424/1988

Statens ämbetsverk och inrättningar skall sända sina förslag till inkomst- och utgiftsstat jämte motivering till respektive ministerium.

Varje ministerium uppgör på basis av de förslag som avses i 1 mom. ett förslag till inkomst- och utgiftsstat för sitt förvaltningsområde och inlämnar inom den tid som finansministeriet fastställer, förslaget jämte motivering till ministeriet för utarbetande av den budgetproposition som föreläggs riksdagen.

Förslagen till inkomst- och utgiftsstat jämte motivering skall uppgöras i enlighet med de stadganden som gäller budgeten samt de bestämmelser som statsrådet och finansministeriet utfärdat.

Vad denna förordning stadgar om ministerium gäller även statsrådets kansli.

Är det nödvändigt att på det sätt som avses i 69 § regeringsformen göra ändringar i en godkänd statsbudget, skall respektive ministerium inlämna sitt förslag angående tillägg till och ändringar i budgeten jämte motivering till finansministeriet för utarbetande av en tilläggsbudgetproposition till riksdagen.

Då tilläggsbudgetpropositionen uppgörs skall vad 1 § stadgar om uppgörandet av budgetförslag iakttas i tillämpliga delar.

Inkomsterna grupperas enligt sin art i avdelningar i budgeten enligt följande:

Skatter och inkomster av skattenatur

Inkomster av blandad natur

Ränteinkomster och intäktsföring av vinst

Statens affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar

Lån.

Inkomsterna observeras i avdelningarna enligt följande:

Till driftsinkomster vid statens affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar hänförs inkomsterna av ämbetsverkens och inrättningarnas affärsverksamhet. Driftsinkomsterna kan i budgeten upptas till bruttobelopp utom kolumn. Inom kolumn upptas då driftshushållningens finansieringsbidrag, inkomster av försäljning av statlig egendom som är i statens affärsdrivande ämbetsverks och inrättningars besittning samt övriga sådana inkomster som inte skall anses som driftsinkomster.

Utgifterna grupperas i budgeten i huvudtitlar enligt följande:

Till driftsutgifter vid statens affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar hänförs de utgifter som föranleds av deras driftshushållning, såsom löner, pensioner och övriga socialutgifter, kontorsutgifter, utgifter för råvaror och material samt skatter. Driftsutgifterna kan i budgeten upptas till bruttobelopp utom kolumn. Driftshushållningens behov av tilläggsfinansiering samt investeringsutgifter upptas då inom kolumn.

Utgifterna kan i budgeten indelas i moment enligt uppgifternas eller utgifternas art. Utgifterna indelas enligt sin art i konsumtionsutgifter, överföringsutgifter, investeringsutgifter och övriga utgifter.

Till konsumtionsutgifterna hänförs löner till och utgifter av avlöningsnatur för statsanställd personal, utgifter för byggnaders drift, reparation och underhåll, trycknings- och reseutgifter, utgifter för anskaffning av materiel till försvarsmakten samt utgifter för anskaffning av sådana maskiner, anordningar och inventarier vilkas värde är ringa och vilkas ekonomiska användningstid är kort liksom även övriga sådana utgifter, om de inte skall hänföras till investeringsutgifterna.

Till överföringsutgifterna hänförs statsunderstöd till kommunerna, övriga offentliga samfund, näringslivet, hushållen och allmännyttiga samfund samt överföring av medel utan ersättning till statliga fonder utanför budgeten, till folkpensionsanstalten och till utlandet.

Till investeringsutgifterna hänförs andra än försvarsmaktens anskaffningsutgifter samt anskaffningsutgifter för sådana maskiner, anordningar och inventarier som inte skall hänföras till konsumtionsutgifterna, utgifter för hus-, jord- och vattenbyggen, utgifter för anskaffning av värdepapper, mark och byggnader samt långivning.

Till övriga utgifter hänförs räntor, nettoamorteringar och indexförhöjningar på statsskulden samt övriga utgifter som inte hänför sig till de ovan nämnda konsumtions-, överförings- eller investeringsutgifterna.

De ärenden som riksdagen enligt 10 § 1 och 3-5 punkten lagen om statens affärsverk skall godkänna tas in i budgetpropositionen i det kapitel som gäller respektive affärsverk.

Verksamhets- och ekonomiplaneringen skall utgöra grund för

Som ett resultat av verksamhets- och ekonomiplaneringen uppgör ämbetsverken och inrättningarna sina verksamhets- och ekonomiplaner och sänder dem till respektive ministerium, på det sätt som ministeriet bestämmer.

Ministerierna uppgör årligen verksamhets- och ekonomiplanen för sitt förvaltningsområde, med beaktande av sådana i 1 mom. nämnda planer som uppgörs av ämbetsverken och inrättningarna, samt tillställer finansministeriet sina planer.

Verksamhets- och ekonomiplanen upptar riktlinjerna för och tyngdpunkterna i verksamheten, den baskalkyl som avses i 2 mom. samt vid behov en sådan utvecklingsplan som nämns i 3 mom.

Baskalkylen upptar de inkomster och utgifter som verksamheten enligt författningar och bindande beslut förutsätter. Till de delar det inte finns några författningar eller bindande beslut kan finansministeriet bestämma om grunderna för uppgörandet av baskalkylen.

Utvecklingsplanen upptar

Utan hinder av 1-3 mom. bestämmer finansministeriet om de frågor som vad gäller statens affärsverk samt affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar skall tas in i verksamhets- och ekonomiplanerna.

Statsrådet meddelar vid behov föreskrifter om de principer som skall tillämpas då verksamhets- och ekonomiplanerna uppgörs. Finansministeriet meddelar närmare föreskrifter om det förfarande som skall iakttas vid verksamhets- och ekonomiplaneringen, om planeringsintervaller och planernas struktur.

För tillämpningen av statsbudgeten och för kontrollen av dess genomförande uppgörs årligen en detaljerad indelning därav, nedan kallad specialbudget. Specialbudgeten publiceras av statskontoret.

Då specialbudgeten uppgörs iakttas den indelning i avdelningar, huvudtitlar, kapitel, moment och dispositionsplaner som tillämpas i budgeten. Dessutom kan i specialbudgeten användas en mera detaljerad indelning, om ministerierna anser det nödvändigt. Av specialbudgeten skall framgå vilka indelningar som riksdagen har beslutat om. Närmare föreskrifter om uppgörandet av specialbudgeten meddelas av finansministeriet.

Ministerierna skall fastställa specialbudgeten för sitt förvaltningsområde så snart budgeten är undertecknad och finansministeriet utlåtit sig om förslaget till specialbudget. Har ett ministerium för avsikt att till någon del fastställa specialbudgeten med avvikelse från finansministeriets föreskrifter eller utlåtande, skall om fastställandet av specialbudgeten till denna del begäras utlåtande av statsrådets finansutskott.

I specialbudgeten skall även anges

Har budgeten ändrats skall de berörda ministerierna utan dröjsmål ändra specialbudgeten. Innan ändringen fastställs skall finansministeriets utlåtande begäras.

Är det nödvändigt att ändra indelningen i dispositionsplaner eller den detaljerade indelningen i specialbudgeten, skall ministerierna begära utlåtande av finansministeriet. Indelningen i dispositionsplaner och den detaljerade indelningen i specialbudgeten kan dock ändras genom beslut av respektive räkenskapsverk utan att finansministeriets utlåtande begärs, om detta har bestämts då specialbudgeten fastställdes.

Har ett ministerium för avsikt att fastställa en ändring i specialbudgeten med avvikelse från finansministeriets utlåtande, skall i ärendet inbegäras utlåtande av statsrådets finansutskott.

I fråga om huvudtiteln Republikens President behöver finansministeriets utlåtande eller utlåtande av statsrådets finansutskott inte begäras för specialbudgeten eller ändring av denna.

Sedan ett ministerium har fastställt sin specialbudget eller en ändring av denna skall budgeten eller ändringar utan dröjsmål sändas till de berörda räkenskapsverken och statskontoret för kännedom. Ändringar som ett räkenskapsverk med stöd av 14 § 2 mom. gör i specialbudgeten skall sändas till statskontoret för kännedom, och detta meddelar vid behov föreskrifter om till vilka delar och i vilken form uppgifterna skall ges.

Finansministeriet skall årligen göra upp en statstjänsteförteckning över tjänsterna vid ämbetsverken och inrättningarna.

Ett anslag som upptagits i statsbudgeten såsom villkorligt får inte användas förrän det har stadfästs eller riksdagen, efter det anslaget lämnats utan stadfästelse, har fattat slutligt beslut om att anslaget skall intas i budgeten.

Finansministeriet skall meddela ministerierna vilka av de i budgeten upptagna anslagen som är villkorliga och vilka av dem som har stadfästs eller lämnats utan stadfästelse. Finansministeriet skall också underrätta ministerierna om sådana beslut av riksdagen enligt vilka ett anslag skall intas eller inte intas i budgeten, eller ett ärende har förfallit.

Utgiftsmomenten får inte gottskrivas med inkomster, och inkomstmomenten får inte heller belastas med utgifter.

Inkomstmomenten får dock belastas med återbäring av inkomst som till ett alltför högt belopp har uppburits till staten, om den som erhåller återbäringen har rätt att återfå det överbetalda beloppet och om det i budgeten inte finns något anslag för återbäringar.

Ett förslagsanslag får inte överskridas förrän respektive ministerium har gett sitt tillstånd till det.

Tillstånd att överskrida ett förslagsanslag skall begäras före utgången av november under finansåret. Av särskilda skäl kan tillstånd att överskrida förslagsanslag begäras även senare, dock senast inom januari året efter finansåret. Då tillstånd har beviljats skall ministeriet utan dröjsmål underrätta statskontoret om detta.

Förbindelser som avser husbyggnadsprojekt och som överskrider den storlekskalkyl och det kostnadsförslag som avses i motiveringen till budgeten får avges endast med tillstånd av respektive ministerium.

Ansökan enligt 19 § 1 mom. lagen om statsbudgeten om att en utgiftsrest skall bli kvar i räkenskaperna skall tillställas respektive ministerium inom januari året efter finansåret.

Ministerierna inom sina förvaltningsområden och finansministeriet skall följa hur budgeten iakttas.

Ministerierna skall i enlighet med finansministeriets föreskrifter utarbeta kalkyler över statens kassautgifter och kassainkomster för sina förvaltningsområden samt övriga utredningar som angår statsekonomin och som finansministeriet anser nödvändiga.

Ämbetsverken och inrättningarna skall inom sina verksamhetsområden ordna kontrollen av de fullmakter som avses i 10 § lagen om statsbudgeten och av andra motsvarande fullmakter som grundar sig på lag och som meddelats i samband med behandlingen av budgeten samt av användningen av dessa fullmakter och av de utgifter som användningen medför. Statskontoret meddelar närmare föreskrifter om kontrollen. Anmälan om fullmakterna och deras användning skall göras hos statskontoret på det sätt som detta bestämmer.

Statens centralbokföring sköts av statskontoret. Statens betalningsrörelse och bokföring sköts av räkenskapsverk.

Finansministeriet bestämmer på framställning av respektive ministerium vilka ämbetsverk och inrättningar som skall vara räkenskapsverk. Ministerierna skall vid behov göra framställning till finansministeriet om ändringar i detta hänseende.

Räkenskapsverken kan uppdela skötseln av sin betalningsrörelse på betalningsställen som är underställda dem.

Ett räkenskapsverk får, om det kan anses vara ändamålsenligt, mot redovisning överföra betalningen av vissa utgifter eller uppbörden av vissa inkomster på någon annan än räkenskapsverket. Den som skall redovisa på detta sätt benämns nedan redogörare.

I de redovisningsreglementen för räkenskapsverken som fastställs av finansministeriet skall utöver vad som stadgas i 72 § ges närmare bestämmelser om

I redovisningsreglementet kan dessutom meddelas övriga bestämmelser om räkenskapsverkets verksamhet. I reglementet kan bestämmas att föreskrifter om en del av de frågor som enligt denna förordning hör till redovisningsreglementet i stället skall meddelas i materialreglementet, reglementet för intern kontroll eller något annat reglemente i enlighet med vad ämbetsverket eller inrättningen beslutar.

Räkenskapsverken skall, om inte annat stadgas eller bestäms, sköta uppbörden av inkomster och betalningen av utgifter inom sitt förvaltningsområde.

Statens betalningsrörelse skall skötas per postgiro, om inte annat stadgas nedan. Med finansministeriets tillstånd kan av särskilda skäl även något annat förmedlingssätt användas.

Statskontoret övervakar skötseln av statens betalningsrörelse och kan vid behov ge föreskrifter om användningen av postgirokontona.

Räkenskapsverken skall för sin betalningsrörelse ha skilda postgiroinbetalnings- och postgiroutbetalningskonton. Ett räkenskapsverk kan ha flera postgiroinbetalningskonton. Med finansministeriets tillstånd kan räkenskapsverken även ha flera postgiroutbetalningskonton.

Räkenskapsverkens allmänna postgiroinbetalningskonton töms på statens allmänna postgiroinbetalningskonto. Har ett räkenskapsverk flera postgiroinbetalningskonton, skall de dagligen tömmas på räkenskapsverkets ovan angivna allmänna postgiroinbetalningskonto, om inte finansministeriet beslutar annat om något konto.

Den täckning som behövs på räkenskapsverkens postgiroutbetalningskonton levereras från statens allmänna postgiroutbetalningskonto. Statskontoret ger vid behov närmare föreskrifter om tömning av kontona och överföring av täckning. Statens allmänna postgiroinbetalningskonto och statens allmänna postgiroutbetalningskonto sköts av statskontoret.

Ett räkenskapsverk skall öppna postgiroinbetalnings- och postgiroutbetalningskontona i ämbetsverkets eller inrättningens eller, av särskilda skäl, i myndighetens namn. Räkenskapsverket godkänner kontoinnehavarna.

Statens checkräkning i Finlands Bank sköts av statskontoret och används av statskontoret samt med finansministeriets tillstånd även av övriga räkenskapsverk.

Uttag på statens checkräkning görs med checker och utanordningar som ställts på en viss person och undertecknats av två personer.

För uppbörd av inkomster och betalning av mindre utgifter kan räkenskapsverken ha en kontantkassa.

Räkenskapsverken skall se till att i de kassor som står under deras tillsyn inte förvaras mera medel än vad som behövs för mindre utbetalningar från kassan.

Finansministeriet har rätt att meddela föreskrifter till räkenskapsverken om tidpunkten för betalning av statens utgifter då den beror på prövning.

Statens egna medel samt andra medel som förvaltas av staten kan, om inte annat stadgas, deponeras i en penninginrättning endast med finansministeriets tillstånd.

Inflyter på statens checkräkning eller på statens allmänna postgiroinbetalningskonto mera medel än vad som behövs för skötseln av statens betalningsrörelse, beslutar finansministeriet om deponering eller annan placering av dem på ett räntebärande sätt. Ministeriet beslutar även om placering av valutatillgångar som erhållits genom utländskt lån. Ministeriet kan även på de villkor som det bestämmer ge statskontoret i uppdrag att helt eller delvis sköta den ovan nämnda placeringen av medel.

Medel i fonder som förvaltas av staten skall i bokföringen skiljas från varandra och från andra medel.

Fondernas betalningsrörelse sköts via räkenskapsverkets postgirokonto eller kassa.

Medel som tillhör donationsfonder eller fonder av stiftelsenatur kan, om så särskilt stadgas om placeringen av medlen eller har bestämts vid överlåtelsen av medlen till staten, placeras i bankdepositioner eller i obligationer eller andra värdepapper.

Vad som sägs i 2 och 3 mom. gäller dock inte fonder som donerats till Helsingfors universitet.

Postgirosamlingsförteckning eller -kvitto eller något annat verifikat som godkänts av statskontoret utgör bevis på betalning, då denna skett per postgiro.

När medel inbetalas i en kassa, skall ett inkomstverifikat av vilket datum för inbetalningen framgår utskrivas och ett kvitto ges till betalaren, om inte annat bestäms i det redovisningsreglemente för räkenskapsverket som avses i 28 §.

Över de löner, arvoden och pensioner som ämbetsverken och inrättningarna betalar skall en förteckning uppgöras. Löner, arvoden och pensioner betalas via postgirot till den penninginrättning som mottagaren har uppgivit, om det inte finns skäl att tillämpa något annat förfarande. Finansministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om löneförteckningarna och lönebokföringen.

Innan ett ämbetsverk eller en inrättning gör en beställning eller på annat sätt förbinder sig att betala en utgift, skall utgiftens laglighet och ändamålsenlighet samt fullmaktens belopp och tillräcklighet konstateras.

Kalkyl, faktura eller annan handling som utgiften baserar sig på skall granskas. Vid granskningen skall tillses att handlingens innehåll både sakligt och numeriskt sett är riktigt.

Innan en utgift betalas skall den person som i det redovisningsreglemente som avses i 28 § förordnats till denna uppgift godkänna utgiften. Han skall försäkra sig om att den har laglig grund eller att den baserar sig på ett lagligt fattat beslut. Godkännandet skall dateras och undertecknas. Av anteckningen om godkännande skall dessutom framgå vilket konto utgiften skall påföras.

Betalning kan ske endast med stöd av en utanordning. Denna skall dateras och undertecknas.

Den som meddelar utanordningen skall kontrollera att anslaget är tillräckligt och att utgiften debiteras från rätt konto. Utanordning får inte meddelas om utgiften inte är behörigen godkänd.

I redovisningsreglementet för räkenskapsverket kan bestämmas om förfarandet vid utanordningar. I reglementet kan dessutom av särskilda skäl bestämmas att undantag i vissa fall kan göras från de i 2 mom. stadgade kraven.

Räkenskapsverkens betalningsrörelse och löneuträkning skall skötas i enlighet med de enhetliga system som finansministeriet har godkänt.

Finansministeriet kan av särskilda skäl bevilja räkenskapsverken tillstånd att stå utanför de enhetliga system för betalningsrörelse och löneuträkning som avses ovan.

De enhetliga systemen för betalningsrörelse och löneuträkning leds och övervakas av statskontoret, som vid behov även meddelar detaljerade föreskrifter om dessa system. Statskontoret skall även i övrigt se till att statens betalningsrörelse och löneuträkning fungerar på ett smidigt och ändamålsenligt sätt.

Vid statens bokföring skall principerna för dubbel bokföring iakttas, om inte annat stadgas nedan.

Bokföringen skall i mån av möjlighet hållas vid dagsläget.

Registreringarna skall basera sig på daterade, numrerade och godkända verifikat.

Registreringarna skall göras så att deras samband med bokslutet utan svårigheter kan konstateras.

Bokföringens verifikat skall förses med en stämpel eller lapp på vilken antecknas de konton som skall belastas eller gottskrivas, om det annars inte klart framgår på vilket konto utgiften eller inkomsten har bokförts. Av stämpeln eller lappen skall även framgå det belopp som skall bokföras på varje konto, granskningarna och godkännandet av utgiften.

Av utgifts- och inkomstverifikaten skall framgå vad utgiften eller inkomsten beror på.

Verifikaten skall förvaras så att varje verifikat vid behov lätt kan hittas.

Statens revisionsverk kan bevilja räkenskapsverken tillstånd att förvara verifikaten som mikroutskrift eller i någon annan form som kan läsas med hjälp av en teknisk anordning och vid behov fås utskriven på normalt sätt.

Om förvaringstider för och utgallring av statens räkenskapshandlingar är stadgat särskilt.

Anteckningarna i bokföringen skall göras tydligt och med bestående skrift. En anteckning får inte strykas ut eller göras svårläslig.

Fel i bokföringen skall rättas så, att det tydligt framgår vad som rättats och hur rättelsen gjorts. Verifikaten över rättelserna skall behörigen godkännas.

Vid maskinell bokföring skall en beskrivning över förfarandet uppgöras i enlighet med finansministeriets föreskrifter. Beskrivningen skall förses med anteckningar om tillämpningsperioden och förvaras så ordnad att det utan svårighet kan fastställas på vilket sätt databehandlingen har utförts.

När ett räkenskapsverks betalningar sköts inom ramen för ett sådant enhetligt system för betalningsrörelse som avses i 42 §, sker behandlingen av den administrativa bokföringens data i enlighet med enhetligt bokföringssystem som hänför sig till detta system för betalningsrörelse och som har godkänts av finansministeriet. På databehandlingen inom annan redovisning som avses i 64 § tillämpas bestämmelserna om databehandling inom det enhetliga bokföringssystemet. Bokföringssystemet leds och övervakas av statskontoret, som även vid behov meddelar detaljerade föreskrifter om systemet.

Finansministeriet kan av särskilda skäl bevilja räkenskapsverken tillstånd att stanna utanför det enhetliga bokföringssystem som avses i 1 mom.

Statens administrativa bokföring omfattar budgetens inkomst- och utgiftskonton, balanskontona samt bokföringen av fonder.

Budgetens inkomst- och utgiftskonton samt deras innehåll skall motsvara budgeten och specialbudgeten. Kontona för statliga fonder utanför budgeten skall ordnas så att fondens utgifter och inkomster samt tillgångar, skulder och egna kapital kan följas med hjälp av dem.

Centralbokföringen skall ordnas så att på basis av den kan uppställas statens huvudbok och uppgöras statsbokslut samt utredningar och statistik över budgetekonomin, fondekonomin och balansposterna.

Statens huvudbok uppgörs på basis av data från räkenskapsverkens administrativa bokföring. Kontona i statens huvudbok skall bildas så att de för budgetkontonas del motsvarar kontoindelningen i specialbudgeten. Övriga konton bildas i enlighet med de föreskrifter som meddelats med stöd av 58 §.

Räkenskapsverkens affärstransaktioner skall i den administrativa bokföringen registreras i kronologisk ordning i dagboken och i systematisk ordning i huvudboken.

Har ett räkenskapsverks administrativa bokföring spritts på flera betalningsställen, utgörs verkets dagbok och huvudbok av betalningsställenas dagböcker och huvudböcker. Över betalningsställenas huvudböcker skall varje månad göras en sammanställning som omfattar hela räkenskapsverket.

Sköts ett räkenskapsverks bokföring maskinellt, skall dagboken och huvudboken skrivas på lista minst varje månad. Listorna skall senast i samband med bokslutet bindas in, häftas eller ordnas på något annat tillförlitligt sätt och deras sidor numreras så att det efteråt kan konstateras att räkenskapsböckerna finns bevarade i sin helhet.

Ett räkenskapsverks huvudbok skall omfatta åtminstone de budgetkonton som finns i specialbudgeten. Balanskontona och fondbokföringens konton skall stämma överens med kontoindelningen enligt de föreskrifter som givits med stöd av 58 §.

Räkenskapsverkens data och de redovisningsrapporter som baserats på dem skall för centralbokföringen tillställas statskontoret för varje kalendermånad på det sätt och vid den tidpunkt som statskontoret bestämmer.

Redovisningsrapporten, som innehåller transaktionstalen för räkenskapsverkets budgetkonton och balanskonton för respektive månad, skall behörigen undertecknas. Till statskontoret skall dessutom ges en separat redovisningsrapport över de statliga fonder utanför budgeten om vilka finansministeriet så bestämmer.

Till redovisningsrapporterna skall fogas övriga data som behövs för skötseln av centralbokföringen i enlighet med vad statskontoret bestämmer.

Räkenskapsverket bestämmer, med beaktande av arten och omfattningen av redogörarens verksamhet, hurdan bokföring denne skall föra.

Redogöraren skall för varje kalendermånad på det sätt och vid den tidpunkt som räkenskapsverket bestämmer tillställa verket en undertecknad redovisning för affärstransaktionerna. Är redogörarens betalningsrörelse ringa, kan redovisning med räkenskapsverkets tillstånd avges för en längre redovisningsperiod, dock högst för finansåret.

Redovisningarna, som skall granskas av räkenskapsverket, skall åtföljas av verifikat och kontoutdrag ur postgirokontot.

Finansministeriet meddelar närmare föreskrifter om statens administrativa bokföring och övriga bokföring.

Finansministeriet kan i enskilda fall av särskilda skäl bevilja ett räkenskapsverk tillstånd att avvika från stadgandena om den administrativa bokföringen i denna förordning.

De ämbetsverk och inrättningar som avses i 4 § 1 mom. lagen om statsbudgeten skall föra bok över sin affärsverksamhet, och härvid skall ämbetsverkens och inrättningarnas lönsamhet samt tillgångar och skulder följas. I fråga om affärsverksamheten skall bokföringen också ordnas så att av den fås data för den administrativa bokföringen.

Finansministeriet meddelar närmare föreskrifter om bokföringen för statens affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar.

För varje kassa skall föras kassabok, i vilken alla mottagna och erlagda betalningar införs. Kassaboken avslutas varje dag, om inte räkenskapsverket bestämmer annat.

Räkenskapsverket kan, om i en kassa används kassaterminal eller någon motsvarande anordning eller om betalningsrörelsen är ringa, bestämma att kassan inte behöver föra kassabok.

Ämbetsverken och inrättningarna skall föra bok över de förråd som avses i 22 och 23 §§ lagen om statsbudgeten, om inte finansministeriet till någon del bestämmer annat.

Finansministeriet kan meddela närmare föreskrifter om de förråd som hör till förrådsbokföringen, om bokföringen, om värderingen av förråden och om ordnandet av de materialadministrativa funktionerna.

Ämbetsverken och inrättningarna skall föra register över annan lös egendom än sådan som avses i 60 och 61 §§ som är i deras besittning, om inte finansministeriet till någon del bestämmer annat. Finansministeriet kan även i övrigt meddela föreskrifter om registrering av lös egendom.

Byggnadsstyrelsen för register över statens fastigheter på det sätt som stadgats särskilt. Register eller förteckning över de av statens fastigheter som inte ingår i byggnadsstyrelsens register förs av det ämbetsverk eller den inrättning i vars besittning fastigheten är.

Utöver vad som i lagen om statsbudgeten och i denna förordning stadgas om statsbudgeten, verksamhets- och ekonomiplaner samt bokföring skall ämbetsverken för värdering av verksamheten ordna ett internt redovisningsväsende som i den omfattning som ledningen och uppföljningen av verksamheten förutsätter ger data om använda produktionsfaktorer och övriga resurser samt kostnaderna för dessa, de resultat som har nåtts, följderna av verksamheten och dess lönsamhet samt planerings-, gransknings- och informationskalkyler.

Finansministeriet kan meddela föreskrifter om det redovisningsväsende som avses i 1 mom. och om ordnandet av det.

Räkenskapsverkens konton skall avslutas årligen före utgången av februari året efter finansåret. Räkenskapsverkens bokslut skall behörigen undertecknas.

Statliga fonder utanför budgeten skall dessutom göra upp ett separat bokslut som baserar sig på fondbokföringen, och detta skall behörigen undertecknas.

Finansministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om bokslutet för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten.

Då finansårets alla affärstransaktioner har införts i ett räkenskapsverks huvudbok, avslutas denna på följande sätt:

De ämbetsverk och inrättningar som anges i 4 § 1 mom. lagen om statsbudgeten skall utöver det bokslut som avses i 66 § uppgöra ett bokslut som baserar sig på affärsbokföringen. Detta skall behörigen undertecknas.

Finansministeriet meddelar närmare föreskrifter om bokslutet för statens affärsdrivande ämbetsverk och inrättningar.

Statsbokslutet omfattar boksluten för statens budgethushållning, statliga fonder utanför budgeten och statens affärsverk. Statskontoret uppgör på basis av statens huvudbok budgetinkomst- och budgetutgiftskontona jämte jämförelser samt det administrativa balanskontot, vilka skall tas med i statsbokslutet, och undertecknar dessa. Statskontoret sammanställer för statsbokslutet fondernas och affärsverkens resultat- och balansräkningar samt bokslutsakten i övrigt.

När räkenskapsverkens alla data för finansåret har införts i statens huvudbok, avslutas denna genom att budgetinkomst- och budgetutgiftskontonas saldon överförs till inkomsters och utgifters konton, som åter avslutas genom att överskotts- och underskottskontot gottskrivs med summan av krediteringarna och belastas med summan av debiteringarna. Övriga konton samt överskotts- och underskottskontot avslutas genom att saldona överförs till statens administrativa balanskonto.

För uppgörandet av statsbokslutsakten skall räkenskapsverken före en av statskontoret utsatt tidpunkt tillställa statskontoret de utredningar, baserade på verkens bokslut, som statskontoret bestämmer.

Statskontoret skall publicera statsbokslutsakten i tryckt form.

Räkenskapsverkets ledning skall se till att den interna kontrollen av den ekonomiska förvaltningen inom verket är ordnad på ett ändamålsenligt sätt.

Detaljerade bestämmelser om ordnandet av den interna kontrollen ges i det redovisningsreglemente som avses i 28 §.

Reglementet innehåller bestämmelser om interna system för säkring och kontroll inom bokföringen, betalningsrörelsen och skötseln av tillgångarna samt om intern granskning, dvs. övervakning av de ovan nämnda systemen, om granskning av kassor, förråd, lösöre och eventuella övriga tillgångar, om sådan annan övervakning av den ekonomiska förvaltningen som ledningen anser nödvändig samt om revision av bokföringen och bokslutet. I reglementet tas likväl bestämmelser om revision av bokföringen och bokslutet in endast då det vid räkenskapsverket finns personer som såsom huvudsyssla utför intern revision.

Räkenskapsverken skall på det sätt som statens revisionsverk närmare bestämmer till revisionsverket avge uppgifter om skötseln av de uppgifter som avses i 72 § och som hänför sig till den interna kontrollen.

Statens revisionsverk ger vid behov räkenskapsverken närmare anvisningar om ordnandet och utförandet av den interna kontrollen och deltar i utvecklandet av den interna kontrollen vid verken.

Överlåtelse av staten tillhöriga värdepapper skall på det sätt som avses i 24 § 1 mom. lagen om statsbudgeten anses vara av ringa betydelse, då

Stadgandena i 3-9 kap. tillämpas inte på affärsföretag. Om dem gäller i stället vad som stadgas i lagen om statens affärsverk.

Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning meddelas vid behov av finansministeriet.