Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras 15 a, 15 b, 16 a, 27 och 28 a §§ lagen den 26 januari 1956 om sjömanspensioner, dessa lagrum sådana de lyder, 15 a, 15 b och 28 a §§ i lag av den 11 december 1970 (768/70), 16 a § i lag av den 23 juni 1975 (493/75) och 27 § i lag av den 4 mars 1983 (236/83), som följer:
15 a §
Sedan en arbetstagare har avlidit betalas till förmånstagarna familjepension, om arbetstagaren vid sin död hade rätt till eller fick ålderdomspension enligt 14 § eller invaliditetspension enligt 15 §. Förmånstagare efter en sådan förmånslåtare är
en efterlevande make med vilken förmånslåtaren hade ingått äktenskap före fyllda 65 år,
förmånslåtarens barn,
barn till den efterlevande maken som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande, och
en tidigare make till förmånslåtaren, till vilken förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller ett avtal som hade fastställts av socialnämnden var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag. Härvid gäller om den tidigare maken och dennes rätt till familjepension i tillämpliga delar vad som stadgas om efterlevande makar och deras rätt till familjepension.
15 b §
En efterlevande make har rätt till familjepension i form av efterlevandepension,
om den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren, eller
om den efterlevande vid förmånslåtarens död hade fyllt 50 år eller hade fått invaliditetspension enligt folkpensionslagen (347/56) minst tre år och om äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande fyllde 50 år och hade varat minst fem år.
Om en änka är född före den 1 juli 1955, förutsätter efterlevandepension en minimiålder av 35 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 1 mom. Vad som här stadgas gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren.
Ett barn har rätt till familjepension i form av barnpension, om det inte har fyllt 18 år vid förmånslåtarens död. Barnpension skall alltid betalas till ett barn efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan dock inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt.
En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 1 mom. 1 punkten, om ett barn som avses där har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död. Har den efterlevande på basis av ett tidigare äktenskap rätt att få familjepension som motsvarar pension enligt de lagar, pensionsstadgor eller pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, uppkommer inte rätt till ny familjepension.
16 a §
Familjepensionens storlek bestäms på basis av den ålderdomspension eller fulla invaliditetspension enligt denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Fick förmånslåtaren inte dylik pension, uträknas beloppet av pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade begynt på dödsdagen som hade medfört rätt till full invaliditetspension, om inte förmånstagaren visar något annat. När familjepensionens belopp räknas ut beaktas dock inte tillägg enligt 15 d § eller avdrag enligt 27 §.
Efterlevandepensionens belopp är, såvida inte något annat följer av 5 mom. eller 27 §,
6/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken ensam eller den efterlevande och ett barn,
5/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och två barn,
3/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och tre barn, samt
2/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande och fyra eller flera barn.
Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna är, om inte något annat följer av 27 §,
4/12 av förmånslåtarens pension, om det finns ett barn,
7/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är två,
9/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är tre, samt
10/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är fyra eller flera.
Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Är förmånstagarna barn som saknar båda föräldrarna, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 2/12 av vardera förmånslåtarens pension var för sig, om inte efterlevande- och barnpensionerna tillsammans överstiger beloppet av förmånslåtarens pension. Får ett barn barnpension efter någon annan förmånslåtare än sin förälder, bestäms tillägget enligt de av förmånslåtarnas pensioner på grundval av vilka ett föräldralöst barn får sin barnpension. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.
Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 2 mom. blir lika stor som 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalt till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 1 mom. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.
Om antalet förmånstagare förändras eller om det barn som är förmånstagare blir föräldralöst på det sätt som avses i 3 mom., justeras familjepensionens belopp och fördelningen av pensionen mellan förmånstagarna från ingången av månaden efter förändringen.
27 §
När en pension som avses i denna lag samordnas eller jämkas med någon annan pension eller pensionsprestation som pensionstagaren får, skall på motsvarande sätt iakttas 8, 8 a och 8 c-8 f §§ lagen om pension för arbetstagare.
28 a §
Rätten att få efterlevandepension upphör då den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år. Om det nya äktenskapet upplöses inom fem år och den efterlevande inte har rätt till efterlevandepension på basis av detta äktenskap, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt. Vad som sägs i föregående mening gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren.
Rätten till barnpension upphör då barnet fyller 18 år eller ges som adoptivbarn till någon annan än den efterlevande eller dennes make.
Till en efterlevande make vars rätt att få pension enligt 2 mom. har upphört betalas i ett för allt ett belopp som är lika stort som efterlevandepensionen för tre års tid hade varit. Grund för beloppet är den månadspension som senast har utbetalts. Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 2 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tid dras av under högst nio år. Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
Lagen tillämpas om förmånslåtaren har avlidit sedan den har trätt i kraft. Utöver vad som stadgas i 15 b § 1 och 2 mom. har en kvinna rätt till efterlevandepension, om hon har fyllt 35 år och lever i äktenskap med förmånslåtaren då lagen träder i kraft, och om äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år och vid förmånslåtarens död hade fortgått minst tre år. Familjepension som betalas efter en förmånslåtare som har avlidit innan lagen trätt i kraft dras inte in trots att den efterlevande maken ingår nytt äktenskap efter att ha fyllt 50 år.
Vad denna lag stadgar om barn tillämpas på adoptivbarn också i sådana fall då domstolen har gett sitt samtycke till adoptionen före den 1 januari 1980. Dessa adoptivbarn har rätt till barnpension efter sina biologiska föräldrar. Som barn anses också ett barn som har ställning som erkänt barn och likaså ett barn till vilket förmånslåtaren vid sin död hade förbundit sig eller var förpliktad att betala underhållsbidrag enligt lagen om barn utom äktenskap (173/22).
Barntillägget enligt 15 d § lagen om sjömanspensioner fastställs enligt de stadganden som gällde innan denna lag träder i kraft.
Regeringens proposition 173/89
Socialutsk. bet. 36/89
Stora utsk. bet. 224/89
Helsingfors den 9 februari 1990
Republikens President Mauno KoivistoSocial- och hälsovårdsminister Mauri Miettinen