1191/1989

För vissa husbyggen skall byggskatt betalas till staten i enlighet med denna lag.

Skyldig att betala byggskatt är den för vars räkning skattepliktigt byggande utförs. Är de skattskyldiga flera, svarar var och en för hela skatten.

Staten och dess inrättningar är befriade från byggskatt.

Byggskatt skall betalas för följande byggnader och lokaliteter:

Om den skattepliktiga lokalitetens lägenhetsyta utgör mindre än en fjärdedel av lägenhetsytan för nybyggnaden eller den lokalitet som uppförs eller renoveras, är byggandet inte skattepliktigt. Utgör en skattepliktig lokalitets lägenhetsyta en fjärdedel eller mera av ytan för nybyggnaden eller den lokalitet som uppförs eller renoveras, anses endast den del av byggandet vara skattepliktigt som gäller i 3 § nämnda lokaliteter. Är en skattepliktig lokalitets lägenhetsyta 1 000 kvadratmeter eller större, anses skattepliktigt byggande som avses i 3 §, oberoende av ytornas kvoter, likväl vara skattepliktigt.

Byggande som avses i 3 § 3 och 4 punkten är inte skattepliktigt, om byggnadens eller lokalitetens bruttoyta är högst 200 kvadratmeter eller om det på grund av byggnadens eller lokalitetens art inte är möjligt att beräkna våningsytan och byggkostnaderna uppgår till högst 400 000 mark.

Byggande är inte skattepliktigt enligt denna lag, om den skatt som skall betalas för detta grundar sig på ett sådant statsrådsbeslut om uppbörd av investeringsskatt som har gällt innan lagen träder i kraft, på lagen om byggskatt i huvudstadsregionen (511/89) eller på byggskattelagen för 1989 (821/89).

Om en byggnad som avses i 3 § fråntas en skattskyldig genom expropriation eller något annat därmed jämförbart förfarande eller frivilligt överlåts för ett ändamål för vilket mottagaren har rätt att inlösa den genom ett ovan nämnt förfarande eller om en byggnad eller en lokalitet förstörs, är uppförande av motsvarande byggnad eller lokalitet inte skattepliktigt byggande.

Byggskatten är 40 procent av byggkostnaderna.

Med byggkostnader avses utgifter som enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/68) dras av från skattepliktig inkomst genom årliga avskrivningar såsom utgifter för anskaffning av byggnad. Byggskatt jämte eventuella förhöjningar och tillägg anses inte som anskaffningsutgift.

Med byggande avses i denna lag byggnadsåtgärder som enligt byggnadslagen (370/58) fordrar byggnadslov för uppförande av nybyggnad.

Om inte särskilda omständigheter utvisar något annat, anses byggande ha inletts när arbetet på grunden till en byggnad eller konstruktion, eventuella grävningsarbeten undantagna, har påbörjats.

Skattebyrån kan på ansökan meddela bindande förhandsbesked om byggande enligt fastställda byggnadsritningar är skattepliktigt eller inte inom skattedistriktet.

Den som låter uppföra eller för egen räkning uppför byggnader eller lokaliteter skall i de fall då byggandet enligt denna lag är skattepliktigt lämna skattedeklaration till skattebyrån i det skattedistrikt inom vilket byggnadsplatsen ligger. För deklarationen skall användas en blankett som har fastställts av skattestyrelsen.

Skattedeklarationen skall lämnas inom en månad från det byggandet inleddes.

Skattebyrån skall utan dröjsmål fastställa och debitera byggskatten.

Har skattedeklaration inte alls lämnats eller inte lämnats inom stadgad tid, skall skatten höjas med högst 25 procent och på den beräknas en ränta som motsvarar ett årligt skattetillägg om 20 procent från ingången av kvartalet efter det då byggandet inleddes till en betalningsdag som sätts ut.

Skatten fastställs i hela tiotal mark med utelämnande av överskjutande belopp.

Sedan ett bygge slutförts skall den skattskyldige på en blankett som fastställts av skattestyrelsen lämna skattebyrån en utredning om byggkostnadernas slutliga belopp (skatteutredning).

Ett bygge skall anses slutfört när de byggnader eller lokaliteter som det omfattar i huvudsak är färdiga att tas i bruk för sitt ändamål.

Om de slutliga byggkostnaderna med minst 20 procent överstiger de byggkostnader som lagts till grund för fastställandet av skatten, skall skattebyrån rätta beskattningen och påföra den skattskyldige en skatt som motsvarar kostnadsskillnaden och på denna skatt en ränta som motsvarar ett årligt skattetillägg om 20 procent från ingången av kvartalet efter det då byggandet inleddes till den betalningsdag som sätts ut.

Om de byggkostnader som lagts till grund för fastställandet av skatten överstiger de slutliga byggkostnaderna med minst 10 procent, skall beskattningen rättas och till den skattskyldige återbäras den skatt som motsvarar kostnadsskillnaden. På skatten skall betalas ränta från den dag då skatten betalades, på det sätt som med stöd av lagen om skatteuppbörd (611/78) stadgas om ränta på skatteåterbäring.

Skattebyrån skall uppskatta byggkostnadernas belopp, om den skattskyldige trots uppmaning försummar att lämna deklaration eller skatteutredning eller dessa är så bristfälliga att de inte ens efter rättelse kan läggas till grund för beskattningen.

Om de byggkostnader som uppges i skattedeklarationen med beaktande av byggnadens volym, byggnadssättet eller byggnadernas art skall anses uppenbart för lågt, får skattebyrån sedan den skattskyldige getts tillfälle att bli hörd fastställa byggkostnaderna enligt uppskattning.

Den skattskyldige skall ordna sin bokföring eller annars föra bok så att tillförlitlig utredning om byggkostnaderna för skattepliktig byggnadsverksamhet kan fås.

Den skattskyldige och länsskatteverket har rätt att inom trettio dagar från delfåendet söka ändring hos länsrätten i skattebyråns beslut enligt denna lag. Länsrätten skall behandla besvären i brådskande ordning.

Då ändring söks i länsrättens beslut skall skattestyrelsen föra statens talan.

I denna lag nämnd byggskatt, skatteförhöjning och ränta som motsvarar skattetillägg skall betalas i en rat till länsskatteverket. Har betalningen inte erlagts inom föreskriven tid, skall beträffande skatt och skatteförhöjning bestämmas sådana dröjsmålspåföljder som avses i lagen om dröjsmålsränta och restavgift på skatt (145/76). Vid uppbörd av byggskatt iakttas i övrigt i tillämpliga delar vad som i lagen om skatteuppbörd och i beskattningslagen (482/58) samt med stöd av dem stadgas om skatteuppbörd.

Var och en skall på uppmaning av skattebyrån lämna sådana uppgifter som fordras för fastställandet av byggskatt och som framgår av handlingar i hans besittning eller som han annars har kännedom om.

De myndigheter som beviljar byggnadslov skall så snart lagen har trätt i kraft tillställa skattebyrån uppgifter om sådana beslut om byggnadslov som har meddelats innan lagen trätt i kraft och som avser byggande som enligt myndighetens anteckningar inte har inletts före den dag lagen träder i kraft. Då det gäller motsvarande beslut om byggnadslov som meddelats under lagens giltighetstid skall den myndighet som beviljar byggnadslov sända uppgifterna till skattebyrån.

Byggnadstillsynsmyndigheterna skall på begäran av skattebyrån förrätta syn som behövs för tillämpningen av denna lag samt lämna utredningar och utlåtanden i saken.

Har ett förhållande eller en åtgärd givits sådan innebörd eller form som inte motsvarar sakens egentliga natur eller syfte, eller har någon annan åtgärd vidtagits i uppenbar avsikt att uppnå befrielse från byggskatt, skall vid beskattningen förfaras i enlighet med sakens egentliga natur eller syfte.

Har den skattskyldige med anledning av att han underlåtit att lämna skattedeklaration eller skatteutredning eller på grund av att han lämnat bristfällig eller felaktig deklaration eller utredning helt eller delvis undgått skatt, skall honom påföras den skatt som inte blivit debiterad. Skatten kan då höjas till högst det dubbla, och på den skall beräknas den ränta som motsvarar tilläggsskatt och som anges i 13 § 1 mom. Den skattskyldige får likväl inte påföras skatt senare än under 1992.

Vid beskattningen enligt denna lag skall i tillämpliga delar även iakttas vad som i beskattningslagen och med stöd av den stadgas om deklarationsskyldighet, granskning av affärshandlingar och andra handlingar samt om handräckning och tystnadsplikt.

I denna lag nämnd byggskatt, skatteförhöjning och ränta som motsvarar skattetillägg är inte avdragsgilla vid stats- och kommunalbeskattningen.

Finansministeriet får på ansökan av synnerligen vägande skäl helt eller delvis befria den skattskyldige från byggskatt på ett visst bygge.

Om det vore oskäligt att uppbära skatt, kan finansministeriet på ansökan helt eller delvis medge befrielse från skatten jämte förhöjning eller tillägg eller, om beloppen redan har betalts, bestämma att de skall återbäras till den skattskyldige.

Har den skattskyldige avbrutit ett påbörjat bygge för minst den tid lagen är i kraft, skall skattestyrelsen på ansökan och på de villkor som den bestämmer sänka den verkställda beskattningen till högst ett belopp som motsvarar byggskatten på byggkostnaderna för det som byggts före avbrottet. Av särskilda skäl får skattestyrelsen på ansökan medge anstånd med betalningen av skatten.

Skattestyrelsen skall utöva den allmänna ledningen i fråga om bestämmande och debitering av byggskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

Lagen tillämpas på byggande som avses i 3 § och som har inletts den dag lagen träder i kraft eller därefter senast den 31 december 1990.

Beslut som finansministeriet före den 1 juli 1989 har meddelat med stöd av 25 § investeringsskattelagen, eller senare med stöd av 25 § lagen om byggskatt i huvudstadsregionen eller 25 § byggskattelagen för 1989 gäller byggande som nämns i besluten även i fråga om byggskatt enligt denna lag, om byggandet har inletts först när lagen har trätt i kraft och är skattepliktigt enligt den.

När lagen har stadfästs kan den före ikraftträdandet tillämpas vid behandlingen av ansökningar som avses i 9 och 25 §§.