillstånd att i sin firma använda benämningen "bank" eller en hänvisning till en depositionsbanks firma.

En depositionsbank får endast bedriva bankverksamhet och annan verksamhet som står i samband med den.

Bankverksamhet är

En depositionsbank får inte emittera obligationslån.

En depositionsbank har rätt att med post- och televerket ingå avtal om postservice.

En depositionsbank får bedriva sin verksamhet vid ett huvudkontor, filialkontor och andra förrättningsställen. Depositionsbanken kan dessutom ha representationskontor i utlandet.

För öppnande av ett filialkontor i utlandet skall depositionsbanken ha finansministeriets tillstånd. Tillstånd skall beviljas om tillsynen över filialkontoret kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Finlands Bank och bankinspektionen skall ge sitt utlåtande om tillståndsansökningarna. Finansministeriet kan meddela föreskrifter om öppnande av och tillsyn över filialkontor i utlandet.

Meddelande om att verksamheten vid ett förrättningsställe kommer att inledas eller upphöra samt att ett representationskontor kommer att öppnas eller stängas och om adressändringar skall lämnas till bankinspektionen.

Bryter en depositionsbank mot 2 mom. eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av det, kan finansministeriet efter att ha hört banken kräva rättelse inom utsatt tid och, om rättelse inte sker, bestämma att filialkontoret skall stängas.

En depositionsbank kan ta emot depositioner av allmänheten endast på sådana konton vars allmänna villkor har godkänts av bankinspektionen.

Vid insättning av medel i en bank skall ett avtal om depositionen ingås mellan banken och den som öppnar räkningen. Den som öppnar ett konto skall alltid styrka sin identitet, och avtalet skall innehålla tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, kontohavaren och dem som har rätt att använda kontot.

Om ett särskilt bevis ges över depositionen, skall det vara ställt till viss man, och det kan endast överlåtas till viss man.

Har ett särskilt förbehåll gjorts i det depositionsavtal som avses i 1 mom., skall en anteckning om det göras även i beviset. Ett förbehåll, med undantag av kontohavarens föreskrifter om dem som har rätt att använda kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke.

Den som är omyndig men har fyllt femton år kan själv ingå ett depositionsavtal med en depositionsbank om sådana medel som han enligt 20 § 2 mom. lagen angående förmynderskap har rätt att råda över samt sätta in och lyfta dessa medel och även i övrigt bestämma över depositionen. Förmyndaren kan dock med förmyndarnämndens samtycke överta skötseln av de deponerade medlen, om den omyndiges fördel kräver det.

Har i en omyndigs namn satts in medel i en depositionsbank med det förbehållet att endast den omyndige själv har rätt att lyfta medlen och har denne fyllt femton år, bestämmer han och förmyndaren tillsammans över de deponerade medlen. Domstolen kan dock bevilja tillstånd att avvika från förbehållet.

När tio år har förflutit efter utgången av det kalenderår under vilket kontot för medel som insatts i depositionsbanken senast har använts, överförs medlen till ett särskilt uppsamlingskonto. Om kunden önskar få tillgång till de till uppsamlingskontot överförda medlen, skall de återföras till depositionskontot. På de insatta medlen betalas upplupen ränta på normalt sätt för hela depositionstiden.

En depositionsbank får äga aktier eller andelar i en sammanslutning, som idkar någon näring som inte utgör verksamhet som avses i 7 §, högst till ett belopp som utgör tio procent av sammanslutningens hela aktie- eller andelskapital eller av de röster som samtliga aktier eller andelar medför.

Vid uträkning av det i 1 mom. nämnda relationstalet anses till depositionsbanken höra en sådan sammanslutning av vars aktie- eller andelskapital depositionsbanken äger över hälften eller en så stor del att den har över hälften av de röster som samtliga aktier eller andelar medför, eller i vilken den annars på grundvalen av sitt innehav av aktier eller andelar, medlemskap eller avtal har bestämmanderätt. En kassa, stiftelse eller annan anstalt vars huvudsakliga syfte är att betala pensioner eller understöd till depositionsbankens tjänstemän eller deras anhöriga anses höra till banken då det i 1 mom. angivna relationstalet räknas ut. Om flera depositionsbankers tjänstemän är medlemmar i kassan eller hör till stiftelsens eller anstaltens verksamhetsdistrikt, anses kassan, stiftelsen eller anstalten höra till banken i förhållande till hur många medlemmar i en sådan pensionskassa eller personer inom en sådan pensionsanstalts verksamhetsdistrikt som är anställda vid banken.

Depositionsbanker och i 2 mom. nämnda sammanslutningar och anstalter, som har kommit överens om eller i samråd beslutat förvärva aktier eller andelar i någon sammanslutning som avses i 1 mom. eller utöva de rättigheter som hänför sig till dem, får sammanlagt äga aktier eller andelar i en sådan sammanslutning högst till ett belopp som utgör tjugo procent av sammanslutningens hela aktie- eller andelskapital eller av de röster som samtliga aktier eller andelar medför.

Utan hinder av 1-3 mom. får en depositionsbank äga aktier eller andelar i sammanslutningar som producerar tjänster främst för sammanslutningar som bedriver i 7 § angiven verksamhet eller för sammanslutningar av sådana samt med bankinspektionens tillstånd även i andra sammanslutningar som producerar tjänster för banken.

Utan hinder av 13 § 1-3 mom. har en depositionsbank och de bolag som hör till samma koncern som banken rätt att äga sådana aktier och andelar i sammanslutningar, vilka avses i 13 § 1 mom., som skall hänföras till bankens och bolagens omsättningstillgångar och som är föremål för den handel med värdepapper och annan värdepappersverksamhet som de bedriver. En depositionsbank och de bolag som hör till samma koncern som banken får inte utöva rösträtt i finska sammanslutningar med stöd av dessa aktier och andelar, om inte bankinspektionen av särskilda skäl och på de villkor som den fastställer ger tillstånd att utöva rösträtt.

Bankinspektionen meddelar föreskrifter om anmälan av aktier och andelar som avses i 1 mom. hos bankinspektionen samt om den tid inom vilken banken skall överlåta aktierna och andelarna.

I aktier och andelar i en sammanslutning, som avses i 13 § 1 mom. och av vars aktie- eller andelskapital en depositionsbank och de bolag som hör till samma koncern som banken äger över tio procent eller en så stor del att de har över tio procent av de röster som samtliga aktier och andelar medför, får banken och de bolag som hör till koncernen placera högst ett belopp som utgör femton procent av det sammanlagda beloppet av bankens och de till koncernen hörande bolagens eget kapital. En depositionsbank och de till samma koncern hörande bolagen får ha dylika placeringar högst till ett belopp som utgör sextio procent av det sammanlagda beloppet av bankens och de till koncernen hörande bolagens eget kapital. Då relationstalet räknas ut beaktas dock inte sådana aktier som depositionsbanken har tecknat på basis av en förbindelse som banken ingått i samband med en aktieemission som den svarar för.

I fastigheter samt i aktier och andelar i fastighetssammanslutningar får en depositionsbank sammanlagt placera högst ett belopp som utgör 13 procent av bankens balansomslutning, om inte bankinspektionen av särskilda skäl beviljar tillstånd till ett större belopp.

Vid uträkning av det relationstal som avses i 1 mom. anses depositionsbanken äga även sådana fastigheter samt aktier och andelar i fastighetssammanslutningar som ägs av en sammanslutning, av vars aktie- eller andelskapital banken äger över hälften eller en så stor del att den har över hälften av de röster som samtliga aktier eller andelar medför, i det förhållande vari bankens aktier eller andelar står till sammanslutningens aktie- eller andelskapital.

En i 1 § lagen om bankinspektionen (1273/90) nämnd sammanslutning, vars rätt att äga fastigheter samt aktier och andelar i fastighetssammanslutningar begränsas genom lag, beaktas inte då det i 2 mom. angivna innehavet räknas ut.

Vid uträkning av det relationstal som avses i 1 mom. jämställs med de aktier och andelar i fastighetssammanslutningar som depositionsbanken äger

Utan hinder av 13, 15 och 16 §§ får en depositionsbank temporärt äga egendom som har utgjort pant eller säkerhet för en fordran som inte har blivit betald samt aktier eller andelar i en sammanslutning i vilken banken redan äger aktier eller andelar, om det nya förvärvet är nödvändigt för att trygga deras värde, samt aktier och andelar som det är nödvändigt att banken äger i samband med att en kunds rörelse saneras.

Depositionsbanken skall avstå egendom som den har förvärvat med stöd av 1 mom. så snart detta kan ske utan förlust och senast då fem år har förflutit efter det egendomen förvärvades, om inte bankinspektionen av särskilda skäl beviljar förlängning av denna tid.

Bankinspektionen skall utan dröjsmål underrättas om egendom som temporärt har övergått i bankens ägo.

En depositionsbank får med finansministeriets tillstånd äga aktier och andelar i utländska kredit- och finansieringsinrättningar samt i sådana holdingsammanslutningar vars huvudsakliga verksamhet består i att äga aktier och andelar i utländska kredit- och finansieringsinrättningar.

Tillstånd till förvärv av aktier och andelar som avses i 1 mom. kan beviljas, om tillsynen över inrättningarna kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Finansministeriet skall begära utlåtande om tillståndsansökningarna av Finlands Bank och bankinspektionen.

Finansministeriet kan meddela depositionsbanken föreskrifter om förvärv av och tillsyn över aktier och andelar i utländska kredit- och finansieringsinrättningar.

En säkerhet som har överlämnats till en depositionsbank får banken inte utan samtycke av den som äger säkerheten förpanta vidare.

En depositionsbank får inte då den anordnar finansiering förbehålla sig annan rätt till vinst av en kunds rörelse än den som banken har i egenskap av ägare av aktie, andel eller annat värdepapper.

En depositionsbanks likviditet skall tryggas på ett sätt som är tillfredsställande med hänsyn till bankens verksamhet.

Som stöd för sin likviditet skall varje depositionsbank ha en kassareserv vars belopp motsvarar minst tio procent av bankens skulder, med undantag av de skulder som banken har ådragit sig i fråga om medel som finska staten har anvisat för ett visst ändamål samt bankens skulder till Finlands Bank och den affärsbank som är centralpenninginrättning för banken.

Till en depositionsbanks kassareserv kan hänföras

Till fordringar och masskuldebrev som avses i 2 mom. 3, 5 och 6 punkten hänförs inte fordringar och masskuldebrev hos sådana kredit- eller finansieringsinrättningar av vars aktie- eller andelskapital banken äger över hälften eller en så stor del att den har över hälften av de röster som samtliga aktier eller andelar medför.

För tryggande av en depositionsbanks soliditet skall bankens eget kapital i förhållande till bankens fordringar och investeringar samt bankens förbindelser utanför balansräkningen vara minst så stort som krävs i detta kapitel.

Vid uträkning av den relation som avses i 23 § hänförs till depositionsbankens eget kapital ( primärt eget kapital )

När den i 23 § angivna relationen räknas ut, hänförs till depositionsbankens eget kapital även som supplementärt eget kapital

Vid uträkning av den i 23 § angivna relationen beaktas av det supplementära egna kapitalet kreditförlustreserveringarna utan begränsning och av det sammanlagda beloppet av de övriga poster som nämns i 1 mom. ett belopp som är högst lika stort som det primära egna kapitalet.

Vid uträkning av den i 23 § angivna relationen avdras från det sammanlagda beloppet av depositionsbankens primära och supplementära egna kapital aktier och andelar i sådana sammanslutningar som bedriver i 7 § nämnd bankverksamhet och som inte hänförs till bankens koncern och av vars aktier eller andelar banken äger över tjugo procent samt sådana fordringar hos dessa sammanslutningar som ger sämre företrädesrätt än andra förbindelser.

När den i 23 § angivna relationen räknas ut avdras från depositionsbankens primära egna kapital bankens egna aktier, andelar och grundfondsbevis som banken äger.

Vid uträkning av den i 23 § angivna relationen grupperas depositionsbankens fordringar och investeringar som följer:

Grupp I

Grupp II

Grupp III

Krediter för vilka full säkerhet som godkänts av bankinspektionen utgörs av fastställd inteckning i en bostadsfastighet som är i kredittagarens eget bruk, som han har hyrt ut eller som är avsedd för eget bruk eller att hyras ut, eller av aktier som medför rätt att besitta en bostadslägenhet som är i dylikt bruk eller som är avsedd för sådant.

Grupp IV

Vid uträkning av den i 23 § angivna relationen värderas de garantier som en depositionsbank ställer samt övriga förbindelser utanför balansräkningen som banken ingår i bankverksamheten enligt den kreditrisk som de medför på det sätt som bankinspektionen föreskriver. Sålunda värderade poster hänförs till grupperna i 27 § enligt förbindelsens motpart.

Innan föreskrifter enligt 1 mom. meddelas skall bankinspektionen höra Finlands Bank och dessutom depositionsbanken eller de organisationer som företräder depositionsbankerna.

En depositionsbank skall ha eget kapital till minst ett belopp som motsvarar åtta procent av det sammanlagda beloppet av de fordringar och investeringar som skall hänföras till 27 § grupperna II-IV samt förbindelserna utanför balansräkningen. Här skall de poster som skall hänföras till grupp II beaktas till tjugo procent, de poster som skall hänföras till grupp III till femtio procent och de poster som skall hänföras till grupp IV till etthundra procent av posternas bokföringsvärde eller av de värden som fastställs enligt 28 §.

Om en depositionsbank är moderbolag eller moderbank i en koncern, beräknas kravet på eget kapital enligt 29 § utom för depositionsbanken även för depositionsbankens koncern med iakttagande i tillämpliga delar av vad 11 kap. 11 § lagen om aktiebolag (734/78) stadgar om uppgörande av koncernbokslut. Härvid skall dock från koncernens primära egna kapital avdras dotterbolagens och dotterbankernas affärsvärde enligt koncernbalansräkningen.

Bankinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur kravet på eget kapital för en depositionsbanks koncern skall beräknas.

På ansökan av en depositionsbank kan bankinspektionen för en tid om högst tre år i sänder, sammanlagt dock för högst fem år, bevilja tillstånd till att depositionsbankens eller bankkoncernens eget kapital tillfälligt får understiga det minimibelopp som nämns i 29 och 30 §§, dock med högst 50 procent av minimibeloppet.

Har en depositionsbank eller dess koncern ett eget kapital som är mindre än vad som stadgas i detta kapitel, får banken inte dela ut vinst eller annan avkastning på det egna kapitalet, om inte bankinspektionen av särskilda skäl beviljar undantag för en tid.

En depositionsbank får inte ta en så stor risk i sin verksamhet att den väsentligt äventyrar bankens soliditet. Depositionsbanken skall ha riskkontrollsystem som är tillräckliga med hänsyn till verksamheten.

En depositionsbanks eller en till samma koncern som banken hörande finansieringsinrättnings fordringar och ansvarsförbindelser hos en och samma person eller sammanslutning eller hos en person eller sammanslutning som står i väsentlig ekonomisk intressegemenskap med en sådan person eller sammanslutning får inte stiga till ett så stort belopp att det kan medföra fara för bankens soliditet.

En depositionsbank får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande uppgifter eller i övrigt tillämpa ett förfarande som är otillbörligt med hänsyn till kunderna eller strider mot god sed.

En marknadsföring som inte innehåller uppgifter som är nödvändiga med hänsyn till kundernas ekonomiska trygghet skall alltid anses otillbörlig.

En depositionsbank får inte i bankverksamheten tillämpa avtalsvillkor som inte hör till bankverksamheten eller som med beaktande av innehåll, parternas ställning eller omständigheterna skall anses oskäligt mot bankens kunder.

När avtalsvillkorens skälighet bedöms och deras tillämpning övervakas skall även beaktas att deponenternas ställning tryggas.

En depositionsbank skall tillställa bankinspektionen villkoren i de standardiserade avtal som begagnas i bankverksamheten.

Bankinspektionen övervakar depositionsbankernas tillämpning av avtalsvillkor och dess marknadsföring. Marknadsföringens lagenlighet och användningen av avtalsvillkor övervakas även av konsumentombudsmannen med hänsyn till konsumentskyddet.

Konstaterar bankinspektionen att en depositionsbank bryter mot konsumentskyddslagen (38/78) vid användningen av avtalsvillkor eller i sin marknadsföring, skall bankinspektionen begära konsumentombudsmannens utlåtande i saken.

Om det med tanke på kundskyddet är nödvändigt, kan bankinspektionen förbjuda en depositionsbank att fortsätta en marknadsföring eller tillämpning av avtalsvillkor som strider mot detta kapitel eller med stöd av det utfärdade stadganden och föreskrifter eller att upprepa sådan eller därmed jämförbar marknadsföring eller att på nytt tillämpas sådana eller därmed jämförbara avtalsvillkor.

Bankinspektionen kan även meddela i 1 mom. nämnt förbud interimistiskt, varvid förbudet gäller tills ärendet har avgjorts slutligt.

Bankinspektionen kan förstärka sitt förbud med vite. Vitet döms ut av marknadsdomstolen.

Ändring i bankinspektionens beslut som avses i 1-3 mom. får inte sökas genom besvär.

En depositionsbank kan föra ett beslut som avses i 39 § 1 eller 2 mom. till marknadsdomstolen för behandling inom trettio dagar från det banken fick del av bankinspektionens beslut. Annars förblir beslutet bestående.

Om marknadsdomstolen och behandlingen av ärenden vid den stadgas i lagen om marknadsdomstolen (41/78).

För att trygga en sund och fungerande konkurrens mellan depositionsbankerna mot skadliga konkurrensbegränsningar skall lagen om konkurrensbegränsningar (709/88) och detta kapitel iakttas.

De anmälningar, uppgifter och handlingar som enligt lagen om konkurrensbegränsningar skall lämnas till konkurrensverket skall för bankverksamhetens del även lämnas till bankinspektionen.

I 8 § 4 mom. lagen om konkurrensbegränsningar nämnd dispens från anmälningsskyldigheten beviljas av bankinspektionen efter att konkurrensverket hörts i saken.

Bankinspektionen skall reda ut konkurrensbegränsningar och deras verkningar i bankverksamheten.

Anser bankinspektionen att en konkurrensbegränsning har skadliga verkningar, skall den vidta nödvändiga åtgärder för att undanröja dem. Vid bedömning av en konkurrensbegränsnings skadlighet skall även beaktas att deponenternas ställning tryggas.

Har bankinspektionen inte genom förhandlingar eller på något annat sätt kunnat undanröja en konkurrensbegränsnings skadliga verkningar, skall bankinspektionen göra en framställning om att begränsningen skall behandlas i konkurrensrådet.

Även om en ansökan som avses i 18 § 1 mom. lagen om konkurrensbegränsningar skall konkurrensrådet höra bankinspektionen i de fall då saken gäller bankverksamhet.

Bankinspektionen har rätt att förrätta inspektion även i en sammanslutning av depositionsbanker för att övervaka att lagen om konkurrensbegränsningar, detta kapitel och med stöd av dem utfärdade stadganden och föreskrifter iakttas.

Sammanslutningen skall, när detta krävs, för granskning uppvisa sin affärskorrespondens, bokföring och andra handlingar som kan ha betydelse för den i 1 mom. nämnda inspektionen.

Ändring i ett beslut som bankinspektionen har fattat med stöd av 43 § 2 mom. och genom vilket en ansökan avslås får sökas hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. I övrigt får ändring i beslut som bankinspektionen har fattat med stöd av lagen om konkurrensbegränsningar och detta kapitel inte sökas genom besvär.

För att trygga deponenternas tillgodohavanden skall varje affärsbank och Postbanken Ab höra till affärsbankernas och Postbanken Ab:s säkerhetsfond, varje sparbank till sparbankernas säkerhetsfond och varje andelsbank till andelsbankernas säkerhetsfond.

I stället för att höra till affärsbankernas och Postbanken Ab:s säkerhetsfond kan den affärsbank som är centralpenninginrättning för sparbankerna eller en affärsbank som sparbankernas centralpenninginrättning äger eller som den och sparbankerna äger tillsammans höra till sparbankernas säkerhetsfond, och den affärsbank som är centralpenninginrättning för andelsbankerna eller en affärsbank som andelsbankernas centralpenninginrättning äger eller som den och andelsbankerna äger tillsammans till andelsbankernas säkerhetsfond.

Säkerhetsfondens stadgar och ändringar i dem fastställs av finansministeriet. I stadgarna skall nämnas

Säkerhetsfonden förvaltas av en delegation som utses av de banker som hör till fonden, och av en styrelse som utses av delegationen.

En bank som hör till säkerhetsfonden skall årligen betala en garantiavgift som fastställs av delegationen och är tillräckligt stor med tanke på tryggandet av deponenternas tillgodohavanden.

Grunderna för beräknande av garantiavgiften skall vara desamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. De garantiavgifter som säkerhetsfonden årligen uppbär skall sammanlagt utgöra minst en tiotusendedel och högst en tvåhundradedel av det sammanräknade beloppet av de balansomslutningar som senast har fastställts för de banker som hör till fonden.

Garantiavgiftens belopp skall godkännas av bankinspektionen. Denna kan ålägga säkerhetsfonden att höja garantiavgiften, om den anser att den garantiavgift som delegationen har fastställt inte är tillräckligt stor för att deponenternas tillgodohavanden skall kunna tryggas.

Säkerhetsfondens styrelse kan, på de grunder som bankinspektionen godkänt, för viss tid befria en bank från att betala garantiavgift.

En bank som hör till säkerhetsfonden har inte rätt att göra anspråk på avskiljande av sin andel i fonden eller att överlåta den till någon annan. Andelen får inte hänföras till bankens tillgångar.

Inkasseringen av garantiavgifter kan avbrytas om säkerhetsfondens nettotillgångar, beräknade som skillnaden mellan tillgångar och skulder, utgör minst en procent av det sammanlagda beloppet av balansomslutningarna för de banker som hör till fonden.

Har en bank som hör till fonden blivit försatt i likvidation eller konkurs, skall deponenternas tillgodohavanden på konton som banken erbjuder allmänheten betalas av säkerhetsfondens medel i finska mark, om den i likvidation försatta bankens eller konkursboets tillgångar inte förslår till betalning av dem. Av säkerhetsfondens medel betalas dock inte en annan kredit- eller finansieringsinrättnings tillgodohavanden på dylika konton. Fondens medel kan redan användas medan likvidationen eller konkursen pågår.

En bank som hör till säkerhetsfonden kan beviljas understödslån eller understöd av fondens medel, om banken har råkat i sådana ekonomiska svårigheter att understödslån eller understöd måste beviljas för att dess verksamhet skall kunna tryggas.

Fusioneras en bank som avses i 1 mom. med en annan bank, kan understödslån eller understöd även beviljas den övertagande banken.

Säkerhetsfondens delegation har rätt att på framställning av styrelsen helt eller delvis avstå från att driva in ett understödslån, om indrivningen är oskälig för den bank som har mottagit lånet.

Om en bank som har mottagit lån ur säkerhetsfonden försätts i likvidation eller konkurs, får endast de av bankens tillgångar som återstår sedan bankens övriga förbindelser blivit fullgjorda användas till återbetalning av understödslånet.

Säkerhetsfondens medel skall placeras på ett säkert sätt som tryggar fondens likviditet.

Fondens medel får placeras i fastigheter och i aktier och andelar i fastighetssammanslutningar högst till ett belopp som motsvarar tjugofem procent av fondens balansomslutning, om inte bankinspektionen av särskilda skäl beviljar tillstånd till större belopp.

Den som är medlem eller suppleant i ett organ i en depositionsbank eller sammanslutning av depositionsbanker eller som är anställd vid en dylik bank eller sammanslutning, är skyldig att hålla hemligt vad han fått veta om en bankkunds eller någon annans ekonomiska ställning, privata angelägenheter eller affärs- eller yrkeshemligheter, om det inte stadgas eller i behörig ordning föreskrivs att saken får yppas, eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att saken yppas. Sekretessbelagda uppgifter får inte heller lämnas till en banks bolagsstämma, principalernas möte, andelsstämma eller andelslags fullmäktige, ej heller till en aktieägare, delägare, deponent eller innehavare av grundfondsbevis eller placeringsandel som deltar i stämman eller mötet.

En depositionsbank har rätt att lämna sådana uppgifter som avses i 1 mom. till en sammanslutning som hör till samma koncern, om medlemmarna i dess förvaltningsorgan eller dess tjänstemän binds av den tystnadsplikt som avses i momentet eller av en motsvarande tystnadsplikt och om det är nödvändigt att uppgifterna ges med tanke på den mottagande sammanslutningens riskkontroll.

Utan hinder av 1 mom. har varje depositionsbank rätt att bedriva sådan kreditupplysningsverksamhet som normalt hör till bankverksamheten.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Den som i strid med 2 § 1 mom. eller 9 § tar emot depositioner av allmänheten eller som i strid med 6 § använder benämningen "bank" i sin firma eller annars för att ange arten av sin verksamhet, skall för depositionsbanksbrott dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag.

Den som försummar den anmälningsskyldighet eller skyldighet att lämna uppgifter som nämns i 43 § 1 mom. eller den skyldighet att uppvisa handlingar som nämns i 46 § 2 mom., skall för depositionsbanksförseelse dömas till böter, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag.

Den som bryter mot tystnadsplikten enligt 58 § skall för brott mot den tystnadsplikt som gäller depositionsbanker dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för ett brott som avses i 1 mom., om endast enskild rätt har blivit kränkt och den till vars förmån tystnadsplikten gäller inte har anmält brottet till åtal.

Har en sammanslutning av depositionsbanker i sin verksamhet inte följt denna lag eller med stöd av den utfärdade författningar eller föreskrifter, kan bankinspektionen vid vite ålägga den att fullgöra sin skyldighet.

Länsstyrelsen i det län där sammanslutningen har sin hemort dömer ut vitet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Depositionsbankerna skall uppfylla det soliditetskrav som nämns i 29 och 30 §§ inom fem år från det lagen träder i kraft.

Om en depositionsbank bedriver internationell bankverksamhet, skall banken dock uppfylla det soliditetskrav som avses i 1 mom. senast den 1 januari 1993.

Underskrider en depositionsbanks soliditet då lagen träder i kraft den nedre gräns som stadgas där, får soliditeten inte under den tid som nämns i 1 eller 2 mom. sjunka under nivån vid ikraftträdandet.

Om en depositionsbanks innehav eller bestämmanderätt då denna lag träder i kraft överskrider den övre gränsen enligt 13 §, skall banken före den 1 maj 1992 ordna innehavet av aktier och andelar samt bestämmanderätten i överensstämmelse med nämnda paragraf, om inte finansministeriet på ansökan beviljar en längre tid. Under nämnda tid får banken inte öka den del av sitt relativa innehav och sin relativa bestämmanderätt som överskrider den övre gränsen utöver nivån vid ikraftträdandet.