592/1989

De frikommuner som avses i lagen om försök med frikommuner (718/88) har rätt att, för att nå de mål som ställs upp för försöket med frikommuner, på det sätt som stadgas nedan avvika från lagar och förordningar samt från statliga myndigheters föreskrifter.

När försök anordnas för att utveckla grundskolan och gymnasiet tillämpas dock vad 92 § grundskolelagen (476/83) och 58 § gymnasielagen (477/83) stadgar om undantag. Stadgandena i 153 § 1 och 2 mom. grundskoleförordningen (718/84), enligt vilka skolstyrelsen skall godkänna försöksprogrammet och meddela anvisningar, tillämpas dock inte på frikommunerna.

Från stadgandena och föreskrifterna om statsandelar och statsunderstöd kan undantag dock inte göras, om inte något annat stadgas särskilt.

Kommunfullmäktige i en frikommun kan besluta att en myndighet i frikommunen skall fatta de beslut som gäller

Frikommunen kan utan hinder av byggnadslagen och byggnadsförordningen (266/59) besluta om det förfarande som skall tillämpas vid ansökan om tillstånd för byggande och vid behandlingen av sådana ärenden. Avvikelse får dock inte göras från stadgandena om att grannarna skall höras.

Frikommunen kan också besluta om avvikelse från avgiftsfriheten enligt 7 § bibliotekslagen (235/86). Bokutlåningen skall dock vara avgiftsfri.

Kommunfullmäktige i frikommunen kan på en annan myndighet eller tjänsteinnehavare i kommunen överföra en uppgift som enligt någon annan lag än kommunallagen eller enligt en sådan har påförts kommunstyrelsen eller en tjänsteinnehavare.

Kommunfullmäktige i frikommunen kan utan hinder av vad som stadgas eller bestäms om en tjänsteinnehavares uppgifter besluta att uppgifterna skall fastställas i en instruktion eller genom ett särskilt beslut.

Frikommunerna kan utan hinder av 104 § kommunallagen (953/76) avtala om att en kommun skall sköta någon uppgift på en eller flera andra kommuners vägnar.

Frikommunen kan låta ett kommunalförbund handha en uppgift som skall skötas av kommunen, men som nära hänger samman med kommunalförbundets verksamhetsområde, efter att ha avtalat om saken med förbundet. Frikommunen kan på motsvarande sätt åta sig att sköta uppgifter som hör till ett kommunalförbund.

Kommunfullmäktige i frikommunen kan rikta en ansökan till statsrådet om vidtagande av åtgärder enligt vilka kommunen kan

Kommunfullmäktige skall i sin ansökan, som skall tillställas inrikesministeriet, ange de stadganden eller bestämmelser som kommunen vill avvika från och det sätt på vilket avvikelsen avses bli ordnad i kommunen samt hur avvikelsen passar in i kommunens plan för frikommunsförsöket.

Inrikesministeriet skall skicka ansökan till respektive ministerium för beredning.

Statsrådet skall på framställning av ministeriet fatta beslut med anledning av en ansökan enligt 6 § och vidta de åtgärder som beslutet förutsätter.

Ministeriet skall bereda inrikesministeriet tillfälle att avge utlåtande om förslag som gäller ett i 1 mom. nämnt beslut.

Ett ministerium kan på ansökan av fullmäktige i en frikommun bevilja frikommunen rätt att avvika från föreskrifter som har meddelats av en myndighet som lyder under ministeriet. Inrikesministeriet skall underrättas om beslut som gäller detta.

Ministeriet kan besluta att den rätt till avvikelse som enligt 1 mom. har beviljats en frikommun också skall gälla alla andra eller några andra frikommuner.

I ett ärende där kommunen är sakägare får beslutanderätten inte överföras på kommunstyrelsen.

Beslutanderätten i ett ärende som omfattar användning av administrativt tvång kan enligt denna lag endast överföras på ett organ med flera medlemmar.

Ändring i ett ärende där beslutanderätten har överförts från en statlig myndighet på en myndighet i frikommunen söks hos den statliga myndigheten med iakttagande i övrigt av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). Har beslutanderätten överförts från länsstyrelsen, skall 2 § 1 mom. lagen om länsrätterna (1021/74) inte tillämpas på ändringssökandet.

Om sökande av ändring i ett beslut som enligt denna lag har överförts från någon annan än en statlig myndighet gäller 13 § lagen om försök med frikommuner.

Den begränsning av besvärsrätten som anges i 25 § luftvårdslagen skall inte tillämpas när beslutanderätten i fråga om en luftvårdsanmälan har överförts på miljövårdsnämnden eller något annat organ som sköter dess uppgifter.

Frikommunen skall underrätta länsstyrelsen om de beslut som kommunfullmäktige enligt denna lag har fattat om avvikelser från stadganden och bestämmelser.

Frikommunen skall också informera kommunmedlemmarna om de beslut som avses i 1 mom.

Beslut, som myndigheterna i frikommunen fattar i ärenden i vilka beslutanderätten har överförts på dem, skall för kännedom sändas till den statliga myndighet som annars skulle ha beslutanderätt i saken.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1989. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft.

Denna lag och en med stöd av den beviljad rätt till undantag är i kraft till och med den 31 december 1992.

Ärenden som är anhängiga hos en statlig myndighet när kommunfullmäktige i en frikommun fattar ett beslut som avses i 2 § kan inte överföras till en kommunal myndighet för att avgöras.

Om ett ärende i vilket beslutanderätten har överförts enligt denna lag inte är avgjort när lagen upphör att gälla, skall det så snart som möjligt överföras till den behöriga myndigheten.