144/1988

Ärenden som gäller jakt och viltvård handhas av statens myndigheter samt, i form av självverksamhet, av Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna på det sätt som stadgas i denna lag.

Den högsta ledningen av och tillsynen över ärenden som gäller jakt och viltvård ankommer på jord- och skogsbruksministeriet.

Inom länet utövas tillsynen över jakten och viltvården av länsstyrelsen med polisens bistånd. För den lokala tillsynen tillsätts i jaktvårdsföreningarna edsvurna jaktövervakare enligt vad som närmare stadgas genom förordning.

Jägarnas centralorganisation skall ge utbildning och råd i ärenden som gäller jakt och viltvård, handha de praktiska arrangemangen för jakt- och viltvårdsverksamheten samt sköta de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet ålägger den.

Jägarnas centralorganisation står under jord- och skogsbruksministeriets tillsyn.

Jägarnas centralorganisations representantmöte godkänner det i 61 § nämnda reglementet, fattar beslut om centralorganisationens ekonomi och verksamhet samt utser medlemmar till centralorganisationens styrelse. Representantmöte hålls årligen och till det kan varje jaktvårdsdistrikt sända högst tre representanter som förfogar över sammanlagt tre röster. Dessutom har representanterna för varje distrikt en röst för varje påbörjat femtusental jaktkort i distriktet.

Styrelsen för centralorganisationen skall bereda och verkställa representantmötets beslut samt sköta andra praktiska frågor inom organisationen.

Från varje jaktvårdsdistrikt väljer representantmötet till styrelsen en medlem bland kandidater som har ställts upp av jaktvårdsdistriktet. Dessutom väljer representantmötet till styrelsen högst tre andra medlemmar som företräder områden som är av särskild vikt för jakten och viltvården. För varje medlem utses en personlig suppleant. Dessutom förordnar jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, forststyrelsen samt vilt- och fiskeriforskningsinstitutet vardera en medlem till styrelsen och en personlig suppleant för honom.

Styrelsens mandattid är tre år.

Jaktvårdsdistrikten skall ge utbildning och råd i frågor som gäller jakt och viltvård, handha de praktiska arrangemangen för jakt- och viltvårdsverksamheten samt sköta de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet och Jägarnas cenralorganisation ålägger dem.

Jaktvårdsdistrikten står under centralorganisationens tillsyn och ledning. Jaktvårdsdistriktens verksamhetsområden fastställs genom förordning.

Jaktvårdsdistriktets beslutanderätt utövas av jaktvårdsdistriktets möte, till vilket varje jaktvårdsförening inom distriktet vid sitt årsmöte kan utse en representant. Varje representant har en röst vid mötet.

Jaktvårdsdistriktets styrelse skall bereda och verkställa distriktsmötets beslut samt sköta andra praktiska frågor inom distriktet. Jaktvårdsdistriktets möte väljer nio medlemmar till styrelsen. Till styrelsen hör dessutom en medlem som har förordnats av jord- och skogsbruksministeriet och en som har förordnats av länsstyrelsen. En styrelsemedlems mandattid är tre år.

Jaktvårdsföreningarna skall ge utbildning och råd i frågor som gäller jakt och viltvård, handha de praktiska arrangemangen för jakt- och viltvårdsverksamheten och övervaka jakten samt sköta de uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet och jaktvårdsdistriktet ålägger dem.

Jaktvårdsföreningens verksamhetsområde är en kommun. Om det på grund av de lokala förhållandena är ändamålsenligt, kan jord- och skogsbruksministeriet bestämma att jaktvårdsföreningens verksamhetsområde skall avvika från kommunindelningen.

Jaktvårdsföreningen står under tillsyn och ledning av det jaktvårdsdistrikt inom vilket föreningen är verksam.

Varje i Finland bosatt finsk medborgare som har betalt jaktvårdsavgift skall vara medlem i en jaktvårdsförening. Under de förutsättningar som nämns nedan kan också andra som har betalt jaktvårdsavgift bli medlemmar i en jaktvårdsförening.

En person kan som medlem tillhöra den förening inom vars verksamhetsområde han har antingen jakträtt eller ett giltigt, av jakträttsinnehavaren för minst ett år utfärdat skriftligt tillstånd att bedriva jakt, eller vars verksamhetsområde omfattar den kommun i vilken han har sin hemort. Om den som skall vara medlem i en jaktvårdsförening inte uppger någon annan förening, anses han höra till jaktvårdsföreningen på sin hemort. En person kan samtidigt vara medlem i endast en jaktvårdsförening.

Jaktvårdsföreningens beslutanderätt utövas av föreningsmötet. Vid mötet har varje föreningsmedlem en röst. En medlem kan befullmäktiga en annan medlem att företräda honom vid mötet. Ingen får dock företräda fler än fem frånvarande medlemmar.

Föreningens styrelse skall bereda och verkställa föreningsmötets beslut samt sköta föreningens övriga praktiska frågor.

Föreningsmötet utser en ordförande och högst sex andra styrelsemedlemmar. Inom de områden som avses i 3 § 2 mom. kan forststyrelsen dessutom förordna en medlem till styrelsen. Medlemmarnas mandattid är tre år så, att en tredjedel eller närmast motsvarande antal av de medlemmar som mötet valt årligen är i tur att avgå på det sätt som föreskrivs i reglementet.

För Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna skall utarbetas ett reglemente, som skall underställas jord- och skogsbruksministeriet.

Beträffande det språk som skall användas inom Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna gäller vad språklagen (148/22) stadgar om statens myndigheter.

Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna kan i sitt namn förvärva rättigheter och ingå förbindelser samt kära och svara.

Stämningar och andra delgivningar från en myndighet anses ha kommit till Jägarnas centralorganisations, jaktvårdsdistriktets eller jaktvårdsföreningens kännedom då de har tillställts styrelsens ordförande.

En medlem av en jaktvårdsförening kan inte förpliktas att delta i täckandet av föreningens utgifter.

Jägarnas centralorganisation, jaktvårdsdistrikten och jaktvårdsföreningarna kan i enlighet med de grunder som fastställs av jord- och skogsbruksministeriet uppbära avgifter för uppdrag som närmare anges genom förordning.