Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

1105/1990

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om försöksverksamhet med samhällstjänst

Typ av författning
Lag
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som 67 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:

1 §

Denna lag tillämpas i brottmål som avgörs

1)

av Pikis häradsrätt samt Nådendals och Åbo rådstuvurätter,

2)

av Korsholms, Malax och Vörå häradsrätter i Korsholms domsaga, av Kronoby, Nykarleby och Pedersöre häradsrätter i Pedersöre domsaga och av Jakobstads, Karleby och Vasa rådstuvurätter,

3)

av Kangasniemi, Mäntyharju, Ristiina och S:t Michels häradsrätter i S:t Michels domsaga och av S:t Michels rådstuvurätt samt

4)

av Rovaniemi häradsrätt.

Lagens 11 § tillämpas likväl vid alla allmänna domstolar.

Lagen tillämpas också när mål som enligt 1 mom. hör till dess tillämpningsområde avgörs av en hovrätt eller av högsta domstolen.

2 §

Samhällstjänst är ett straff som döms ut i stället för ett ovillkorligt fängelsestraff. Den innebär ett bestämt antal timmar oavlönat regelbundet arbete som utförs under övervakning.

För verkställigheten av samhällstjänsten svarar Kriminalvårdsföreningen.

3 §

Domstolen kan

1)

när den dömer till fängelse,

2)

när den sammanlägger ett fängelsestraff med ett annat fängelsestraff eller

3)

när den bestämmer att ett villkorligt fängelsestraff skall verkställas

döma till samhällstjänst som straff i stället för ett ovillkorligt fängelsestraff som den har bestämt till högst åtta månader.

Till samhällstjänst skall dömas i minst 20 och högst 200 timmar.

Samhällstjänststraff sammanläggs på samma sätt som fängelsestraff enligt 7 kap. strafflagen. Vid sammanläggning motsvarar samhällstjänsten ett lika långt fängelsestraff som det i vars ställe den har dömts ut. Anmälan enligt 7 kap. 9 § strafflagen görs av justitieministeriets fångvårdsavdelning.

4 §

För att gärningsmannen skall kunna dömas till samhällstjänst krävs att han har samtyckt till att utföra sådan och att det kan antas att han kommer att klara av den.

5 §

Verkställigheten av samhällstjänst skall inledas utan dröjsmål, och tjänstgöringen skall slutföras inom ett år från det domen vann laga kraft, om inte något annat följer av 6 § 2 mom. eller 9 § 2 mom.

Verkställigheten kan med den dömdes samtycke påbörjas innan domen har vunnit laga kraft, om den dömde har nöjt sig med domen till den del han har dömts till samhällstjänst.

Samhällstjänst preskriberas på samma sätt som motsvarande fängelsestraff enligt 8 kap. strafflagen.

6 §

För utförande av samhällstjänsten fastställer Kriminalvårdsföreningen en tjänstgöringsplan med ett detaljerat tidsschema och övriga villkor för samhällstjänsten.

Kriminalvårdsföreningen kan av särskilda skäl med sammanlagt högst tre månader förlänga den tid inom vilken samhällstjänsten enligt tjänstgöringsplanen skall utföras.

7 §

Den som har dömts till samhällstjänst skall, med iakttagande av den tjänstgöringsplan som har fastställts för honom och de föreskrifter och anvisningar som meddelats honom, samvetsgrant utföra de uppgifter som han har ålagts.

Om den dömde handlar i strid med tjänstgöringsplanen eller andra villkor, skall Kriminalvårdsföreningen ge honom en skriftlig anmärkning.

8 §

Om den dömde inte börjar utföra samhällstjänsten eller om han avbryter den eller på något annat sätt grovt bryter mot villkoren för tjänsten, skall Kriminalvårdsföreningen utan dröjsmål anmäla saken till allmän åklagare. Samtidigt skall föreningen bestämma att utförandet av samhällstjänsten skall avbrytas.l>Anser åklagaren att samhällstjänsten skall förvandlas till fängelse, skall han utan dröjsmål yrka det vid den domstol som i första instans har avgjort det brottmål i vilket samhällstjänsten dömdes ut. Vid behov skall åklagaren bestämma att en undersökning skall utföras i saken.

Om samhällstjänsten av någon annan orsak än den som nämns i 1 mom. inte kan utföras inom den maximitid som avses i 5 § 1 mom., skall saken likaså föras till domstolen.

9 §

Om den dömde inte har börjat utföra samhällstjänsten eller om han har avbrutit den eller på något annat sätt grovt brutit mot villkoren för tjänsten, skall domstolen förvandla den outförda delen av samhällstjänsten till ett ovillkorligt fängelsestraff som inte får vara kortare än fyra dagar.

Kan samhällstjänsten av någon annan orsak än den som nämns i 1 mom. inte utföras inom den maximitid som avses i 5 § 1 mom., får domstolen förlänga den tid inom vilken tjänstgöringen skall verkställas eller förvandla den outförda delen av samhällstjänsten till ett ovillkorligt fängelsestraff. Av särskilda skäl kan den redan utförda tjänstgöringen anses som fullt avtjänat straff.

10 §

När ett mål som avses i 9 § behandlas är häradsrätten och rådstuvurätten domför också med ordföranden ensam. Om domstolen anser att målet skall behandlas av en fulltalig domstol, skall det överföras till en sådan behandling.

Innan målet avgörs skall svaranden få tillfälle att bli hörd. Om svaranden är frånvarande när utslaget avkunnas, skall han omedelbart underrättas om vilken dag målet avgjordes och om domstolens avgörande och dessutom tillsändas fullföljdsanvisningar. I övrigt skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om rättegången i brottmål.

11 §

När en domstol dömer någon till fängelse för ett eller flera brott och den dömde tidigare har dömts till samhällstjänst, får domstolen förbjuda att verkställigheten av samhällstjänsten påbörjas eller fortgår. Om domstolen förbjuder att en tidigare utdömd samhällstjänst verkställs, skall den förvandla den återstående delen därav till fängelse.

Ett beslut genom vilket verkställigheten av en tidigare utdömd samhällstjänst förbjudits skall iakttas även om det överklagas.

12 §

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

13 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Vid underrätterna kan lagen också tillämpas på brott som har begåtts före ikraftträdandet. I hovrätterna och högsta domstolen kan lagen tillämpas på brott som har begåtts före ikraftträdandet endast om underrätten har avkunnat sitt utslag i saken efter detta.

Lagen gäller till utgången av 1993, och även därefter skall 11 § och de stadganden som gäller verkställigheten av straffet tillämpas. Likaså tillämpas lagen efter 1993 när mål som enligt 1 § hör till lagens tillämpningsområde handläggs i hovrätt eller högsta domstolen.

Regeringens proposition 62/90

Lagutsk. bet. 7/90

Stora utsk. bet. 119/90

Helsingfors den 14 december 1990

Republikens President Mauno KoivistoJustitieminister Tarja Halonen

Till början av sidan