Förordning om ändring av 18 och 19 §§ förordningen om verkställighet av bötesstraff
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av justitieministern
ändras i förordningen den 23 maj 1969 om verkställighet av bötesstraff 19 § 1 mom., sådant det lyder i förordning av den 19 december 1986 ( 974/86 ), och
fogas till 18 §, sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 16 december 1977 (936/77), ett nytt 2 mom. i stället för det 2 mom. som upphävts genom förordning av den 23 december 1988 (1130/88), som följer:
18 §
Om böterna har dömts ut med tillämpning av vad som i 2 kap. 4 c § strafflagen (1082/89) stadgas om dagsböters minsta totalbelopp, skall de influtna medlen först användas till betalning av det bötesbelopp som har fastställts enligt 2 kap. 4 och 4 a §§ (650/76) strafflagen.
19 §
Förslår inte de medel som den bötfällde har betalt och de medel som har indrivits hos honom till att täcka summan av de böter som han genom ett laga kraft vunnet beslut har dömts att betala, och är det inte sannolikt att han inom den i 11 § nämnda redovisningstiden eller inom den beviljade betalningstiden kommer att erhålla medel för att betala böterna, skall den utmätningsman eller det utmätningsbiträde som sköter verkställigheten stämma in den bötfällde till rättegång för bestämmande av förvandlingsstraff. Framgår det att förvandlingsstraff, enligt ikraftträdelsestadgandet i lagen om ändring av 2 och 7 kap. strafflagen (650/86) eller 2 § förordningen om minsta penningbelopp av böter (1084/89), inte får bestämmas för böterna, eller finns det något annat i lag stadgat hinder mot stämning, skall verkställighetshandlingen återställas till den myndighet som har begärt verkställighet. Om det senare yppar sig skäl att fortsätta verkställigheten, skall myndigheten på nytt sända böterna för att verkställas.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990.
Helsingfors den 8 december 1989
Republikens President Mauno KoivistoJustitieminister Matti Louekoski