1028/1989

Registerbyrån skall när den fått en flyttningsanmälan utan dröjsmål fatta beslut om hemorten för den som nämns i anmälan.

Har någon försummat att göra flyttningsanmälan, skall den registerbyrå som anser att han har flyttat till dess ämbetsdistrikt uppmana honom att inom utsatt tid fullgöra sin skyldighet och samtidigt meddela honom att försummelsen inte utgör något hinder för att ärendet avgörs. Sedan tiden löpt ut skall registerbyrån utan dröjsmål fatta beslut om hemorten.

Om en person av något annat skäl än det som nämns i 2 mom. inte har införts i hemortsregistret för någon kommun, trots att det är känt att han stadigvarande är bosatt i Finland, skall den registerbyrå som är behörig fatta beslut om hans hemort.

Registerbyrån skall efter att ha fått en utflyttningsanmälan utan dröjsmål besluta om den som nämns i anmälan skall avföras ur hemortsregistret.

Har någon försummat att göra utflyttningsanmälan, skall den registerbyrå till vars ämbetsdistrikt den kommun hör, i vars hemortsregister han är införd, uppmana honom att inom utsatt tid fullgöra sin skyldighet och samtidigt meddela honom att försummelsen inte utgör något hinder för att ärendet avgörs. Sedan tiden löpt ut skall registerbyrån utan dröjsmål fatta beslut i saken.

Av särskilda skäl kan registerbyrån underlåta att sända uppmaning att fullgöra anmälningsskyldigheten. Byrån kan då avgöra ärendet, om den har tillförlitlig utredning om att den anmälningsskyldige stadigvarande har bosatt sig utomlands.

Registerbyråns beslut som avses i 13 och 14 §§ skall delges den anmälningsskyldige, om det inte stämmer överens med den flyttningsanmälan eller utflyttningsanmälan som har lämnats till registerbyrån. Detta iakttas också om registerbyrån har fattat ett hemortsbeslut utan att ha fått någon anmälan från den som beslutet gäller.

Om det inte visas något annat, anses adressaten ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att det postades under den adress som han har uppgivit eller under den senaste adress som registerbyrån har uppgift om.

Den vars hemort det är fråga om får skriftligen yrka att registerbyrån skall rätta ett beslut som avses i 13 eller 14 §. Rättelseyrkandet skall göras inom trettio dagar från delfåendet.

Registerbyrån skall, om rättelseyrkandet inte lämnas utan prövning eller förkastas såsom uppenbart obefogat, inhämta utlåtande eller annan utredning från registerbyrån för det ämbetsdistrikt till vilket den kommun hör i vars hemortsregister den som saken gäller har införts före det senaste hemortsbeslutet.

I registerbyråns beslut med anledning av ett rättelseyrkande får den som saken gäller inom trettio dagar från delfåendet söka ändring genom besvär hos den länsrätt till vars domkrets den registerbyrå hör som har meddelat beslutet.

Besvärsskriften får lämnas till den registerbyrå som har fattat beslutet. Registerbyrån skall till länsrätten sända besvärsskriften och de handlingar som beslutet grundar sig på. Till handlingarna skall fogas registerbyråns utlåtande.

Den länsrätt hos vilken besvär har anförts över registerbyråns beslut kan, oberoende av framställda yrkanden, bestämma att den som saken gäller skall införas i hemortsregistret för en kommun som hör till något annat län eller avföras ur det.

Den vars hemort länsrättens utslag gäller får söka ändring i detta genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom trettio dagar från delfåendet.

Registerbyrån skall göra de anteckningar i hemortsregistret som dess hemortsbeslut ger anledning till.

Länsrätten och högsta förvaltningsdomstolen skall sända en avskrift av sitt utslag till registerbyrån. Denna skall göra de anteckningar i hemortsregistret som utslaget ger anledning till.

För betyg, utdrag, avskrifter och andra uppgifter som grundar sig på lokala befolkningsböcker som förs av en registerbyrå och för handlingar som hör till dem uppbärs, om inte någon annan lag stadgar om utfärdande och lämnande av sådana eller därom har stadgats genom en förordning som givits före den 1 april 1982, avgifter vars storlek fastställs genom förordning enligt de grunder som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten (980/73). Genom förordning kan likväl stadgas att till enskilda personer och kommunala myndigheter för ändamål som närmare anges genom förordning utan avgift får lämnas uppgifter som nämns ovan.

Kostnaderna för förandet av befolkningsböcker betalas av statsmedel, med undantag av kostnaderna för de församlingars kyrkobokföring som hör till den evangelisk-lutherska kyrkan eller ortodoxa kyrkosamfundet.