1261/1989

Med stöd av denna lag får åtgärder som krävs för att styra och balansera lantbruksproduktionen 1990 vidtas med de anslag som nämns i 17 § lantbruksinkomstlagen (736/89).

För åtgärder enligt denna lag får dessutom på det sätt som avtalas vid lantbruksinkomstförhandlingarna användas anslag som i statsbudgeten har anvisats för annat stöd som nämns i 1 § 2 mom. lantbruksinkomstlagen.

Av statens medel kan balanseringspremier betalas för minskning, nedläggelse eller omställning av produktionen av lantbruksprodukter på det sätt som stadgas i denna lag. Balanseringspremie kan betalas antingen på grundvalen av ett avtal som ingås med staten eller på basis av ett förfarande som annars ger rätt till premie.

Balanseringsåtgärderna kan också vidtas så att medel som nämns i 1 § 1 mom. används, utom för betalning av balanseringspremier, för kostnader enligt 9 § skogsförbättringslagen (140/87) för beskogning av åkrar som betraktas som odlade, i den ordning som stadgas i skogsförbättringslagen.

Medel som nämns i 1 § 1 mom. får på det sätt som jordbruksstyrelsen närmare bestämmer användas för information om balanseringsåtgärderna samt för utredningar av vilka åtgärder som behövs och av deras verkningar.

Balanseringspremier får betalas till odlare. Med odlare avses i denna lag en fysisk person eller ett öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag som i egenskap av ägare av en gårdsbruksenhet eller med stöd av ett långfristigt arrendeavtal idkar gårdsbruk. Jordbruksstyrelsen bestämmer minimitiden för avtalets giltighet.

Statsrådet kan utan hinder av 1 mom. besluta att balanseringspremie skall betalas också till andra premietagare än odlare, när detta är ändamålsenligt för att balanseringsmålet skall nås. Om premietagarens rättigheter och skyldigheter gäller härvid i tillämpliga delar vad som nedan stadgas om odlare.

Balanseringspremie får inte betalas på grundvalen av minskning eller nedläggelse av lantbruksproduktionen, om odlaren redan då den tidsperiod som berättigar till premie börjar har avstått från att idka gårdsbruk i enlighet med lagen om avträdelsepension (16/74), eller om lantbruksproduktionen på gårdsbruksenheten annars har varit så liten eller av sådan art att minskningen eller nedläggelsen av produktionen inte skulle ha någon väsentlig effekt med avseende på balanseringen av lantbruksproduktionen.

Statsrådet kan som villkor för balanseringspremie ställa upp att de inkomster som odlaren får från gårdsbruket skall överskrida en viss minimigräns.

Med gårdsbruksenhet avses i denna lag en gårdsbruksekonomisk helhet som bildas av en eller flera lägenheter eller lägenhetsdelar eller ett eller flera områden och som sköts från ett och samma ekonomicentrum.

Statsrådet kan enligt denna lag besluta

Statsrådet skall när det fattar de beslut som nämns i 1 mom. ta hänsyn till de medel som kan användas för åtgärderna, läget i fråga om marknadsföringen av lantbrukets överproduktion och övriga omständigheter som inverkar på styrningen och balanseringen av lantbruksproduktionen.

Jord- och skogsbruksministeriet skall innan statsrådet fattar de beslut som nämns i 6 § inhämta utlåtande av det marknadsföringsråd för lantbruket som nämns i 21 § lantbruksinkomstlagen.

Statsrådet eller, med fullmakt av statsrådet, jordbruksstyrelsen fördelar de medel som skall användas för balanseringspremierna mellan lantbruksdistrikten. Statsrådet kan vid behov bestämma de grunder enligt vilka jordbruksstyrelsen skall fördela medlen.

Jordbruksstyrelsen får vid behov på de grunder som den bestämmer bemyndiga lantbruksdistrikten att fördela de medel, som anvisas för balanseringspremier inom deras verksamhetsområden, mellan kommunerna.

Jord- och skogsbruksministeriet fördelar de medel, som nämns i 2 § 2 mom. och som anvisas för beskogning av åkrar, mellan skogsnämnderna, när ministeriet fastställer arbetsprogrammet för skogsförbättringsarbetena.

Avtal om minskning av lantbruksproduktionen kan slutas med en odlare som i avtalet förbinder sig att för viss tid eller permanent helt eller delvis avstå från odling av åkerväxter på gårdsbruksenheten eller från sitt mjölkboskaps-, nötboskaps-, svinhushållnings- eller fjäderfähushållningsföretag. Minskningen eller nedläggelsen av produktionen kan avse hela produktionen på enheten, en eller flera produktionsgrenar eller någon produkt inom en produktionsgren.

Det skall bestämmas att minskningen eller nedläggelsen av produktionen enligt avtalet skall verkställas så att den odlare som har avstått från produktion inte heller under den tid avtalet är i kraft i strid med avtalets syfte får inleda eller utvidga någon annan i 1 mom. angiven lantbruksproduktion eller någon annan med avseende på balanseringen av lantbruksproduktionen betydelsefull produktion på den gårdsbruksenhet som anges i avtalet, och att odlaren inte får utvidga den produktion som avståendet gäller på några andra gårdsbruksenheter. Odlaren har dock rätt att under den tid han har avstått från produktionen bedriva lantbruksproduktion för husbehov. Statsrådet eller, med fullmakt av statsrådet, jordbruksstyrelsen skall meddela närmare föreskrifter om de avtalsvillkor som anges i detta moment.

När ett avtal enligt 9 § endast gäller avstående från odling av åkerväxter genom att åkern sköts som träda, skall den åkerareal som avtalet avser uppfylla de minimivillkor som statsrådet fastställer för arealen och dess förhållande till gårdsbruksenhetens hela åkerareal.

Odlaren kan ingå ett trädesavtal för en åkerareal eller del av åkerareal, som han eller den tidigare ägaren har odlat eller på grundvalen av ett avtal med staten har skött såsom träda under året före det år då avtalet ingås. Utan hinder av detta moment och vad som med stöd av 4 § 2 mom. har bestämts om arrendeavtalets långfristighet kan odlaren ingå ett trädesavtal också för en åkerareal som han besitter med stöd av ett under hela avtalstiden gällande skriftligt arrendeavtal för minst två år och som har odlats eller enligt ett avtal som har slutits med staten har skötts som träda under året före det år då avtalet ingås.

Utöver vad 1 och 2 mom. stadgar om villkoren för ingående av ett avtal får ett trädesavtal endast slutas för en åkerareal som innan avtalet sluts, med stöd av ett eller flera avtal med staten har skötts som träda i en följd högst under en tid som statsrådet bestämmer.

Det får bestämmas att balanseringspremien betalas förhöjd på den grunden att en träda sköts som vallträda. Statsrådet eller, med stöd av fullmakt av statsrådet, jordbruksstyrelsen meddelar föreskrifter om vilka slags trädor som kan godkännas såsom vallträdor.

Den åker som trädesavtalet avser får inte användas för skörd, såsom betesmark eller för något liknande ändamål, om inte statsrådet bestämmer något annat av särskilda skäl. Användningen av en åker för nämnda ändamål kan beaktas när balanseringspremien bestäms.

Statsrådet kan bemyndiga jordbruksstyrelsen att meddela föreskrifter om skötseln av trädorna.

Med odlaren kan ingås ett avtal om omställning av lantbruksproduktionen. I avtalet skall odlaren förbinda sig att under en viss tid bedriva lantbruksproduktion som anges i avtalet. Detta skall gälla lantbruksproduktion som det med hänsyn till styrningen och balanseringen av lantbruksproduktionen är särskilt motiverat att främja.

Ett avtal kan också slutas för främjande av naturenlig lantbruksproduktion, så att odlaren förbinder sig att under avtalstiden på det sätt som statsrådet närmare bestämmer bedriva naturenlig produktion. Odlaren skall förbinda sig att följa de villkor som jordbruksstyrelsen fastställer för den naturenliga lantbruksproduktionen.

Balanseringspremie kan utom i de fall som nämns i 9 och 11 §§ betalas också för någon annan minskning eller omställning av lantbruksproduktionen som syftar till att främja styrningen och balanseringen av denna på ett ändamålsenligt sätt.

När en i 13 § nämnd balanseringsåtgärd gäller beskogning av åker som betraktas som odlad, är ett villkor för balanseringspremien att beskogningen av åkerarealen inte är till väsentlig nackdel för utvecklandet av gårdsbruksenheterna på orten och att projektet genomförs såsom ett projekt som finansieras enligt skogsförbättringslagen. Beskogningen skall ske i den ordning som anges i nämnda lag. I fråga om betalningen av balanseringspremien gäller dock denna lag och vad som föreskrivs med stöd av den.

Om inte statsrådet bestämmer något annat, får balanseringspremie enligt denna lag inte betalas till en odlare som under den tid som avtalet är i kraft eller annars under den tidsperiod som berättigar till premie har rätt att få någon annan balanseringspremie, som avses i denna lag och som hänför sig till samma gårdsbruksenhet, eller om för gårdsbruksenheten gäller något avtal eller någon förbindelse enligt lagen om styrning av lantbruksproduktionen (446/77) eller lagen om styrning och balansering av lantbruksproduktionen (81/83). För den åkerareal, det husdjursföretag eller den lantbruksprodukt som är föremål för balanseringsåtgärden får dock betalas endast en balanseringspremie åt gången för varje tidsperiod eller varje produktionsparti.

Utan hinder av 1 mom. får balanseringspremie med stöd av 14 § betalas för beskogning av åker också när den åkerareal som beskogas under den tidsperiod som berättigar till premie är föremål för ett i 9 eller 10 § nämnt minskningsavtal eller ett avtal om minskad lantbruksproduktion enligt lagen om styrning och balansering av lantbruksproduktionen eller ett trädesavtal eller något annat avtal enligt motsvarande tidigare lagstiftning. Den åkerareal som beskogas anses härvid såsom en i 14 § nämnd åker som betraktas som odlad under den tid avtalet är i kraft och därefter två år från det avtalets giltighetstid har gått ut.

Det kan bestämmas att balanseringspremien skall betalas nedsatt, om premietagaren under den tidsperiod som berättigar till premie har rätt att få någon annan balanseringspremie enligt denna lag eller någon ersättning eller premie enligt den tidigare lagstiftning som nämns i 1 mom.

Om inte statsrådet av någon särskild orsak bestämmer något annat, är ett villkor för balanseringspremie att på den gårdsbruksenhet, som nämns i ett avtal om naturenlig lantbruksproduktion eller något annat avtal om minskning av lantbruksproduktionen än ett trädesavtal, eller i gårdsbruksenhetens omedelbara närhet på ett ändamålsenligt avstånd med hänsyn till skötseln av enheten stadigvarande bor

En person anses på det sätt som nämns i 1 mom. vara stadigvarande bosatt på gårdsbruksenheten eller i dess omedelbara närhet, om hans bortavaro från boningsorten beror på sjukdom, studier i lantbrukaryrke, fullgörande av värnplikt eller avtjänande av frihetsstraff eller på något annat jämförbart skäl. Om frånvaron varar längre än sex månader, anses kravet på boende, med undantag av värnpliktstiden, dock inte bli uppfyllt ifall inte någon medlem av odlarens eller delägarens familj deltar i skötseln av företaget och bor på gårdsbruksenheten.

Med avvikelse från 2 mom. anses kravet på boende ha blivit uppfyllt när någons bortavaro från enheten beror på att boningshuset på den har blivit obeboeligt till följd av eldsvåda eller översvämning eller av någon annan jämförbar orsak. Kravet på boende anses dock i dessa fall ha blivit uppfyllt endast för den tid som beräknas skäligen gå åt för reparation av byggnaden eller uppförande av en ny.

Lantbruksdistriktet har rätt att av billighetsskäl i enskilda fall medge undantag från kravet på boende.

Avtalen enligt denna lag sluts på statens vägnar av jordbruksstyrelsen, lantbruksdistrikten eller kommunernas lantbruksnämnder, i enlighet med vad statsrådet bestämmer. Detsamma gäller andra kommunala organ eller tjänsteinnehavare som sköter nämndens uppgifter.

Avtalet ingås på ansökan av odlaren. Statsrådet eller, med fullmakt av statsrådet, jordbruksstyrelsen beslutar om ansökningstiden, ansökningsförfarandet, för vilken tid avtalet ingås och om det förfarande som skall följas när avtalet sluts samt om den tid då avtalet träder i kraft. Jordbruksstyrelsens beslut om ansökningstiden skall publiceras i Officiella tidningen.

Odlaren har rätt att före avtalsperiodens slut, räknat från ingången av den månad som han uppger, frångå ett avtal som han slutit för minst två år. Meddelandet om frånträdet skall göras till den myndighet som på statens vägnar har slutit avtalet. Jordbruksstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om frånträdesförfarandet.

Avtalet skall hävas av staten, om ägande- eller besittningsrätten till gårdsbruksenheten eller åkern eller åkerdelen övergår till någon annan och det inte är fråga om överlåtelse av åker av ringa betydelse eller av åker för andra ändamål än jord- och skogsbruk. Enheten skall dock alltid ha kvar en minimiareal åker som bestäms av statsrådet.

Den i 1 mom. angivna hävningsgrunden tillämpas dock inte när ett i 9 § nämnt avtal om minskning av lantbruksproduktionen avser endast total nedläggelse av husdjursproduktionen eller en produktionsgren inom den. Om inte statsrådet bestämmer något annat, skall ett avtal som nämns i detta moment hävas av staten, såvida den odlare som ingått avtalet har avlidit. Om avtalet har slutits av makar eller annars av flera personer, skall avtalet bli i kraft för de andras del.

Ett avtal kan hävas av staten, om den odlare som har slutit avtalet har dolt omständigheter som väsentligt har inverkat på ingåendet av avtalet eller lämnat vilseledande upplysningar om dem på någon väsentlig punkt, eller om han eller någon senare ägare av gårdsbruksenheten inte följer avtalsvillkoren.

Jordbruksstyrelsen meddelar föreskrifter om förfarandet när ett avtal hävs.

Ett avtal kan på ansökan överföras på en ny ägare eller innehavare av gårdsbruksenheten, om ägande- eller besittningsförhållandet förändras på grund av att odlaren eller hans make har avlidit eller om gårdsbruksenheten överlåts till

Stadgandet i 1 mom. skall dock inte tillämpas på avtal som nämns i 19 § 2 mom. och som gäller permanent nedläggelse av husdjursproduktionen.

Jordbruksstyrelsen meddelar föreskrifter om förfarandet när ett avtal överförs.

Vid tillämpningen av någon annan lagstiftning anses det, om inte annat stadgas särskilt, att den odlare som har ingått ett avtal om minskning eller nedläggelse av lantbruksproduktionen inte har lagt ned den lantbruksproduktion som anges i avtalet, om han återupptar produktionen inom två år från det avtalet upphörde. Om ett avtal som anges i detta moment har slutits för en avtalstid på minst tio år, anses odlaren dock ha lagt ned lantbruksproduktionen enligt avtalet när avtalet har varit i kraft över fem år.

Med avvikelse från 1 mom. anses en odlare, som permanent har förbundit sig att helt lägga ned mjölkproduktionen eller sin husdjursproduktion enligt lagen om styrning av husdjursproduktionen i vissa fall (1011/84), ha lagt ned nämnda produktion omedelbart då han har givit en förbindelse om nedläggelsen. I fråga om inverkan av förbindelsen på den produktionskvot för mjölk som har fastställts för producenter gäller 21 § 2 mom. (1258/89) lagen om temporära produktionskvoter för mjölk samt i fråga om odlarens rätt att bedriva husdjursföretag 13 § 3 och 4 mom. (1260/89) lagen om styrning av husdjursproduktionen i vissa fall.

Den odlare som har ingått avtalet eller hans rättsinnehavare skall underrätta den myndighet som på statens vägnar har slutit avtalet om förändringar i ägo-, arrende- eller besittningsförhållandena med avseende på gårdsbruksenheten samt om att någon som nämns i 16 § har flyttat bort från enheten. Jordbruksstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om anmälningsförfarandet.

En avtalsbaserad balanseringspremie betalas av den myndighet som på statens vägnar har slutit avtalet.

Andra balanseringspremier än de som avses i 1 mom. betalas på ansökan av premietagaren. Statsrådet eller, med fullmakt av statsrådet, jordbruksstyrelsen meddelar föreskrifter om ansökningstiden och ansökningsförfarandet i övrigt. Jordbruksstyrelsens beslut om ansökningstiden skall publiceras i Officiella tidningen.

Balanseringspremien kan betalas i en eller flera poster. Jordbruksstyrelsen meddelar föreskrifter om förfarandet när premierna betalas ut.

I ett ärende som gäller betalning av balanseringspremie för beskogning av åker skall utlåtande inhämtas hos skogsnämnden, på det sätt som statsrådet bestämmer. Premien för beskogning av åker betalas till den som vid den tid då premien betalas äger den åkerareal som avses. När det är frågan om en åkerareal som avses i ett avtal som nämns i 15 § 2 mom., betalas premien till den odlare som har slutit avtalet eller till den som avtalet har överförts på.

Utbetalningen av en avtalsbaserad balanseringspremie skall avbrytas för den tid då en myndighet behandlar ett ärende som gäller återgång, hävning, överföring eller fortsättande av avtalet eller återkrav av premie. Ränta betalas inte för den tid betalningen är avbruten.

Om odlaren på det sätt som anges i 18 § frånträder avtalet under det första avtalsåret, skall balanseringspremie inte betalas på grundvalen av avtalet, såvida inte statsrådet har bestämt något annat om avtalsvillkoren.

Om odlaren frånträder avtalet i något annat fall än det som anges i 1 mom., eller om avtalet hävs med stöd av 19 § 1 mom., har odlaren eller hans rättsinnehavare rätt att få motsvarande balanseringspremie för den tid avtalet är i kraft, på de villkor som statsrådet närmare bestämmer.

En premie som betalas med stöd av ett avtal kan på det sätt som statsrådet bestämmer nedsättas, om gårdsbruksenhetens åkerareal sedan avtalet slöts har minskat, men avtalet dock inte har hävts med stöd av 19 §.

Om ett i 19 § 2 mom. nämnt avtal hävs med stöd av lagrummet på grund av att odlaren har avlidit innan den på avtalet baserade balanseringspremien till fullo har betalts, har odlarens rättsinnehavare samma rätt till premien som odlaren skulle ha haft.

Mottagaren av en avtalsbaserad balanseringspremie kan i det fall som nämns i 19 § 3 mom. åläggas att till staten helt eller delvis och med ränta återbetala en premie som han erhållit för den tid till vilken överträdelsen hänför sig. Hävs avtalet inte trots överträdelsen av staten, kan premietagaren dock förpliktas att jämte ränta helt eller delvis återbetala den premie som han har fått för nämnda tid. Om återkrav av en avtalsbaserad premie och om räntan gäller i övrigt 3 § lagen om handhavande av utdelnings- och övervakningsuppgifter beträffande lantbruksstödet (88/71).

Om återkrav av någon annan balanseringspremie än en avtalsbaserad gäller 3 § lagen om handhavande av utdelnings- och övervakningsuppgifter beträffande lantbruksstödet. En premie som har betalts på grundvalen av beskogning av åker kan återkrävas också om den beskogade åkern har börjat odlas innan den av statsrådet fastställda minimitiden för den premiegrundande beskogningen har gått ut.

Jordbruksstyrelsen, lantbruksdistrikten och kommunernas lantbruksnämnder skall sköta tillsynen över att denna lag och de avtal som har slutits med stöd av den iakttas.

Vid tillsynen över att avtalen om naturenlig produktion följs kan organisationer som ger lantbruksrådgivning och rådgivning i naturenlig odling anlitas. Till organisationerna kan enligt statsbudgeten utges ersättning för tillsynsuppgifterna. Jordbruksstyrelsen bestämmer ersättningens storlek och grunder.

Skogsnämnderna skall övervaka verkställigheten av beskogningen av de åkrar som berättigar till balanseringspremie enligt denna lag.

Jordbruksstyrelsen skall meddela föreskrifter om förfarandet vid tillsynen enligt 1 och 2 mom.

Ändring i beslut som lantbruksdistriktet och lantbruksnämnden har fattat med stöd av denna lag får sökas i den ordning som anges i lagen om handhavande av utdelnings- och övervakningsuppgifter beträffande lantbruksstödet.

I ett beslut, som jordbruksstyrelsen har fattat med stöd av denna lag och som inte gäller avgörande av ändringssökande enligt 1 mom., får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag meddelas vid behov genom förordning.