Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkning av naturaförmåner vid förskottsinnehållning år 1990
- Typ av författning
- Beslut
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
Skattestyrelsen har med stöd av 4 § 3 mom. lagen den 28 november 1959 om förskottsuppbörd (418/59) förordnat, att vid förskottsinnehållning skall naturaförmåner som bör betraktas som lön värderas enligt följande grunder:
Bostadsförmån och rätt att använda elström
1 §
Penningvärden av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:
Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)
Bostaden blivit färdig: | Förmånens värde mk/mån: |
före år 1976 | 200 mk + 20,70 mk per kvadratmeter |
åren 1976-1983 | 200 mk + 22,10 mk per kvadratmeter |
år 1984 eller senare | 240 mk + 28,40 mk per kvadratmeter |
Övriga delar av landet
Bostaden blivit färdig: | Förmånens värde mk/mån: |
före år 1961 | 160 mk + 15,00 mk per kvadratmeter |
åren 1961-1975 | 220 mk + 15,70 mk per kvadratmeter |
åren 1976-1983 | 220 mk + 17,60 mk per kvadratmeter |
år 1984 eller senare | 220 mk + 23,10 mk per kvadratmeter |
Värdet av bostadsförmån i en hyresbostad som finansierats med statligt bostadslån uppgår, avvikande från 1 momentet, till högst det hyresbelopp som enligt de grunder som bostadsstyrelsen fastställt för bostaden uppbärs för bostaden.
2 §
Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.
3 §
Står löntagaren själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 1 § med 3,20 mk per kvadratmeter och månad.
4 §
Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 9,00 mk per kvadratmeter och månad. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 6,40 mk per kvadratmeter och månad.
5 §
Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 1,40 mk per kvadratmeter och månad. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.
Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.
6 §
Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 300,00 mk och i ett rum med ugnsuppvärmning 94,00 mk per månad.
7 §
Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.
Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 momentet i bostadsarealen.
Garageförmån
8 §
Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd garageplats är 180 mk per månad i huvudstadsregionen och 120 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt bilgarage eller kall garageplats är 120 mk per månad i huvudstadsregionen och 90 mk per månad i övriga delar av landet.
Kostförmån
9 §
Kostförmånens värde är 17 mark per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 17 mk och högst 32 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna 17 mk eller överstiger den 32 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna.
10 §
Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.
Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.
Ersättning som löntagaren betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.
11 §
Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 12,75 mark per måltid.
12 §
Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 32 mark, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens värde, dock minst 17 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 32 mark värderas upp till dess nominella värde.
Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 momentet värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.
Förmån med fritt uppehälle
13 §
Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1125,00 mk per månad i ett rum och 1055,00 mk per månad i ett samfällt rum.
14 §
För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 34,00 mk per dygn eller högst 765,00 mk per månad.
Bilförmån
15 §
Om löntagaren eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhåller som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs antingen enligt ett månatligt värde eller ett månatligt grundvärde utökat med värdet per kilometer som bestäms på basen av kördagbok eller annan tillförlitlig utredning enligt följande:
Månatligt värde | Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning | ||
grundvärde | värde per kilometer | ||
a) Åldersgrupp A (1-3 år) | mk/mån | mk/mån | + p/km |
I bilklassen, cylindervolym högst 1300 cm 3 och nyanskaffningspris högst 95 000 mk | |||
- fri bilförmån | 1 700 | 830 | 58 |
- förmån att använda bil | 1 280 | 830 | 30 |
II bilklassen, cylindervolym högst 1600 cm 3 och nyanskaffningspris högst 137 000 mk | |||
- fri bilförmån | 2 080 | 1 060 | 68 |
- förmån att använda bil | 1 570 | 1 060 | 34 |
III bilklassen, cylindervolym högst 2000 cm 3 och nyanskaffningspris högst 210 000 mk | |||
- fri bilförmån | 2 850 | 1 590 | 84 |
- förmån att använda bil | 2 310 | 1 590 | 48 |
IV bilklassen, cylindervolym över 2000 cm 3 och nyanskaffningspris högst 255 000 mk | |||
- fri bilförmån | 3 850 | 2 290 | 104 |
- förmån att använda bil | 3 190 | 2 290 | 60 |
V bilklassen, nyanskaffningspris över 255 000 mk | |||
- fri bilförmån | 5 400 | 3 450 | 130 |
- förmån att använda bil | 4 650 | 3 450 | 80 |
b) Åldersgrupp B (över 3 år) | |||
I bilklassen, cylindervolym högst 1300 cm 3 | |||
- fri bilförmån | 1 280 | 410 | 58 |
- förmån att använda bil | 860 | 410 | 30 |
II bilklassen, cylindervolym högst 1600 cm 3 | |||
- fri bilförmån | 1 550 | 530 | 68 |
- förmån att använda bil | 1 040 | 530 | 34 |
III bilklassen, cylindervolym högst 2000 cm 3 | |||
- fri bilförmån | 2 050 | 790 | 84 |
- förmån att använda bil | 1 510 | 790 | 48 |
IV bilklassen, cylindervolym över 2000 cm 3 | |||
- fri bilförmån | 2 700 | 1 140 | 104 |
- förmån att använda bil | 2 040 | 1 140 | 60 |
16 §
Bilens åldersgrupp i var och en bilklass bestäms enligt det år då bilen tagits i bruk, som framgår av registerutdraget. Till åldersgrupp A hör bilar som tagits i bruk år 1988 eller senare. Övriga bilar hör till åldersgrupp B.
17 §
Med cylindervolym avses motorns slagvolym i den storlek som den antecknats på registerutdraget.
18 §
Med nyanskaffningspris avses bilmodellens riktminutförsäljningspris som var gällande 30.9.1989 och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett. Om bilmodellen 30.9.1989 inte har haft något riktminutförsäljningspris, används som nyanskaffningspris riktminutförsäljningspriset den månad då bilmodellen togs i bruk.
Extra utrustning som skaffats i bilen utom vinterdäck och biltelefon tas vid bestämmande av nyanskaffningspriset i beaktande till den del som dess värde överstiger 11 000 mk.
19 §
Klassen av en bil som tagits i bruk år 1990 och vars nyanskaffningspris överstiger bilklassens övre gräns, som bestäms enligt cylindervolymen, bestäms enligt priset. En bil som tagits i bruk före år 1990 är under den tid som den hör till åldersgruppen A kvar i den klass dit den placerats det år då den tagits i bruk eller dit den enligt senare anskaffade extra utrustning skulle placeras.
Klassen för bilar i åldersgruppen B bestäms enbart på grundval av cylindervolymen.
20 §
Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när löntagaren själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som löntagaren betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.
21 §
Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.
22 §
Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1650 mark per månad eller 110 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.
23 §
Av kördagbok som avses ovan i 15 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.
I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:
- tidpunkten i början och i slutet av körningen,
- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,
- vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,
- körsträckan,
- ändamålet för körningen och
- bilens användare.
Telefonförmån
24 §
Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat telefon i löntagares hem är 120 mk per månad.
Tillämpning av det gängse värdet
25 §
Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1990 och det tillämpas vid förskottsinnehållning år 1990.
Helsingfors den 26 oktober 1989
Generaldirektör Lauri HonkavaaraVik. biträdande avdelningschef Erkki Laanterä