866/1988

Dessa bestämmelser skall iakttas i de statens affärsverk på vilka lagen om statens affärsverk (627/87) tillämpas.

Ett affärsverk skall ha dubbel bokföring.

Affärsverket skall iaktta god bokföringssed.

I bokföringen registreras såsom affärshändelser utgifter, inkomster och finansiella transaktioner samt de rättelse- och överföringsposter som hör till dem.

Kontosystemet skall vara klart och tillräckligt specificerat. Affärsverket skall för varje räkenskapsperiod ha en kontoförteckning som är försedd med anteckningar om användningstiden.

Varje konto skall fortlöpande behållas oförändrat till sitt innehåll. Kontots innehåll kan likväl ändras på grund av förändringar som beror på affärsverksamhetens utveckling, övergång till ett förbättrat kontosystem eller någon annan särskild omständighet.

Affärshändelserna skall registreras så att sambandet med resultat- och balansräkningen kan konstateras utan svårighet.

Grunden för registrering av en utgift är mottagande av en produktionsfaktor, och grunden för registrering av en inkomst är överlåtelse av en prestation (prestationsprincipen). Utgifter och inkomster får även registreras på grundval av betalning (kontantprincipen).

Registreras utgifter och inkomster enligt kontantprincipen, skall fordringar och skulder som följer av försäljning och inköp kunna klarläggas fortlöpande.

Affärshändelserna skall registreras kronologiskt (grundbokföring) och systematiskt (huvudbokföring).

Kronologisk registrering av affärshändelser som avser betalning skall ske utan dröjsmål för varje dag, varvid registreringen kan göras även i sammandrag. Övriga registreringar får göras månadsvis inom två månader från kalendermånadens slut.

Registreringen skall grunda sig på en daterad och numrerad verifikation över affärshändelsen. Verifikationen skall vara försedd med en anteckning om de konton som använts, om det inte annars är uppenbart på vilket sätt affärshändelsen bokförts. Verifikationen kan med tillstånd av statens revisionsverk uppgöras som mikroutskrift på film eller på annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form.

Av en utgiftsverifikation skall framgå den mottagna produktionsfaktorn, och en inkomstverifikation skall innehålla utredning om den överlåtna prestationen. Tidpunkten för mottagning av produktionsfaktorn och överlåtelsetidpunkten för prestationen skall kunna påvisas med hjälp av en verifikation eller dess bilaga eller på något annat sätt.

En verifikation över utbetalning skall i mån av möjlighet vara utfärdad av betalningsmottagaren eller av en penninginrättning eller någon annan motsvarande anstalt som förmedlat betalningen. Erhålls inte till grund för bokföringen ett verifikat som utfärdats av en utomstående, skall bokföringen klarläggas med hjälp av kassaapparatens kontrollremsa eller ett annat av affärsverket självt utskrivet verifikat.

En verifikation som bestyrker rättelse- och överföringsregistrering skall vara vederbörligen bekräftad.

Statens revisionsverk kan bevilja ett affärsverk tillstånd att grunda registreringarna på sådana verifikationsdata som föreligger i maskinläsliga datamedier och som vid behov kan återges skriftligt i vanlig läsbar form. Tillstånd får inte beviljas om sökanden har tillstånd enligt 29 § 3 mom. för samma räkenskapsperiod.

För varje räkenskapsperiod skall uppgöras ett bokslut som består av en resultaträkning och en balansräkning. Till bokslutet skall fogas i 14 § nämnda specifikationer till balansräkningen, den berättelse som avses i 21 § 2 mom. lagen om statens affärsverk (627/87) och en finansieringsanalys.

I bokslutet skall ingå resultat- och balansräkningarna för närmast föregående räkenskapsperiod. Har specificeringen av resultat- eller balansräkningen ändrats under räkenskapsperioden, skall de uppgifter som ingår i det tidigare bokslutet om möjligt kombineras så att de kan jämföras med det senare bokslutet.

Affärsverket skall på förhand förhandla om grunderna för sitt bokslut med ministeriet inom sitt förvaltningsområde. Om det prognostiserade bokslutet uppvisar en vinst som är väsentligt lägre än resultatmålet, skall ministeriet förhandla om grunderna för bokslutet med finansministeriet.

Den verksamhetsberättelse som ett affärsverk årligen avger till statsrådet skall innehålla uppgifter om verkställigheten av de beslut som riksdagen och statsrådet fattat med stöd av lagen om affärsverk. I verksamhetsberättelsen skall även lämnas uppgifter om det genomsnittliga antalet anställda under räkenskapsperioden samt uppgifter om de löner, arvoden och andra ersättningar som betalts till affärsverkets styrelse och verkställande direktör samt om de löneförmåner och andra förmåner som betalts till den övriga personalen. Berättelsen skall även innehålla ett förslag av affärsverkets styrelse om användning av räkenskapsperiodens vinst eller täckande av räkenskapsperiodens förlust samt uppgifter om händelser som är väsentliga ur affärsverkets synvinkel, även då de har inträffat efter räkenskapsperiodens utgång.

Om affärsverket publicerar en årsberättelse, skall det av statsrådet fastställda bokslutet vara klart avskilt från årsberättelsens övriga material.

Bokslutet skall uppgöras inom två månader efter räkenskapsperiodens utgång. De handlingar som nämns i 1 mom. skall tillställas revisorerna genast efter det bokslutet blivit färdigt och respektive ministerium före utgången av mars samma år. Affärsverket skall inom april tillställa statskontoret sitt fastställda bokslut att fogas till statens bokslutsakt.

Räkenskapsperioden är ett kalenderår. Då affärsverksamheten börjar eller upphör får räkenskapsperioden avse en kortare tid.

Har affärshändelserna registrerats enligt kontantprincipen, skall registreringarna, med undantag för sådana som gäller affärshändelser av ringa betydelse, innan bokslutet uppgörs rättas och kompletteras så att de stämmer överens med prestationsprincipen.

Finansieringstillgångar är pengar, fordringar och finansieringsmedel som tillfälligt finns i någon annan form.

Omsättningstillgångar är nyttigheter som är avsedda att överlåtas i oförändrad eller förädlad form eller att förbrukas.

Anläggningstillgångar är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra nyttigheter som avsetts ge avkastning under flera än en räkenskapsperiod.

Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning eller tillverkning av en nyttighet.

I en aktiverad anskaffningsutgift inräknade varierande utgifter för tillverkningen av en nyttighet skall kunna klarläggas med hjälp av en kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.

En nyttighet som tas ut för affärsverkets eget bruk bokförs till beloppet av anskaffningsutgiften eller av ett lägre, sannolikt överlåtelsepris.

En nyttighet överförs från omsättningstillgångarna till anläggningstillgångarna till anskaffningsutgiftens belopp eller till beloppet av ett lägre, sannolikt överlåtelsepris.

En nyttighet överförs från anläggningstillgångarna till omsättningstillgångarna till ett belopp som motsvarar den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften.

I specifikationerna till balansräkningen skall detaljerat gruppvis upptecknas affärsverkets finansierings-, omsättnings- och anläggningstillgångar vid räkenskapsperiodens utgång eller, beträffande anläggningstillgångarna, de ökningar och minskningar som inträffat under räkenskapsperioden samt övriga utgifter med lång verkningstid och andra långfristiga placeringar som upptagits i balansräkningen (aktiverats) liksom även främmande kapital.

Statens revisionsverk kan bevilja affärsverket tillstånd att uppgöra specifikationer till balansräkningen såsom mikroutskrift på film eller på något annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form.

I bokslutet upptas:

Fordringar i utländskt mynt omräknas till finskt mynt högst enligt Finlands Banks köpkurs på bokslutsdagen och skulder enligt Finlands Banks säljkurs på dagen för skuldens uppkomst eller på bokslutsdagen. Är fordringar eller skulder i utländskt mynt genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, får de omräknas till finskt mynt enligt nämnda kurs.

I bokslutet upptas räkenskapsperiodens inkomster som intäkter. Från intäkterna avdras såsom kostnader de utgifter som sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst. Övriga utgifter kan aktiveras i enlighet med vad som föreskrivs nedan.

Anskaffningsutgiften för de vid räkenskapsperiodens utgång återstående omsättningstillgångarna aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall likväl skillnaden upptas såsom kostnad.

Anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar aktiveras och upptas under sin verkningstid genom avskrivningar såsom kostnader.

Anskaffningsutgiften för lösa anläggningstillgångar vilkas sannolika användningstid är högst 3 år kan avskrivas i sin helhet det år då tillgångarna anskaffats.

Har övriga utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas under sin verkningstid.

Då utgifter med lång verkningstid registreras i bokslutet, skall utgifter som orsakats av forsknings- och utvecklingsarbete, marknadsundersökning och annan därmed jämförbar verksamhet, om de aktiveras, avskrivas med minst en femtedel per år, om inte en mindre avskrivning av särskilda skäl kan anses motsvara god bokföringssed.

Har på grund av verksamhetens art eller av någon annan särskild anledning utöver anskaffningsutgiften för omsättnings- och anläggningstillgångar andra utgifter aktiverats, skall vad 2 mom. föreskriver om omsättningstillgångar och 3 mom. om anläggningstillgångar på motsvarande sätt tillämpas på dessa utgifter.

För framtida utgifter eller förluster får i bokslutet göras kreditförlustreservering och annan sådan reservering samt driftsreservering i överensstämmelse med lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/68).

Är det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan därmed jämförlig nyttighet, som hör till anläggningstillgångarna, på bokslutsdagen varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften upptas en uppskrivning som högst motsvarar skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. På uppskrivningen får avskrivningar som avses i 16 § 3 mom. inte göras.

Har värdet av en anläggningstillgång uppskrivits under räkenskapsperioden, skall ett belopp som motsvarar uppskrivningen avsättas till en uppskrivningsfond bland passiva. Fonden får endast användas för höjning av grundkapitalet.

Resultaträkningen skall uppgöras så att av den framgår hur räkenskapsperiodens resultat har uppkommit.

I resultaträkningen skall särskilt för sig upptas de totala intäkterna eller omsättningen samt kostnaderna tillräckligt specificerade. Såsom särskilda intäktsgrupper upptas dividender och räntor samt såsom särskilda kostnadsgrupper kostnader för material och varor samt löner och hyror liksom även avskrivningar och räntor samt förändring i reserveringar och direkta skatter som avses i 17 §.

I resultaträkningen upptas de planenliga avskrivningar som grundar sig på anskaffningsutgiften och den ekonomiska brukstiden för anläggningstillgångarna. Skillnaden mellan de avskrivningar som görs på intäkterna och de planenliga avskrivningarna upptas som en egen post före förändringen av reserveringarna. Härvid upptas i balansräkningen skillnaden mellan den del av anskaffningsutgiften för anläggningstillgångar samt övriga utgifter med lång verkningstid som avskrivits och de ackumulerade avskrivningarna planenliga som en särskild post bland aktiva i gruppen anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid samt bland passiva i gruppen reserveringar. I resultaträkningen eller i balansräkningen eller i bilagor till dem skall härvid upptas de på intäkterna gjorda avskrivningarna specificerade enligt resultaträkningsschemat samt ges en redogörelse för grunderna för de planenliga avskrivningarna och förändringar i dem. Avskrivningsplanerna och förändringar i dem skall uppgöras i skriftlig form samt fogas till balansräkningens specifikationer. Avskrivningarna i bokföringen får inte överskrida de maximala avskrivningarna enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Är de planenliga avskrivningarna större än de avskrivningar som gjorts och har en avskrivningsdifferens inte ackumulerats i balansräkningen från tidigare räkenskapsperioder, upptas i resultaträkningen en underavskrivningskorrigering i stället för skillnaden mellan de avskrivningar som gjorts på intäkterna och avskrivningar enligt planen. Härvid anges i balansräkningen som balansvärde den utgiftsrest som kvarstår efter avskrivningarna och i de bifogade uppgifterna de planenliga avskrivningar som har ackumulerats, specificerade enligt balansräkningens schema.

Ränte- och dividendintäkter och övriga finansiella intäkter samt räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital upptas i resultaträkningen efter rörelseresultatet som en egen huvudgrupp av finansiella intäkter och kostnader.

Resultaträkningen uppgörs enligt schemat i bilaga 1. Resultaträkningen skall uppgöras mera i detalj än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att de faktorer som har påverkat utformningen av räkenskapsperiodens resultat skall framgå tydligare.

Det resultatutjämningsförfarande som avses i 17 och 19 §§ får primärt användas endast i den mån detta är möjligt utan att vinsten blir mindre än den som enligt statsbudgeten skall redovisas för staten.

I balansräkningen skall tillräckligt specificerade bland aktiva upptas finansieringstillgångar, aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid liksom även värderingsposter och andra långfristiga placeringar. En förskottsbetalning kan antecknas som en egen post i den huvudgrupp i vilken motsvarande utgift borde antecknas. Bland passiva skall upptas det främmande kapitalet uppdelat i kort- och långfristiga skulder, värderingsposter, reserveringar och eget kapital. Såsom långfristig betraktas en skuld eller den del av en skuld som förfaller till betalning efter ett år eller mera än ett år. Har affärsverket en fordran hos den till vilken verket självt står i skuld, skall fordran och skulden upptas i balansräkningen särskilt för sig. Räkenskapsperiodens vinst och vinsten för tidigare perioder upptas särskilt som ökning av det egna kapitalet och förlusten för tidigare perioder som en minskning av det.

Balansräkningen uppgörs enligt schemat i bilaga 2. Balansräkningen skall uppgöras mera i detalj än vad schemat utvisar, om detta är nödvändigt för att balansräkningsposterna skall bli tydligare.

I resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall upptas:

Bokslutet skall dateras och undertecknas av styrelsemedlemmarna och verkställande direktören. Har en styrelsemedlem eller verkställande direktören anfört avvikande mening om bokslutet, skall ett uttalande om denna bifogas bokslutet om han yrkar det.

Specifikationerna till balansräkningen skall dateras och undertecknas av dem som har uppgjort dem.

En revisor skall på bokslutet göra en anteckning om verkställd revision samt om, huruvida bokslutet är uppgjort i överensstämmelse med god bokföringssed.

Styrelsen och verkställande direktören skall bereda revisorn tillfälle att verkställa granskning i den omfattning som han finner behövlig samt ge de upplysningar och den hjälp som revisorn begär.

Revisorerna skall för varje räkenskapsperiod före utgången av mars följande år avge en revisionsberättelse till respektive ministerium, som utan dröjsmål därefter skall föredra bokslutet för statsrådet för fastställelse.

Då bokslutet föredras för statsrådet skall revisionsberättelsen fogas till de bokslutshandlingar som avses i 9 § 1 mom. Specifikationerna till balansräkningen behöver inte fogas till föredragningshandlingarna.

I revisionsberättelsen skall ingå ett utlåtande om huruvida bokföringen är ordnad och skött i överensstämmelse med stadgandena och god bokföringssed, huruvida bokslutet är uppgjort i överensstämmelse med stadgandena och god bokföringssed samt om huruvida affärsverkets förvaltning är ändamålsenligt ordnad och om bokslutet med bilagor och den redogörelse som tillställs statsrådet ger en riktig uppfattning om affärsverkets ekonomi samt om uppnåendet av de mål som riksdagen och statsrådet har ställt upp.

I revisionsberättelsen skall ingå ett utlåtande om huruvida revisorerna förordar att bokslutet fastställs och att räkenskapsperiodens vinst används eller förlusten täcks i enlighet med styrelsens förslag.

Revisorerna har rätt att i berättelsen lämna också andra upplysningar som de anser böra bringas till statsrådets kännedom. Erinringar till affärsverkets styrelse och verkställande direktör skall antecknas i protokollet eller i någon annan handling som skall lämnas till styrelsen och vid behov till respektive ministerium för kännedom.

Är resultatet under affärsverkets räkenskapsperiod väsentligt sämre än den vinst som motsvarar det av statsrådet fastställda resultatmålet, skall affärsverkets styrelse lämna en utredning i saken till ministeriet. Ministeriet fogar härvid utredningen och sitt utlåtande därom till de föredragningshandlingar som nämns i 24 §.

Konstaterar ministeriet eller affärsverkets styrelse att affärsverket inte har förutsättningar för en fortlöpande lönsam verksamhet, skall ministeriet föra saken till statsrådet. När verksamhetens lönsamhet bedöms skall beaktas de ersättningar som med stöd av 9 § lagen om statens affärsverk beviljas ett affärsverk för olönsamma uppgifter.

Resultat- och balansräkningen samt en förteckning över använda bokföringsböcker skall införas i en balansbok som skall vara bunden eller bindas in omedelbart efter bokslutet och vars sidor eller uppslag skall numreras.

Registreringarna i bokföringen skall göras på ett tydligt och varaktigt sätt. En registrering får inte utplånas eller göras otydlig.

Registreringar i grund- och huvudbokföringen kan med tillstånd av statens revisionsverk göras såsom mikroutskrift på film eller på något annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och, vid behov, skriftlig återgivning i vanlig läsbar form. Detta får dock inte ske om verifikationerna för respektive registreringar har uppgjorts eller uppgörs genom ett sådant förfarande eller om bokföringsposterna baserar sig på verifikationsuppgifter som avses i 8 § 5 mom.

Statens revisionsverk kan bevilja ett affärsverk rätt att göra registreringarna i grundbokföringen och specifikationerna till huvudbokföringen i maskinläsliga datamedier vilkas data vid behov kan återges skriftligt i vanlig läsbar form. Tillstånd kan beviljas endast om sökanden inte vid uppgörandet av verifikationer för registreringarna använder i 8 § 1 mom. nämnd mikroutskrift eller någon därmed jämförbar annan metod. Tillstånd får ej beviljas om sökanden har tillstånd enligt 8 § 5 mom. för samma räkenskapsperiod.

I bokföring enligt maskinell metod skall det sätt på vilket anteckningarna görs och sambandet mellan dem och resultat- och balansräkningen kunna konstateras utan att maskin används.

Beskrivningen över förfarandet vid maskinell bokföring är en redogörelse för det sätt på vilket anteckningarna gjorts, utmatningsmaterialet samt de förkortningar och koder som använts vid anförandet av in- och utdata.

Balansböckerna, specifikationerna till balansräkningen och övriga bokföringsböcker samt konto- och registreringsplanerna och beskrivningarna över förfarandet vid maskinell bokföring, försedda med anteckningar om tillämpningsperioden, skall förvaras minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. De skall vara ordnade så, att det utan svårighet kan konstateras vilket kontosystem som har använts och på vilket sätt databehandlingen har utförts.

Räkenskapsperiodens verifikationer och den korrespondens som angår affärshändelserna samt annat än i 1 mom. nämnt bokföringsmaterial skall förvaras minst 6 år efter utgången av det år, under vilket räkenskapsperioden gått till ända. Verifikationerna skall vara i registreringsordning eller annars ordnade så, att sambandet mellan dem och registreringarna utan svårighet kan konstateras.

Närmare föreskrifter om affärsverkens bokföring och om tillämpningen av detta beslut meddelas av statskontoret.