9/1989

Denna förordning gäller prisinformation vid marknadsföring av sådana konsumtionsnyttigheter som avses i konsumentskyddslagen, dock inte bostäder.

Om de uppgifter som skall lämnas vid marknadsföring av bostäder stadgas särskilt.

Konsumtionsnyttigheters pris skall vid marknadsföring uppges på ett klart och entydigt sätt som konsumenten lätt kan se och förstå.

När en detaljhandlare, någon annan näringsidkare som är verksam på samma sätt som detaljhandeln eller en näringsidkare inom servicenäring genom reklam eller på något annat motsvarande sätt marknadsför en individualiserad konsumtionsnyttighet till konsumenter, skall nyttighetens pris samtidigt uppges.

Konsumtionsvaror som finns till salu på ett detaljförsäljningsställe eller i dess skyltfönster skall vara prismärkta.

Prismärkningen skall göras åtminstone

I de fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten skall särskild uppmärksamhet fästas vid att prismärkningen är så tydlig, och individualiserad >på ett sådant sätt, att någon fara för misstag i fråga om olika produkter och förpackningsstorlekar inte föreligger, och att märkningen placeras så och är så stor att den lätt kan ses av konsumenten.

När priset på livsmedel grundar sig på vikt, volym eller någon annan mätbar egenskap och livsmedlet packas in på detaljförsäljningsstället, skall kilo-, liter- eller annat enhetspris finnas synligt på detaljförsäljningsstället, om det inte framgår av på förhand inslagna förpackningar.

Utöver vad som stadgas i 1 mom. kan näringsstyrelsen bestämma att enhetspriset på en konsumtionsvara eller en grupp av varor skall uppges vid marknadsföringen, om konsumenten bör anses ha behov av att enhetspriset uppges.

En näringsidkare som erbjuder konsumenttjänster skall ha en prislista eller någon annan utredning över grunderna för hur avgifterna bestäms. Den skall sättas upp på väggen eller något annat lämpligt ställe i affärslokalen där den lätt kan ses av konsumenten.

Om det på grund av det stora antal tjänster som erbjuds eller av någon annan motsvarande orsak inte är möjligt att anteckna alla avgifter eller deras bestämningsgrunder i förteckningen, är det tillräckligt att de vanligaste avgifterna eller deras bestämningsgrunder antecknas i förteckningen. En fullständig förteckning över avgifterna eller deras bestämningsgrunder skall härvid dock finnas tillgänglig för konsumenten, och en upplysning om detta skall finnas i den förteckning som finns framme.

Om tjänster erbjuds eller utförs någon annanstans än i en affärslokal, skall en avgiftsförteckning eller annan utredning över hur avgifterna bestäms företes på begäran.

Näringsstyrelsen kan av särskilda skäl bevilja undantag från denna förordning för en viss konsumtionsnyttighet eller grupp av nyttigheter eller för en viss bransch inom handel eller servicenäring.

Denna förordning träder i kraft den 15 februari 1989.