Lag om ändring av lagen om lantmäteriavgift
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs i lagen den 2 maj 1972 om lantmäteriavgift ( 320/72 ) 4 § 1 mom. 2 punkten, 7 § och 9 § 2 och 3 mom. samt
ändras 1 § 1 mom., 2 § 3 mom., 4 § 1 mom. 3 och 4 punkten, 4 § 2 mom., 8 §, 9 § 1 mom. och 10-12 §§, av dessa lagrum 2 § 3 mom. och 12 § sådana de lyder i lag av den 23 december 1988 (1161/88), som följer:
1 §
För lantmäteriförrättningar och lantmäteriuppdrag samt för andra med dem jämförliga uppdrag, som lantmäterimyndigheten på begäran skall utföra, uppbärs lantmäteriavgift till staten i enlighet med denna lag, om det inte för något uppdrag stadgas eller bestäms särskilt om avgiften.
2 §
Har vid nyskifte inhämtats sådana utredningar som avses i 50 § 2 mom. lagen om skifte skall, utöver de kostnader som nämns i 1 och 2 mom., kostnaderna för dessa utredningar beaktas när lantmäteriavgiften bestäms.
4 §
Lantmäteriavgift påförs inte:
för en förrättning som avser att utreda eller rätta till ett fel som har inträffat vid en lantmäteriförrättning eller vid registrering av lägenheter;
för nyskifte, till den del därvid har undersökts och avgjorts förutsättningarna för förrättningen och dess omfattning; eller
Om kostnaden för att utreda hur lantmäteriavgiften skall fördelas och hur stor vars och ens andel skall vara uppenbart skulle överstiga avgiftens belopp, påförs ingen avgift.
8 §
Förrättningsingenjören vid lantmäteriförrättningen bestämmer lantmäteriavgiften.
9 §
Lantmäteriavgiften uppbärs sedan förrättningen har antecknats i jord- eller fastighetsregistret eller, om förrättningen inte föranleder anteckning i jord- eller fastighetsregistret, sedan den har vunnit laga kraft.
10 §
Har lantmäteriavgiften uppburits till ett för stort eller oriktigt belopp och återbärs, skall en årlig ränta om 9 procent betalas på avgiften.
11 §
Lantmäteriavgiften uppbärs på en gång. Genom förordning kan stadgas att avgiften skall uppbäras i flera poster.
Om lantmäteriavgiften inte betalas inom fastställd tid, skall en årlig dröjsmålsränta om 16 procent betalas på det förfallna beloppet.
Lantmäterikontoret kan för staten och kommunstyrelsen för kommunen av särskilt vägande skäl bevilja en fysisk person eller ett dödsbo anstånd med betalning av avgiften i enlighet med vad som stadgas genom förordning. Ändring i lantmäterikontorets eller kommunstyrelsens beslut får inte sökas genom besvär. För anståndstiden uppbärs ingen ränta.
12 §
Om lantmäteriavgiften gäller lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61). Grundbesvär som avses i lagen skall anföras hos lantmäteristyrelsen, om avgiften uppbärs till staten, eller hos länsrätten, om avgiften uppbärs till en kommun.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.
Lagen tillämpas på lantmäteriförrättningar och lantmäteriuppdrag som slutförs efter ikraftträdandet.
Den tidigare lagen tillämpas dock på beställningsuppdrag som avses i den upphävda 7 § till den del det gäller uppgifter som utförts och avtal som ingåtts innan lagen träder i kraft.
Likaså tillämpas de tidigare stadgandena på förrättningar som avsågs i 4 § 1 mom. 2 punkten, om förrättningen har gjorts anhängig före ikraftträdandet.
Regeringens proposition 217/89
Lag- och ekonomiutsk. bet. 24/89
Stora utsk. bet. 196/89
Helsingfors den 22 december 1989
Republikens President Mauno KoivistoJord- och skogsbruksminister Toivo T. Pohjala