264/1988

Grundskolbyggnader och gymnasiebyggnader, vilka nedan kallas skolbyggnader, skall vara av skälig storlek, ändamålsenligt och ekonomiskt planerade samt med avseende på skönhet motsvara skäliga krav. Vid planeringen skall skolans egna behov främst beaktas, men i mån av möjlighet även byggnadens lämplighet för ändamål som innebär en gemensam användning av utrymmena.

Planerna för skolbyggnader skall vara uppgjorda och undertecknade av person med tillräcklig sakkunskap. Vid utarbetandet av ritningar och arbetsbeskrivningar skall föreskrifterna i detta beslut samt godkänt rumsprogram följas.

För i 3 § detta beslut avsedda utrymmen får på anhållan av kommunen i rumsprogrammet godkännas även större ytor än i 3 och 5 §§ är föreskrivet. Likaså får på anhållan av kommunen flera utrymmen godkännas även i andra fall än de som avses i 3 § 3 mom.

Andra än i detta beslut uppräknade utrymmen får på anhållan av kommunen godkännas i skolbyggnads rumsprogram, om de behövs och är ändamålsenliga för skolans verksamhet eller till denna nära ansluten verksamhet. Till socialverksamhet eller hälsovård anslutna utrymmen liksom av särskilda skäl även andra mindre utrymmen som hör till kommunens verksamhetsområde får godkännas i rumsprogrammet, såvitt placeringen av dem i skolbyggnaden bör anses ändamålsenlig.

På skolans tomt får på anhållan av kommunen med skolstyrelsens tillstånd placeras även andra byggnader för ändamål som har samband med kommunens verksamhet, om användningen av byggnaderna icke är till men för skolarbetet.

Utan hinder av vad i 4 mom. är föreskrivet får i skolbyggnad inrymmas i 7 § lagen om statsandelar och statsunderstöd till grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78) avsedda biblioteksutrymmen.

Placeras i 3 § nämnda skolutrymmen i anslutning till andra än ovan i 4 och 6 mom. nämnda utrymmen, är det fråga om en skollokal.

Det godkända rumsprogrammet skall följas. Om likväl moduldimensionering eller andra särskilda skäl som framkommit under planeringen det kräver, har skolstyrelsen och länsstyrelserna rätt att godkänna ritningarna, även om smärre avvikelser från rumsprogrammet i fråga om vissa detaljer har gjorts.

Skolstyrelsen kan bevilja kommun tillstånd att till värmecentralen för skolbyggnad som skall uppföras ansluta en annan byggnad. Kommunen skall då erlägga en sådan del av kostnaderna för den gemensamma värmecentralen som motsvarar den andel värmeenergi som den anslutna byggnaden kräver av hela den utvecklade energimängden. Tillståndet kan också gälla en tidigare uppförd värmecentral. Kommunen skall då, innan anslutningsåtgärder vidtas, av den erhållna statsandelen, beräknad enligt värmecentralens nuvarande värde, återbetala den del som motsvarar de anslutna byggnadernas energiförbrukning. Likaså skall kommunen återbetala motsvarande del av den obetalda delen av det statliga amorteringslånet. De andelar som skall återbäras fastställs av skolstyrelsen.

Skolstyrelsen kan likaså bevilja kommun tillstånd att ansluta vattenförsörjningsanläggningar och -konstruktioner för en annan byggnad till vattenförsörjningsanläggningar och -konstruktioner som redan är färdiga eller skall byggas för skolbyggnad, på samma villkor som de ovan i denna paragraf nämnda. Fördelningsgrund för kostnaderna är den beräknade vattenåtgången per dygn.

Grundskolans och gymnasiets förvaltningsutrymmen, undervisningsutrymmen och övriga utrymmen samt deras ytor är:

I ett rumsprogram får endast utrymmen som behövs godkännas. Kommer antalet elever, som undervisas tillsammans, varaktigt att understiga det tillåtna maximiantalet eller föreligger andra särskilda skäl, får i rumsprogram fastställas mindre ytor än de ovan nämnda.

I skolan får för undervisning i ett och samma ämne godkännas två eller flera undervisningsutrymmen eller del av sådana, om undervisningen i ifrågavarande ämne på grund av sitt antal veckotimmar varaktigt fordrar detta.

Då grundskola och gymnasium förläggs till samma byggnader eller så nära varandra att det är möjligt att använda gemensamma utrymmen, bestäms utrymmena i enlighet med totalbehovet om inte annat krävs av särskilda skäl. Vid uppskattning av utrymmesbehovet skall också möjligheterna att utnyttja utrymmena i andra närliggande läroanstalter på mellanstadiet utredas.

Summan av de minimiytor som i rumsprogrammet bestäms för utrymmen som berättigar till statsandel, får överskridas med högst 75 % av skillnaden mellan summorna för maximi- och minimiytorna. Skolstyrelsen och länsstyrelserna kan av särskilda skäl meddela tillstånd att i det rumsprogram som de godkänt avvika från denna bestämmelse. I det godkända rumsprogrammet meddelas den tillåtna sammanlagda nyttoytan.

Skolstyrelsen kan på speciella grunder, t.ex. i syfte att utveckla skolan, godkänna ett rumsprogram med avvikelser från de utrymmesbenämningar och ytor som anges i 1 mom. Skolans till statsandel berättigande totalareal får inte heller i detta fall överstiga den i 1-4 mom. angivna maximiareal, som bestäms på basen av skolans elevantal.

Med undantag av auditorier och gymnastikutrymmen är höjden i undervisningsutrymmena och elevhemmen 2,9-3,1 m. Om byggnadsarbetet utförs med användande av elementbyggda mellanbjälklag eller översta bjälklag får höjden vara högst 3,4 m.

Undervisningsutrymmenas fönsteryta får vara högst 15 % av golvets yta.

Utrymmena i elevhem och deras ytor är följande:

Om skolans köks- och bespisningsutrymmen ligger så långt borta att de inte kan utnyttjas för elevhemmets behov får härtill byggas ett kök (20-40 m ² ) och en matsal vars yta är 1,0-1,4 m ² per elev som äter samtidigt, dock minst 14 m ² .

Efter att ha godkänt programmet rörande projektets genomförande fastställer skolstyrelsen eller länsstyrelserna bestämda normalpris för utrymmen i grundskolor, gymnasier och elevhem samt, med iakttagande av de grunder som nämns nedan i denna paragraf samt i 3, 5 och 7 §§, normalpriset för en byggnad.

Normalprisen för utrymmena i en gundskola, ett gymnasium och ett elevhem bestäms skilt årligen.

När ytan av ett utrymme beräknas beaktas den yta som begränsas av de inre ytorna av de väggar som omger ifrågavarande utrymme, likväl inte den yta som upptas av bärande konstruktioner, rörkanaler, fönster- och dörrnischer samt väggnischer mellan pelare i gymnastikutrymmen.

Såsom till statsandel berättigande nyttoyta räknas utrymmen som nämns i 3 § 1 mom. 1-5 punkten samt 5 §, om de ingår i ett godkänt rumsprogram. En byggnads totala nyttoyta utgörs av till statsandel berättigande nyttoyta samt ytorna i de tilläggsutrymmen som avses i 1 § 3, 4 och 8 mom. och vilka har godkänts i rumsprogrammet.

En byggnads normalpris beräknas enligt den till statsandel berättigande nyttoytan. Normalpriset för den del av gymnastikutrymmesytan som berättigar till statsandel bestäms enligt det genomsnittliga normalpriset för hela utrymmet, i det fall att utrymmena byggs större än vad som anges i 3 §.

Till normalpriset och därmed till de byggnadskostnader som berättigar till statsandel räknas inte extra kostnader som föranleds av en oekonomisk planeringslösning eller av ett i förhållande till planen dyrt entreprenadanbud.

Omfattningens inverkan på byggnadskostnaderna beaktas såsom en faktor som höjer eller sänker normalpriset enligt skolbyggnadsrumsprogrammet i enlighet med följande tabell:

Medelvärdena interpoleras. Om till tillbyggnaden ansluter sig ett ändrings- och saneringsarbete som hör till samma entreprenad beaktas dess inverkan såsom en faktor som förstorar projektet.

Om svåra förhållanden föranleder väsentliga extra grundläggningskostnader för skolbyggnaden och det inte är möjligt att på rimligt sätt undvika dem kan skolstyrelsen höja det normalpris, som bestämts för skolbyggnaden, med högst 5 %.

I följande kommuner, där byggnadskostnaderna varaktigt är högre än den allmänna kostnadsnivån för byggnadsarbeten, får normalpriserna för skolbyggnader höjas som följer:

Beträffande följande i 9 § lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) avsedda skärgårdskommuner får normalpriserna höjas med 5 procent: Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Velkua samt Dragsfjärds kommuns skärgårdsdel.

Är skolbyggnaden belägen på skyddsort får till normalpriset såsom merkostnad för skyddsrum, som är dimensionerat enligt 7 § förordningen om befolkningsskydd (237/59) och byggs i anslutning till skolan, fogas 50 % av normalpriset för ett sådant allmänt undervisningsutrymme som avses i 3 § och vars nyttoareal motsvarar skyddsutrymmets nyttoareal.

Förses en skolbyggnad med en värmecentral, som använder inhemskt bränsle, får till skolbyggnadens normalpris fogas de skäliga merkostnader som detta val av uppvärmningssätt på basis av planer och en specificerad kostnadskalkyl beräknas medföra.

Ingår i en skolbyggnads rumsprogram köksutrymmen, som avses i 3 § 1 mom. 4 punkten, får till skolbyggnadens normalpris fogas de skäliga kostnader som anskaffningen av erforderliga köksmaskiner och -anläggningar enligt uppskattning föranleder.

Kan vid byggandet av nya skolutrymmen utnyttjas existerande värmecentral eller andra arbeten, som normalt ingår i godtagbara byggnadskostnader, skall skolstyrelsen eller länsstyrelserna fastställa de normalpris, som utgör grund för statsandelen i motsvarande mån lägre än de normalpris som räknas enligt de i 6 § 1 mom. angivna grunderna. Normalpriset sänks likväl inte, fastän skolbyggnaden ej förses med egen värmecentral, om byggnaden ansluts till sådant anläggningsnät, som grundats för anskaffning av värmeenergi.

Brinner skolbyggnad eller -lokal, för vars anskaffning eller sanering statsbidrag erhållits efter den 31 juli 1921, eller tas dylik byggnad ur skolans bruk, och blir kommun därför tvungen att uppföra nya byggnader, avdras från normalpriset för byggnad som skall uppföras värdet av den byggnad, som enligt godkänt rumsprogram utmönstras, vilket värde fastställs som om den utmönstrade byggnaden skulle uppföras i enlighet med den vid utmönstringstidpunkten rådande prisnivån av det byggnadsmaterial och på det sätt den uppförts, med beaktande av en av byggnadens ålder förorsakad värdeminskning, vilken för stenbyggnad är 1 ½ %, för träbyggnad 2 % och för ekonomibyggnad 2 ½ % för varje år, likväl sammanlagt högst 98 %. Har i byggnaden utförts grundförbättringar, skall nedsättningen av värdet på grund av ålder, beroende av förbättringarnas art, enligt prövning minskas. Överstiger beloppet av brandförsäkringsersättning för byggnad, som har brunnit, på ovan anfört sätt beräknat värde för byggnad som tas ur bruk, avdras hela brandförsäkringsersättningen från normalpriset för byggnad som skall uppföras.

Normalpriserna för skollokaler som avses ovan i 1 § 7 mom. är 10 % lägre än normalpriserna för skolbyggnader.

Skolstyrelsen eller länsstyrelserna bestämmer för ändrings- och saneringsarbete samt för därtill direkt anslutet underhållsarbete ett normalpris i enlighet med de skäliga kostnader som arbetet enligt programmet rörande projektets genomförande och kostnadsförslaget kan beräknas medföra. Från kostnaderna skall likväl avdras försäljningsvärdet för sådan del som avlägsnas vid saneringen. Till normalpriset och de byggnadskostnader vilka berättigar till statsfinansiering hänförs inte sådana kostnader, för vilka statsfinansiering ej beviljas då nytt skolhus uppförs.

Den årliga värdeminskningen, som avses i 3 § 1 mom. lagen om statsandelar och statsunderstöd åt grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek, vilken var i kraft till utgången av år 1985, utgör 6 ⅔ % av de till normalpris begränsade byggnadskostnadernas belopp eller, då byggnad flyttas till ny plats, 6 ⅔ % av det belopp av de till normalpris begränsade anskaffningskostnaderna som fås då till icke amorterad del av tidigare, till normalpris begränsade byggnadskostnader fogas ovan nämnda av flyttningen föranledda skäliga kostnader.

I 1 mom. avsedd värdeminskning om 6 ⅔ % tillämpas på de flyttbara skolbyggnader, uppförda av element, vilkas byggnadsarbeten inletts efter den 1 januari 1976 och för vilka programmet rörande projektets genomförande godkänts före 31.12.1985 samt på fasta skolbyggnader för vilka i 24 § nämnda lag avsett byggnadstillstånd beviljats före 31.12.1985. För projekt vilka inletts före den 1 januari 1976 är värdeminskningen 5 %.

Då fråga är om ändringar i färdig skolbyggnad eller i byggnad, som uppförts för annat ändamål men tagits i bruk av en grundskola eller ett gymnasium får skolstyrelsen eller länsstyrelsen, om ändringarna är ändamålsenliga, godkänna programmet rörande projektets genomförande, även om lokaliteterna inte motsvarar i 1-5 §§ av detta beslut fastställda fordringar.

Har över tre år förflutit från den tidpunkt då det första skedet i programmet för projektets genomförande godkändes och avviker programmet från bestämmelserna i detta beslut skall kommunen utverka skolstyrelsens eller länsstyrelsens godkännande för ett nytt rumprogram, som är uppgjort i enlighet med detta beslut.

Har rumsprogrammet godkänts innan detta beslut trädde i kraft, får i fråga om areal, som nu räknas till nyttoyta men som tidigare vid godkännandet av programmet lämnats utanför nyttoytan, vid bestämmandet av normalpris iakttas bestämmelserna i detta beslut.

Detta beslut träder i kraft den 1 april 1988. Beslutet tillämpas från och med den 1 januari 1988 och det gäller till utgången av år 1988.