1063/1989

Lagen den 1 december 1989 om specialiserad sjukvård (1062/89) träder i kraft den 1 januari 1991. Genom den upphävs lagen den 29 oktober 1965 om kommunala allmänna sjukhus (561/65), lagen den 3 april 1981 om universitetscentralsjukhus (244/81), lagen den 11 juni 1965 om utnyttjande av vissa sjukhus för utbildning av läkare (322/65), lagen den 13 januari 1978 angående omorganisering av kommunalförbund inom sjukvårdens område i vissa fall (30/78) och lagen den 30 december 1960 om vissa allmänna grunder för avgifter, ersättningar och arvoden inom medicinalväsendet (547/60) jämte senare ändringar samt i sinnessjuklagen av den 2 maj 1952 (187/52) 2-6 och 8 §§, 9 § 2 mom., 15, 16, 18, 22, 40, 43, 48-51 och 55 §§, av dem 2 och 48 §§ sådana de lyder i lag av den 17 september 1982 (694/82), 3 a § sådan den lyder i lag av den 12 juli 1985 (575/85), 4-6 och 8 §§, 9 § 2 mom. och 40 § sådana de lyder i lag av den 23 juni 1977 (521/77), 15 och 50 §§ sådana de lyder i lag av den 18 juli 1975 (601/75), 16 § sådan den lyder ändrad genom nämnda lag av den 23 juni 1977 och lag av den 19 december 1980 (935/80), 18 § sådan den lyder ändrad genom nämnda lagar av den 23 juni 1977 och den 17 september 1982 samt genom lagar av den 4 januari 1980 och den 29 december 1983 (5/80 och 1145/83), 43 § sådan den lyder i lagar av den 14 juni 1985 och den 31 mars 1988 (477/85 och 298/88) samt 49 § i nämnda lag av den 19 december 1980.

Åtgärder som verkställigheten av lagen om specialiserad sjukvård förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft.

Sedan statsrådet har bestämt de i 7 § lagen om specialiserad sjukvård nämnda sjukvårdsdistriktens områden fattas i varje distrikt vid mellankommunal ombudsstämma beslut om bildande av ett kommunalförbund för distriktet. Ombudsstämman sammankallas första gången av länsstyrelsen, och en av denna förordnad person för ordet vid stämman tills en ordförande och en vice ordförande för stämman har valts.

Angående antalet ombud för en kommun vid ombudsstämma och deras röstetal gäller vad 16 och 17 §§ lagen om specialiserad sjukvård stadgar om det antal medlemmar i förbundsfullmäktige som en medlemskommun väljer och om medlemmarnas röstetal i fullmäktige.

Vad 1 mom. stadgar om ombudsstämma tillämpas inte i Helsingfors sjukvårdsdistrikt, ej heller i de sjukvårdsdistrikt för vilka kommunalförbund har bildats med stöd av lagen angående omorganisering av kommunalförbund inom sjukvårdens område i vissa fall. Dessa kommunalförbund ombildas till sådana kommunalförbund för sjukvårdsdistrikt som avses i denna lag genom ändring av grundstadgan. I fattandet av beslut i saken deltar endast de medlemmar av förbundsfullmäktige som är från de kommuner som har hänförts till sjukvårdsdistriktet. Angående deras röstetal härvid gäller 17 § lagen om specialiserad sjukvård. På nämnda kommunalförbund tillämpas i övrigt vad som stadgas om kommunalförbund för sjukvårdsdistrikt, om inte denna lag stadgar något annat.

Vad denna lag stadgar om kommunalförbund för sjukvårdsdistrikt gäller i tillämpliga delar också Helsingfors sjukvårdsdistrikt.

Mellankommunal ombudsstämma skall första gången sammankallas senast i mars 1990. Kommunalförbundet för ett sjukvårdsdistrikt skall bildas och dess grundstadga underställas länsstyrelsen senast den 30 september 1990.

Kommunalförbundet bildas och dess grundstadga godkänns utan att en sådan plan för dess bildande som avses i 118 § kommunallagen (953/76) behöver utarbetas eller godkännas.

Kommunalförbundet skall vidta behövliga förberedande åtgärder för att den verksamhet som avses i lagen om specialiserad sjukvård skall kunna inledas den 15 november 1990.

Innan den realiseringsplan som avses i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (677/82) har fastställts kan social- och hälsovårdsministeriet på ansökan i förväg avgöra för vilken personal inom kommunalförbundets centralförvaltning driftskostnaderna kommer att godkännas som berättigande till statsandel. Beslutet skall iakttas såsom bindade då frågan om betalning av statsandel senare behandlas.

De sjukhus för vilka kommunalförbund svarar och som anges i lagen om kommunala allmänna sjukhus samt de i sinnessjuklagen angivna kommunala sjukhusen, mentalvårdsbyråerna och andra verksamhetsenheterna övergår, om de är belägna inom ett sjukvårdsdistrikt, med tillgångar och skulder den 1 januari 1991 i kommunalförbundets ägo och besittning. Om Barnets Borgs sjukhus stadgas särskilt.

De i lagen om universitetscentralsjukhus nämnda universitetscentralsjukhusen övergår i kommunalförbundets ägo och besittning den 1 januari 1991.

Med avvikelse från 1 mom. kan statsrådet på framställning av kommunalförbundet för ett kretssjukhus eller lokalt sjukhus besluta att sjukhuset eller en del därav skall överföras till en hälsovårdscentral för dess verksamhet. Kommunalförbundet skall göra framställning om nämnda arrangemang före utgången av 1990.

Vad som stadgas i 5 § 1 mom. tillämpas inte på ett kommunalförbunds finansierings- och anläggningstillgångar eller på skulder som kan hänföras till dem, om dessa inte kan anses vara behövliga för verksamheten vid sjukhuset eller verksamhetsenheten. Vad som stadgas om finansieringstillgångar gäller även kommunalförbundets ansvar för skulder.

Kan vid utredning av tillgångar överenskommelse inte nås om den del av de tillgångar som hör till anläggningstillgångarna enligt 1 mom. i ett kommunalförbund som skall upplösas, beslutar medicinalstyrelsen därom på ansökan av kommunalförbundet för sjukvårdsdistriktet.

Ett kretssjukhus, sinnessjukhus eller annat kommunalt sjukhus vars verksamhetsområde då denna lag träder i kraft hör till flera sjukvårdsdistrikt än ett kan utan hinder av 5 § genom beslut av statsrådet ombildas till ett sjukhus eller en sådan separat verksamhetsenhet som två eller flera kommunalförbund i enlighet med 13 § lagen om specialiserad sjukvård gemensamt skall svara för. Ansökan om detta kan hos statsrådet göras av det kommunalförbund som svarar för sjukhuset eller av något av de kommunalförbund som blir delaktiga i det gemensamma sjukhuset eller den gemensamma verksamhetsenheten eller av en medlemskommun i ett sådant kommunalförbund. Ansökan skall göras före utgången av 1990.

Statsrådet kan vid behov bestämma att för ett eller flera sjukhus eller en eller flera verksamhetsenheter som avses i 1 mom. skall tillsättas en gemensam direktion samt bestämma dess sammansättning och hur många medlemmar som varje sjukvårdsdistrikt skall välja till den gemensamma direktionen.

Pågår byggande, utvidgning, sanering av eller grundanskaffning till ett sjukhus eller en verksamhetsenhet när lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft, eller har ett realiseringsprogram för nämnda projekt godkänts före ikraftträdandet, skall respektive kommunalförbund slutföra projektet. Medlemskommunernas andelar i betalningen av kapitalutgifterna för ett sådant projekt bestäms som om kommunalförbundet hade genomfört projektet efter det lagen om specialiserad sjukvård har trätt i kraft. Härvid beaktas även de kapitalutgifter som uppkommit innan projektet överfördes på kommunalförbundet. De betalningsandelar som uppburits hos kommunerna för kapitalutgifterna för projektet betraktas som förskott då kommunernas slutliga betalningsandelar bestäms.

Till den del ett projekt gäller ett gemensamt sjukhus eller en gemensam verksamhetsenhet som avses i 7 § fördelas de kapitalutgifter som avses i 1 mom. mellan de kommunalförbund som deltar i samarbetet, i enlighet med vad som har överenskommits eller föreskrivits med stöd av 13 § lagen om specialiserad sjukvård. Härvid betraktas de betalningsandelar som uppbärs hos medlemskommunerna i respektive kommunalförbund som förskott som kommunalförbundet har betalt. På de kapitalutgifter som kommer på varje kommunalförbunds andel skall 1 mom. tillämpas.

För driftskostnader som före den 1 januari 1991 föranletts av verksamheten vid ett sjukhus eller en verksamhetsenhet som avses i 5 § 1 och 2 mom. och 8 § 1 mom. betalas statsandel enligt de stadganden som tidigare varit i kraft.

Ett kommunalförbund, vars verksamhet då lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft upphör på grund av att dess sjukhus eller verksamhetsenheter med stöd av 5 § övertas av kommunalförbundet för ett sjukvårdsdistrikt, skall upplösas inom tre år efter det lagen har trätt i kraft. Sådana eventuellt återstående tillgångar, som inte behövs för uppfyllande av de eventuella förbindelser som kommunalförbundet fortfarande svarar för, skall fördelas mellan medlemskommunerna enligt deras i grundstadgan för kommunalförbundet bestämda andelar.

Har upplösningen av ett kommunalförbund inte slutförts inom tre år efter det lagen har trätt i kraft, sköts uppgiften av det kommunalförbund för ett sjukvårdsdistrikt som övertagit de inrättningar som det kommunalförbund som skall upplösas har svarat för.

Vad 1 och 2 mom. stadgar om kommunalförbund och dess upplösning tillämpas även på universitetscentralsjukhusförbund.

Den kommunbestämda fördelningen av bäddplatser såsom grund för kommunernas andelar upphör för de sjukhus och verksamhetsenheter som avses i 5 § 1 och 2 mom. samt 7 § när lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft.

Kommunalförbundet för ett sjukvårdsdistrikt skall, om inte något annat avtalas mellan förbundet och en kommun, betala ersättning till kommunerna för de andelar som de vid den tid då lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft har i de anläggningstillgångar som övergår till kommunalförbundet.

Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas även på ett kommunalförbund som avses i 2 § 3 mom., om inte kommunalförbundet redan tidigare har avskaffat den kommunbestämda fördelningen av bäddplatser. Pågår det förfarande som gäller avskaffande av den kommunbestämda fördelningen av bäddplatser när lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft, tillämpas de stadganden som upphävts genom 1 § på slutförandet.

För bestämmande av ersättning enligt 12 § för bäddplatser på sjukhus som avses i lagen om kommunala allmänna sjukhus, lagen om universitetscentralsjukhus och sinnessjuklagen fastställer statsrådet ett skäligt återanskaffningsvärde för en bäddplats vid den tid då lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft, om inte något annat har avtalats.

Det i 13 § nämnda återanskaffningsvärdet för en bäddplats justeras med en värdeminskning av fyra procent för varje kalenderår eller del därav som bäddplatsen använts före utgången av året närmast före det då lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft.

Har vid ett sjukhus eller en del därav sedan en bäddplats tagits i bruk verkställts en fullständig sanering, utvidgning eller ändring av konstruktionen, är återanskaffningsvärdet för bäddplatsen 60 procent av det med stöd av 13 § fastställda beloppet. Värdeminskningarna enligt 1 mom. beräknas härvid endast för tiden efter det nya ibruktagandet.

Värdet av en bäddplats som används då lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft anses likväl, oberoende av tidpunkten för ibruktagandet, vara minst 20 procent av det med stöd av 13 § fastställda återanskaffningsvärdet.

Stadgandena i 12-14 §§ tillämpas inte på nya bäddplatser i projekt som avses i 8 § eller på bäddplatser som ett universitet har reserverat.

De ersättningar som kommunalförbundet för ett sjukvårdsdistrikt är skyldigt att betala till kommunerna blir innestående som lån för kommunalförbundet.

Lånet betalas i lika stora annuiteter under tio år räknat från ingången av året närmast efter det då lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft. Beloppet av en annuitet, räntan på lånet medräknad, är 15 procent av lånets ursprungliga belopp.

Annuiteter som avses i 2 mom. betalas likväl inte till en kommun, som hör till något annat sjukvårdsdistrikt, för bäddplatser som den enligt ett avtal som avses i 18 § fortfarande använder. Då användningen upphör betalas de innehållna annuiteterna.

Ansvaret för anskaffningen av det belopp som behövs för betalningen av de annuiteter som avses i 16 § 2 mom. fördelas årligen mellan medlemskommunerna i kommunalförbundet i proportion till den omfattning i vilken kommunernas invånare under det föregående kalenderåret har begagnat sådana verksamhetsenheter för vilka ersättningar betalas. Då begagnandet bestäms, jämställs två besöksgånger med en vårddag.

Till den del ersättningarna föranleds av ett gemensamt sjukhus eller en gemensam verksamhetsenhet som avses i 7 § fördelas ansvaret för det belopp som behövs för betalningen av annuiteterna mellan de kommunalförbund som deltar i samarbetet, så som det har överenskommits eller föreskrivits med stöd av 13 § lagen om specialiserad sjukvård. På det belopp som härvid kommer på varje kommunalförbunds andel tillämpas 1 mom.

Kommunalförbundet för ett sjukvårdsdistrikt är skyldigt att med en kommun som inte hör till kommunalförbundet, men som då lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft eller som i enlighet med lagen angående omorganisering av kommunalförbund inom sjukvårdens område i vissa fall (30/70), när sjukvårdsdistriktet bildas, har varit medlem i det kommunalförbund som har svarat för ett sjukhus eller en verksamhetsenhet som med stöd av 5 § övertagits av det förstnämnda förbundet, ingå avtal om ordnande av sjukvård, om kommunen yrkar det. Kommunen skall göra framställning i saken hos kommunalförbundet för sjukvårdsdistriktet före utgången av 1990.

Avtalet skall ingås för den tid som kommunen föreslår, dock längst för 10 år, och ha den omfattning som kommunen föreslår, dock högst den i vilken kommunen har rätt att använda sjukhuset då lagen om specialiserad sjukvård träder i kraft.

För sjukvård som givits med stöd av avtalet är kommunen skyldig att betala ersättning till kommunalförbundet för sjukvårdsdistriktet enligt de grunder som stadgas i 43 § 2 mom. lagen om specialiserad sjukvård. Vid uträkningen av ersättningen skall likväl föregående års driftsutgifter ökas med 5 procent och inte med 13 procent.

Vad som stadgas ovan tillämpas inte på ett gemensamt sjukhus eller en gemensam verksamhetsenhet som avses i 7 § i fråga om kommuner som hör till de kommunalförbund för sjukvårdsdistrikt som deltar i samarbetet.

Sedan ett avtal som avses i 18 § upphört att gälla skall 14 § lagen om specialiserad sjukvård tillämpas på samarbetet.

Om ett kommunalförbunds sjukhus eller verksamhetsenhet med stöd av 5 § övertas av ett i denna lag angivet kommunalförbund för sjukvårdsdistrikt, får ändring i ett sådant beslut av förbundsfullmäktige eller förbundsstyrelsen för det förstnämnda kommunalförbundet, som fattats under tiden mellan stiftandet av denna lag och ikraftträdandet av lagen om specialiserad sjukvård, sökas även på den grund att beslutet strider mot sistnämnda lag eller denna lag eller att beslutet gäller ett ärende vars avgörande skall anses ankomma på en myndighet för kommunalförbundet för sjukvårdsdistriktet.

När statsandelen bestäms och då betalningsandelarna för medlemskommunerna i ett kommunalförbund för ett sjukvårdsdistrikt fastställs i fråga om förbundets utgifter för 1991, beaktas även kostnaderna för den i 3 § nämnda mellankommunala ombudsstämmans och kommunalförbundets verksamhet före 1991.

Stadgandet i 1 mom. tillämpas inte på de kommunalförbund som avses i 2 § 3 mom.

Angående regleringen av personalens ställning och pensioner vid ett sjukhus eller en verksamhetsenhet som övertas av ett kommunalförbund för ett sjukvårdsdistrikt stadgas i lagen om reglering av personalens ställning då kommunal anstalt eller uppgift inom socialvården eller hälsovården övertages av annan kommun eller annat kommunalförbund (234/78). Vad 6 § i nämnda lag stadgar om skyldighet för en överlåtande kommun eller ett kommunalförbund att betala ersättningar till en mottagande kommun eller ett mottagande kommunalförbund tillämpas likväl inte.

De innehavare av bitjänster som avses i 12 § lagen om universitetscentralsjukhus förflyttas med sitt samtycke till motsvarande bitjänster hos kommunalförbundet.

Vad som stadgas i 24 § lagen om statsandelar och -understöd åt kommuner och kommunalförbund (35/73) tillämpas inte på överlåtelser enligt denna lag.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.