1335/1989

Fria från skatt på såväl inkomst som förmögenhet är

Som ett allmännyttigt samfunds inkomst av rörelse anses inte

Fria från skatt på förmögenhet är

På annan inkomst än förvärvsinkomst för ett hemmavarande minderårigt barn fastställs skatten vid statsbeskattningen så att denna inkomst läggs till inkomsterna för den av föräldrarna vars totalinkomst är större.

En i 5 § 3 mom. nämnd samfälld förmån beskattas som en särskild skattskyldig.

Sammanslutningar beskattas inte särskilt, men deras beskattningsbara inkomst och förmögenhet fastställs i enlighet med vad som stadgas om samfund. Den beskattningsbara inkomst och förmögenhet som fastställts för en sammanslutning fördelas och beskattas som inkomst och förmögenhet för delägarna enligt deras andelar av sammanslutningens inkomst och förmögenhet.

Utan hinder av 1 mom. fördelas den beskattningsbara inkomst som fastställts för ett öppet bolag eller kommanditbolag som idkar rörelse och som antecknats i handelsregistret så att hälften beskattas som inkomst för det öppna bolaget eller kommanditbolaget och hälften som inkomst för bolagsmännen på det sätt som stadgas i 1 mom.

Då en sammanslutnings beskattningsbara inkomst fastställs, beaktas inte sådan i hemlandet förvärvad dividend eller ränta till vilken ansluter sig rätt till gottgörelse för bolagsskatt, ej heller beaktas gottgörelse för bolagsskatt som hör samman med dividenden eller räntan. Dividenden, räntan och gottgörelsen fördelas för att beskattas som inkomst för sammanslutningens delägare på det sätt som stadgas i 1 mom.

Som skattepliktig löne- eller pensionsinkomst anses ränteförmåner för lån som beviljats på basis av arbetsförhållande, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än Finlands Banks grundränta.

Skattepliktig inkomst är inte

När avkastning av försäkring räknas ut anses till det sammanlagda beloppet av de försäkringspremier som avdras från försäkringsprestationen endast höra de premier som betalts för sparlivförsäkringar och därtill hörande dödsfallsförsäkringar enligt samma försäkringsavtal.

Skattepliktig inkomst är inte

Skattepliktig inkomst är även 40 procent av det belopp med vilket sådan vinst som överlåtelser av egendom under skatteåret medfört och som inte beaktas vid fastställandet av tillfällig försäljningsvinst överstiger 210 000 mark ( vinst av egendomsöverlåtelse ).

Storleken av tillfällig försäljningsvinst och vinst av egendomsöverlåtelse räknas ut genom att från överlåtelsepriset dras av 50 procent därav eller det sammanlagda beloppet av den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgifterna för vinstens förvärvande, om det är större än halva överlåtelsepriset. Då beloppet av tillfällig försäljningsvinst eller annan än med stöd av giftorätt erhållen vinst av egendomsöverlåtelse som erhållits för egendom som har ägts en kortare tid än två år räknas ut, avdras från överlåtelsepriset dock endast 25 procent därav eller det sammanlagda beloppet av den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgifterna för vinstens förvärvande, om det överstiger detta belopp. Såsom anskaffningsutgift för egendom som erhållits utan vederlag anses beskattningsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen. Till anskaffningsutgiften räknas även utgifter för grundlig förbättring av egendomen under den tid som den varit i den skattskyldiges ägo.

Anskaffningsutgifter för aktier eller andelar som den skattskyldige tidigare har ägt beaktas inte när anskaffningsutgiften för aktier, andelar, optionslån, konvertibla skuldebrev eller teckningsrätter som erhållits med stöd av först nämnda aktier eller andelar räknas ut.

Vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom är inte skattepliktig inkomst, om

Skattepliktig inkomst är inte

Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av

Räntor som en fysisk person eller makar och ett inhemskt dödsbo som skall beskattas som en särskild skattskyldig drar av beaktas endast till den del deras belopp överstiger en självriskandel om 1 000 mark.

Andra skattskyldiga än samfund har med de begränsningar i fråga om självriskandel som stadgas ovan rätt att dra av 85 procent av det sammanlagda beloppet av sina räntor på andra skulder än sådana som hänför sig till näringsverksamhet eller gårdsbruk.

För fysiska personer och inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga är ränteavdragets maximibelopp 20 000 mark i fråga om räntor som hänför sig till annat än förvärvsverksamhet. För makar är det gemensamma maximibeloppet 22 000 mark. De nämnda maximibeloppen skall höjas med 3 500 mark om en fysisk person eller makar under skatteåret har försörjt ett minderårigt barn, och med 7 000 mark om det finns två eller flera barn.

Har från den skattskyldiges eller makarnas inkomstskatt gjorts bostadsavdrag enligt 146 a § under skatteåret, har han eller de rätt att upp till följande belopp dra av räntor som hänför sig till annat än förvärvsverksamhet, nämligen

I 2 och 3 mom. nämnda ränteavdrag får för fysiska personer eller inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga ingå högst 6 000 mark och för makar sammanlagt högst 9 000 mark i andra räntor än räntor på bostadslån , till vilka hänförs räntor på lån för anskaffning eller grundlig förbättring av den skattskyldiges eller hans familjs stadigvarande bostad.

Fysiska personer eller inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga har rätt att i förmögenhetsinkomstavdrag från sin totalinkomst på basis av vinstandelar som i Finland erhållits från placeringsfonder, hyresinkomster från bostäder som uthyrts för användning som annan bostad än fritidsbostad och på basis av andra räntor än sådana som berättigar till gottgörelse för bolagsskatt dra av 2 000 mark, ökat med 50 procent av det belopp med vilket dessa inkomster överstiger 2 000 mark. Avdraget kan dock uppgå till högst det sammanlagda beloppet av de inkomster som ligger till grund för avdraget och till högst 20 000 mark.

Vid statsbeskattningen har den skattskyldige eller makar tillsammans rätt att från sin totalinkomst dra av 12 700 mark, om den skattskyldige eller makarna under skatteåret har försörjt ett barn som har fyllt 3 men högst 7 år ( barnavårdsavdrag ).

En skattskyldig eller makar tillsammans har rätt att vid kommunalbeskattningen från sin totalinkomst dra av 10 100 mark för varje minderårigt barn som han eller de har försörjt under skatteåret ( barnavdrag ).

Vid kommunalbeskattningen avdras från en skattskyldig fysisk persons totalinkomst 12 000 mark, om han under skatteåret har försörjt ett minderårigt barn och stadgandena om makar inte tillämpas på honom ( ensamförsörjaravdrag ).

Om en skattskyldig fysisk persons totalinkomst efter de avdrag som nämns ovan inte överstiger 8 500 mark, skall från inkomsten vid kommunalbeskattningen avdras nämnda inkomstbelopp ( grundavdrag ). Om totalinkomsten efter nämnda avdrag överstiger fullt grundavdrag, skall detta minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

Är den efterlevande maken delägare i dödsboet, beviljas boet även för dennes del sjukdomskostnadsavdrag, pensionsförsäkringspremieavdrag, invalidavdrag vid kommunalbeskattningen och invalidavdrag vid statsbeskattningen. Dessa avdrag görs dock från boets inkomst eller inkomstskatt endast om den efterlevande maken inte har krävt att de i första hand skall dras av från hans egna inkomster eller egen inkomstskatt, och avdragen görs endast på basis av den del av boets inkomst som med iakttagande i tillämpliga delar av 28 § vid statsbeskattningen kunde anses vara den efterlevande makens förvärvsinkomst. Stadgandena om avdrag för den efterlevande maken tillämpas även på en annan delägare i dödsboet, då värdet av det arbete som han utfört till förmån för skogsbruk har räknats som inkomst för boet.

Pensionsförsäkringspremieavdrag, avdrag för ränta på den skattskyldiges eller makens skuld som hänför sig till något annat än förvärvsverksamhet, sjukdomskostnadsavdrag, barnavårdsavdrag och barnavdrag görs från den makes inkomster som har yrkat på avdraget. Om avdraget inte kan göras i den ordning som makarna har yrkat, görs avdraget i första hand från den makes inkomster vars totalinkomst vid statsbeskattningen är större. Barnavårdsavdraget eller ett avdragsbelopp som beviljas separat för varje barn kan dock inte fördelas så att avdraget görs från båda makarnas inkomster.

Räntan på skuld som hänför sig till en viss förvärvskälla dras av från inkomsten från denna förvärvskälla. Räntor som hänför sig till anskaffande eller grundlig förbättring av den skattskyldiges eller hans familjs bostad anses inte hänföra sig till någon viss förvärvskälla.

Inkomst av verksamhet för vilken den skattskyldige är bokföringsskyldig periodiseras, med avvikelse från vad som stadgas ovan, enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Avdrag som baserar sig på den skattskyldiges utgifter görs det skatteår under vilket betalningen har erlagts, om inte något annat följer av 117 § eller av andra särskilda skäl. Utgifter som hänför sig till verksamhet för vilken den skattskyldige är bokföringsskyldig periodiseras dock enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Skattepliktiga tillgångar är inte

Skattskyldiga fysiska personer har rätt till bostadsavdrag från sin inkomstskatt på följande villkor:

Bostadsavdragets fulla belopp är 7 500 mark. Avdraget beviljas till fullt belopp vid beskattningen för ibruktagningsåret för första bostaden. För de nio följande skatteåren görs bostadsavdraget på tjänstens vägnar. Under dessa år är dess belopp lika många tiondedelar av avdragets fulla belopp som det återstående antalet år som berättigar till avdraget, det ovan nämnda skatteåret inberäknat.

Bostadsavdraget skall höjas med 1 500 mark om den skattskyldige eller makarna tillsammans under skatteåret har försörjt ett minderårigt barn, och med 3 000 mark om det funnits två eller flera sådana barn ( barnförhöjning till bostadsavdraget ).

Om inkomstskatt inte fastställts för den skattskyldige, på vilken denna lags stadganden om makar tillämpas, eller om inkomstskatten inte räcker till för att göra bostadsavdrag, avdras avdragsbeloppet eller dess oavdragna del från inkomstskatten för den skattskyldiges make.

Om bostadsavdrag gjorts på båda makarnas inkomstskatt, avdras barnförhöjningen i första hand på inkomstskatten för den av makarna vars inkomstskattebelopp är större, om inte makarna har yrkat något annat.

Den skatt som enligt 29 § skall påföras ett hemmavarande minderårigt barn för annan inkomst än förvärvsinkomst uträknas så att från skatten på barnets och förälderns sammanräknade inkomst avdras skatten på förälderns inkomst, varefter skillnaden betraktas som barnets skatt och påförs barnet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Den tillämpas första gången vid beskattningen för 1989.

Lagen den 31 december 1974 om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74), lagen den 20 december 1974 om begränsning av rätten att vid beskattningen avdraga ränta på gäld (953/74), lagen den 14 juni 1985 om avdrag för sjöarbetsinkomst vid beskattningen (455/85) och lagen om skattefrihet för Oy Yleisradio Ab benämnda bolag (381/51) upphävs.

För ett dödsbo efter den som har avlidit innan denna lag trätt i kraft räknas den i 33 § nämnda tiden från ingången av 1989. Ett dödsbo som idkar rörelse beskattas dock inte såsom särskild skattskyldig för en längre tid än fem skatteår efter den avlidnes dödsår.

Skattestyrelsen skall i samband med att den för skatteåren 1990 och 1991 fastställer de högsta beloppen för skattefria dagtraktamenten som betalas för arbetsresor utomlands justera de för 1989 års beskattning fastställda grunderna med lika stora årliga ändringar så att de grunder som skall fastställas för 1992 års beskattning stämmer överens med 50 § 1 mom.

Med avvikelse från 50 § och 2 mom. ovan är skattefri inkomst, enligt de grunder som skall tillämpas vid beskattningen för 1989, för arbetsresor som företagits i januari och februari 1990 erhållna

För sparlivförsäkringar som har tecknats före den 1 januari 1989 räknas avkastningen på det sätt som avses i 59 § 1 mom. också i det fall att sparsumman betalas till försäkringstagaren själv, om den försäkrade är försäkringstagarens make eller dennes barn, en arvinge till försäkringstagaren i rätt upp- eller nedstigande led eller hans adoptivbarn eller ett fosterbarn.

I lagen om understödskassor (471/42) nämnda förmåner som sjukkassorna betalar och som är skattefri inkomst enligt de stadganden som gällde före denna lag är skattefri inkomst också vid tillämpningen av denna lag, om de betalas för tiden före mars 1990. Reservistlön är skattefri inkomst om den betalas för tiden före 1990.

Sådan vinst av överlåtelse av egen bostad som erhållits genom överlåtelse av en bostad som har förvärvats före 1989 är skattefri inkomst även vid beskattningen för 1990, om den skattskyldige före 1990 har ägt och bott i bostaden den tid som enligt de stadganden som har gällt före denna lag krävdes för att försäljningsvinst av egen bostad skall vara skattefri.

Ett sådant understöd enligt 75 § 2 mom. som grundar sig på dom eller förbindelse som givits före 1989 är vid beskattningen för 1989-1998 skattepliktig inkomst för mottagaren och avdragbar utgift för betalaren.

Sådan dividend eller ränta på andelskapital som ett inhemskt aktiebolag eller andelslag har uppburit från ett annat inhemskt aktiebolag eller andelslag och som delas ut för en räkenskapsperiod som har löpt ut före 1990 är skattefri inkomst enligt 23 § 1 mom. lagen den 31 december 1974 om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74), sådant det lyder i lag av den 23 juni 1977 (510/77).

Fysiska personer eller inhemska dödsbon som beskattas som särskilda skattskyldiga har rätt till förmögenhetsinkomstavdrag som avses i 97 § även på basis av sådana dividender från ett inhemskt aktiebolag som inte berättigar till gottgörelse för bolagsskatt.

Den skattskyldige har från och med beskattningen för 1990 rätt till bostadsavdrag också för en bostad som han har förvärvat 1987-1989, om de för bostadsavdraget i 146 a § stadgade villkoren annars skulle ha uppfyllts det år då bostaden togs i bruk och om den skattskyldige framställer yrkande därom innan beskattningen för 1990 har slutförts. Bostadsavdraget utgör därvid lika många tiondelar av dess fulla belopp och den återstående tiden för beviljande av avdrag är lika lång som den skattskyldige skulle ha varit berättigad till enligt 146 a § 2 mom., om avdraget hade gjorts till fullt belopp under det år då bostaden togs i bruk.

Vid beskattningen för 1990-1995 anses de i 146 a § 1 mom. 2 punkten stadgade villkoren vara uppfyllda, om den skattskyldige under skatteåret eller de fem föregående skatteåren inte i sin ägo haft minst hälften av ett bostadshus eller minst hälften av de aktier eller andelar som medför rätt till besittning av en bostadslägenhet. Från och med beskattningen för 1996 anses nämnda villkor vara uppfyllda, om den skattskyldige efter 1989 inte i sin ägo haft minst hälften av bostadshuset, aktierna eller andelarna.

Den sjömansskattenämnd som åsyftas i 7 § lagen om avdrag för sjöarbetsinkomst vid beskattningen är den nämnd som avses i 96 § i denna lag till slutet av den mandatperiod som pågår när denna lag träder i kraft.

Om det på något annat ställe i lagstiftningen hänvisas till lagar som nämns i 159 § 2 mom., skall hänvisningen anses åsyfta denna lag eller motsvarande lagrum i den.