Lag om ändring av 1 och 2 kap. lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras 1 och 2 kap. lagen den 4 januari 1985 om avbytarservice för lantbruksföretagare ( 2/85 ) jämte senare ändringar som följer:
1 kap.Tillämpningsområde
1 §
Denna lag stadgar om avbytarservice för lantbruksföretagare, varmed avses ordnande av lantbruksavbytare för lantbruksföretagare under tiden för semester, veckoledighet och vikariehjälp.
2 §
När det gäller semester och veckoledighet tillämpas denna lag på en lantbruksföretagare som bedriver kreatursskötsel och är så bunden av denna att han på grund av de nödvändiga göromålen i samband med företagets kreatursskötsel inte utan avbytare kan lösgöra sig från sitt arbete för semester eller veckoledighet.
I fråga om semester och veckoledighet tillämpas lagen dock inte på flera än två lantbruksföretagare som arbetar inom ett och samma företag.
När det gäller semester och veckoledighet tillämpas lagen inte heller på lantbruksföretagare som får full invalidpension, individuell förtidspension eller arbetslöshetspension enligt ett pensionsreglemente, en pensionsstadga eller en lag som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare.
3 §
De göromål som hänför sig till ett lantbruksföretags kreatursskötsel anses binda en lantbruksföretagare under tiden för avbytarservicen på det sätt som avses i 2 § 1 mom., om den kreatursskötsel som bedrivs i företaget omfattar minst två husdjursenheter, och två lantbruksföretagare om kreatursskötseln under nämnda tid omfattar minst åtta husdjursenheter. Om husdjursenheter stadgas närmare genom förordning.
Då bundenheten bedöms, skall dessutom beaktas hur många utomstående arbetstagare utöver lantbrukspraktikanter som har anställts för kreatursskötselgöromål vid företaget samt övriga förhållanden inom detta. Är det uppenbart att lantbruksföretagarens bundenhet vid de nödvändiga göromål som hänför sig till företagets kreatursskötsel inte motsvarar vad som stadgas i 1 mom., kan undantag göras i fråga om nämnda antal husdjursenheter.
4 §
Denna lag tillämpas när det gäller vikariehjälp på en lantbruksföretagare som bedriver lantbruk och som av en tillfällig orsak inte har möjlighet att utan vikariehjälp sköta de nödvändiga göromål som hänför sig till lantbruksföretaget.
Då behovet av vikariehjälp till ett lantbruksföretag bedöms, skall beaktas utomstående arbetstagare som anställts för lantbruksuppgifter med undantag av lantbrukspraktikanter, de lantbruksföretagare som arbetar i företaget och övriga förhållanden i detta.
5 §
Tillfälliga orsaker som avses i 4 § 1 mom. är sjukdom, olycksfall, rehabilitering enligt läkarordination eller lag, graviditet och barnsbörd, faderskapsledighet, barns sjukdom, vård av adoptivbarn, en anhörigs död och begravning samt andra därmed jämförbara tillfälliga skäl.
Som tillfällig orsak anses också fullgörande av beväringstjänst, vapenfri tjänst eller civiltjänst, förutsatt att lantbruksföretagaren redan före inryckningen antingen helt eller huvudsakligen självständigt har skött de dagliga göromålen vid företaget, samt repetitionsövningar och tjänst som ersätter sådana.
Såsom tillfällig orsak anses dessutom de arrangemang som krävs för fortsatt verksamhet eller avslutande av verksamheten då sjukdom eller olycksfall som drabbat företagaren leder till bestående arbetsoförmåga eller då behovet av vikariehjälp beror på företagarens död. Semesternämnden skall underrättas om arrangemangen i enlighet med vad som närmare stadgas genom förordning.
6 §
I denna lag avses med
lantbruk bedrivande av kreatursskötsel och växtodling som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/67),
kreatursskötsel sådan husdjursproduktion som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk, dock inte renskötsel eller fiske,
lantbruksföretagare den som själv genom att delta i arbetet bedriver lantbruk för egen eller någon annans räkning eller i enlighet med 1 a § (1009/87) lagen om pension för lantbruksföretagare såsom medlem av familjeföretag, dock inte personer under 15 år, samt
lantbruksföretag sådant lantbruk som bedrivs som en självständig ekonomisk enhet och som anses såsom en enda inkomstkälla enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk.
2 kap.Tiden för avbytarservicen
7 §
En lantbruksföretagare har rätt att få avbytare för en semestertid om 1,58 arbetsdagar för varje full kvalifikationsmånad. Blir antalet semesterdagar inte ett helt tal, betraktas del av dag som en hel semesterdag.
Såsom full kvalifikationsmånad anses en kalendermånad i det kvalifikationsår som upphör i slutet av mars före semesterperioden, om lantbruksföretagaren under kalendermånaden, innan han fyllt 65 år, har skött göromål som nämns i 2 § 1 mom. minst 14 dagar.
Vid uträkningen av semesterns längd iakttas i övrigt i tillämpliga delar vad 3 § semesterlagen stadgar om de dagar som vid fastställande av semesters längd skall anses likställda med arbetade dagar.
8 §
Lantbruksföretagaren kan hålla sin i 7 § 1 mom. nämnda semester i högst fyra delar under semesterperioden. Semesterperiod är tiden från och med den 1 april till och med den 31 mars följande år.
En lantbruksföretagare som upphör med kreatursskötsel kan dock hålla sin semester redan under kvalifikationsåret innan han upphör med kreatursskötseln.
9 §
Under ett kalenderår har en lantbruksföretagare som inte fyllt 65 år rätt att få avbytare för veckoledighet för sammanlagt högst 12 dagar.
En lantbruksföretagare kan hålla högst fem veckoledighetsdagar per kalendermånad antingen en i sänder eller flera åt gången.
9 a §
En lantbruksföretagare har rätt att få avbytare för vikariehjälp på grund av sjukdom eller olycksfall högst för den tid som arbetsoförmågan enligt läkarintyg varar, dock högst tills lantbruksföretagaren i enlighet med vad som stadgas genom förordning har fått meddelande om att pensionsanstalten har beslutat bevilja honom invalidpension tills vidare.
Lantbruksföretagaren har rätt att få avbytare under rehabilitering högst för den tid som rehabiliteringen enligt läkarordination eller lag förutsätter.
Vikariehjälp kan ges utan läkarintyg för högst sju dagar på grund av sjukdom eller olycksfall samt på grund av barns sjukdom.
9 b §
En kvinnlig lantbruksföretagare har rätt att få avbytare för vikariehjälp på grund av graviditet och barnsbörd för en tid av högst 200 dagar. Denna tid börjar 35 dagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Upphör graviditeten tidigare än 35 dagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, har lantbruksföretagaren rätt till vikariehjälp räknat från det graviditeten upphörde. Om barnet föds dött eller dör under perioden för moderskapspenning eller modern under denna tid ger barnet som adoptivbarn, kan rätten till vikariehjälp vara högst samma tid som moderskapspenningsperioden.
En kvinnlig lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp för vård av adoptivbarn som inte fyllt två år för högst 120 dagar räknat från den dag då barnet tas om hand.
Vikariehjälp kan i de fall som nämns i 1 och 2 mom. alternativt beviljas en manlig lantbruksföretagare från det att till honom betalas föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (364/69) till dess att utbetalningstiden upphör. Vikariehjälp kan dock beviljas högst till dess en kvinnlig lantbruksföretagare i motsvarande fall vore berättigad till vikariehjälp.
En manlig lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp i samband med ett barns födelse för minst sex och högst 12 dagar under den tid han får faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen.
9 c §
En lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp för fullgörande av beväringstjänst, vapenfri tjänst eller civiltjänst högst för den tid som fastställs i värnpliktslagen (452/50) eller i lagen om vapenfri tjänst och civiltjänst (132/69) samt för repetitionsövningar och tjänst som ersätter sådana för den tid som tjänsten varar.
9 d §
En lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp för arrangemang som krävs för fortsatt företagsverksamhet eller avslutande av företagsverksamheten under de sex månader som följer på uppkomsten av bestående arbetsoförmåga eller dödsfall högst för 60 dagar, om det inte föreligger särskilt vägande skäl som anges i förordning för fortsatt vikariehjälp efter sex månader. Bestående arbetsoförmåga anses uppkomma när lantbruksföretagaren på det sätt som stadgas genom förordning har fått meddelande om att pensionsanstalten har beslutat bevilja honom invalidpension tills vidare.
9 e §
En lantbruksföretagare har rätt att på grund av en anhörigs död och begravning få vikariehjälp för en dag och av någon annan i 5 § 1 mom. nämnd tillfällig orsak högst för den tid för vilken det tillförlitligt har påvisats att vikariehjälp behövs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
I fråga om semester under den semesterperiod som upphör den 31 mars 1989 iakttas dock de stadganden som gällde då denna lag träder i kraft.
Stadgandet i 7 § 1 mom. tillämpas redan vid bestämmande av semesterns längd under det kvalifikationsår som utgår den 31 mars 1989.
Regeringens proposition 176/88
Ekonomiutsk. bet. 26/88
Stora utsk. bet. 156/88
Helsingfors den 23 december 1988
Republikens President Mauno KoivistoMinister Tarja Halonen