778/1988

Denna lag gäller omhändertagande och hantering av hittegods.

Lagen gäller inte

Om följande slag av fynd stadgas särskilt:

Hittegods vars penningvärde underskrider ett genom förordning stadgat markbelopp och som uppenbart saknar särskilt bruks- eller känslovärde eller annat personligt värde för ägaren anses vara lågvärdigt. På lågvärdigt hittegods tillämpas 5, 6 och 26 §§.

Den som tar hand om hittegods (upphittaren) skall utan obefogat dröjsmål anmäla fyndet till ägaren eller överlämna godset till polisen. Egendom vars förvärv eller innehav är förbjudet eller kräver tillstånd av myndighet skall omedelbart överlämnas till polisen.

Kan hittegods inte utan fara eller besvär transporteras, behöver det inte överlämnas till polisen. Omhändertagande av sådant hittegods skall anmälas till polisen.

Om det inte är ändamålsenligt att transportera hittegodset för att förvaras på något annat ställe, kan polisen ge upphittaren lov att förvara det.

Hittegods, som tas om hand i fortskaffningsmedel i allmän trafik, på järnvägs- eller busstationer eller motsvarande trafikområden eller i affärslokaler, ämbetsverk eller kontor, på arbetsplatser, i läroinrättningar, på sjukhus, i teatrar eller idrottshallar eller i motsvarande lokaler, skall överlämnas till personalen eller hittegodsbyrån vid respektive inrättning (inlämningsfynd) .

Vad som stadgas i 1 mom. gäller även fynd som gjorts vid en offentlig tillställning som är beroende av anmälan eller tillstånd och anordnas utomhus på en bestämd plats.

Den som tar hand om lågvärdigt hittegods på någon annan plats än en som nämns i 5 § skall anmäla detta till ägaren, om denne är känd. Upphittaren får behålla godset, om det inte utan svårighet kan redas ut vem som är dess ägare.

Hittegods skall förvaras och vårdas väl.

Avhämtar ägaren inte hittegodset från en inrättning som nämns i 5 § och har denna inte någon hittegodsbyrå, skall inrättningen senast två veckor efter omhändertagandet överlämna hittegodset till polisen, om det inte är lågvärdigt. Egendom vars förvärv eller innehav är förbjudet eller kräver tillstånd av myndighet skall omedelbart överlämnas till polisen.

Föremål som upphittats i skolor och andra läroinrättningar eller i idrottshallar får, om det är uppenbart att saken tillhör någon som regelbundet besöker en sådan inrättning, förvaras i denna en längre tid än den som anges i 1 mom., dock högst sex månader efter omhändertagandet.

Är det uppenbart att hittegodset är värdefullt eller annars särskilt viktigt för ägaren, skall inrättningen utan dröjsmål anmäla fyndet till ägaren, om denne är känd, och i annat fall till polisen.

Polisen och en hittegodsbyrå samt, med polisens tillstånd, även en i 5 § nämnd inrättning och upphittaren får sälja hittegodset under förvaringstiden, om godset lätt kan förfaras eller gå ner i värde eller om vården av godset är dyr i förhållande till värdet.

Den som sköter försäljningen får dra av kostnaderna för denna från den erhållna köpesumman. På medel som flutit in av försäljningen tillämpas i övrigt vad som stadgas om hittegods.

Ägaren har rätt att återfå hittegodset, om han betalar hittelön till upphittaren och ersätter de behövliga och skäliga kostnader som fyndet har medfört. Om hittelönens belopp stadgas genom förordning.

Hittelön betalas inte för inlämningsfynd som avses i 5 §.

För fynd som skett i polisens, tullmyndigheternas eller andra myndigheters övervaknings- eller kontrollverksamhet betalas ingen hittelön.

Ägaren skall i enlighet med vad som stadgas genom förordning till polisen och hittegodsbyrån betala ersättning för de förvaltningskostnader och andra allmänna kostnader som förvaringen medfört samt ersätta skäliga kostnader för särskild transport, värdering, vård och förvaring av hittegodset.

I beslut om ersättning får ändring inte sökas genom besvär.

Om upphittaren önskar det, skall polisen under den betalningsadress som han har uppgivit tillställa honom den hittelön och kostnadsersättning som ägaren har betalt samt i 17 § nämnd andel av försäljningspriset.

Har den hittelön och ersättning som upphittaren har rätt till, av orsaker som beror av upphittaren, inte kunnat tillställas honom och har han inte heller själv sett till att de bärs upp inom sex månader från det hittegodset överlämnades till polisen, tillfaller hittelönen och ersättningen staten.

Den i 1 mom. angivna tiden börjar i det fall som avses i 16 § 2 mom. löpa när polisen har meddelat upphittaren att hittegodset har förstörts eller förklarats förverkat till staten.

Avhämtar ägaren inte hittegodset inom tre månader efter det godset tillställdes polisen eller efter det upphittaren fick lov att förvara hittegodset eller underrättade ägaren om fyndet, övergår äganderätten till upphittaren, om inte något annat stadgas nedan.

Om ägaren inte avhämtar ett inlämningsfynd eller hittegods som avses i 10 § 3 mom. inom tre månader efter att det överlämnades till polisen eller en hittegodsbyrå, övergår äganderätten till staten eller den som håller den hittegodsbyrå där hittegodset har förvarats.

Har hittegodset tagits i beslag med stöd av tvångsmedelslagen (450/87) och avhämtar ägaren inte det beslagtagna föremålet inom tre månader från det polisen meddelade honom att föremålet kan avhämtas sedan beslaget hävts, blir upphittaren ägare till föremålet. Om ägaren är okänd, skall 4 kap. 17 § i nämnda lag tillämpas. Upphittaren skall utan dröjsmål meddelas att äganderätten till hittegodset har övergått till honom.

Har beslagtaget hittegods med stöd av någon lag förstörts eller förklarats förverkat till staten, skall den hittelön och kostnadsersättning som upphittaren har rätt till betalas av statens medel. Hittelön betalas dock inte för egendom som det är förbjudet att förvärva eller inneha.

Upphittaren får inte äganderätt till en upphittad cykel eller moped. Cyklar och mopeder som ägaren inte har avhämtat skall säljas på auktion. Upphittaren har rätt till en tredjedel av försäljningspriset.

Upphittaren får inte äganderätt till

Egendom, som nämns i 1 mom. 1-3 punkten och som varken har avhämtats av ägaren inom den tid som nämns i 14 § eller kunnat tillställas någon annan som har rätt att inneha den, skall förstöras.

Sedan upphittaren betalt ersättning i enlighet med 11 § får han ta hittegodset i sin besittning. Upphittade pengar skall, om upphittaren så önskar, tillställas honom under den betalningsadress som han har uppgivit.

Har upphittaren inte inom tre månader efter det äganderätten till hittegodset övergick till honom avhämtat det från polisen, blir staten ägare till godset. Vad som här sägs gäller även upphittade pengar som tillfallit upphittaren, när de av skäl som beror av upphittaren inte har kunnat tillställas honom och han inte heller själv har avhämtat dem inom den tid som nämns ovan.

Länsstyrelsen kan bevilja finska medborgare, finska registrerade sammanslutningar, statliga myndigheter och inrättningar samt kommuner och kommunalförbund tillstånd att hålla en hittegodsbyrå, om detta behövs för att hanteringen av hittegods som nämns i 5 § skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Tillståndet är i kraft tills vidare. Tillståndet kan återtas, om det bedöms att det finns skäl till detta.

Till tillståndet skall fogas behövliga villkor som gäller verksamheten.

Egendom som tillställts en hittegodsbyrå skall omedelbart överlämnas till polisen, om det är förbjudet att förvärva eller inneha godset eller om detta kräver tillstånd av myndighet.

En hittegodsbyrå har enligt vad som bestämts i tillståndsbeslutet rätt att bära upp ersättningar som nämns i 11 § till ett lägre belopp än det som annars gäller eller att efterskänka sitt anspråk på ersättning.

Med egendom som nämns i 18 § 1 mom. 1-3 punkten skall en hittegodsbyrå förfara på det sätt som stadgas i 2 mom. i samma paragraf.

Länsstyrelsen övervakar hittegodsbyråernas verksamhet och kan meddela föreskrifter som skall tillämpas i verksamheten.

Om upphittaren hemlighåller hittegodset då ägaren eller någon annan som har rätt därtill frågar efter det, eller om han utan laglig rätt tillägnar sig det på något annat sätt eller inte iakttar vad denna lag stadgar om anmälan om och överlämnande av hittegods, skall han straffas enligt strafflagen. Han förverkar dessutom alla rättigheter som grundar sig på fyndet.

Vad denna lag stadgar om ägare till hittegods skall även tillämpas på den som på grund av pant- eller nyttjanderätt eller någon annan rättighet har anspråk på att få föremålet i sin besittning.

Med polisen avses i denna lag polismyndigheten i det distrikt inom vilket egendomen har upphittats.

Upphittaren har också rätt att genom ett annat polisdistrikts förmedling anmäla fyndet eller överlämna hittegodset till polisen på fyndorten.

En tvist om hittelön och kostnadsersättning som avses i 10 § 1 mom. kan föras till domstol. Polisen behöver inte överlämna hittegodset till ägaren förrän det finns ett laga kraft vunnet beslut i saken.

Genom förordning kan med avvikelse från denna lag särskilt stadgas om fynd och bärgning av egendom som uppenbart tillhör Finlands eller något annat lands försvarsmakt. Om upphittaren hemlighåller hittegodset då ägaren eller någon annan som har rätt därtill frågar efter det, eller om han utan laglig rätt tillägnar sig det på något annat sätt eller inte iakttar vad som stadgas om anmälan eller besittningstagande av sådant hittegods, skall han straffas enligt strafflagen. Han förverkar dessutom alla rättigheter som grundar sig på fyndet.

När ett fynd har samband med en flygolycka skall 61 § luftfartslagen (595/64) iakttas.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.