Lag om regionalpolitik
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 1168/1988
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut stadgas:
1 §Regionalpolitik
Med regionalpolitik avses i denna lag utövning av offentlig makt i syfte att balansera den regionala utvecklingen och främja utvecklingen av landets olika delar.
2 §Regionalpolitikens mål
Regionalpolitikens mål är
att i hela landet för befolkningen inom de olika områdena opartiskt trygga
tillgång till arbetsplatser,
en tillräcklig utkomst,
att yrkeskunskap och kunnande motsvarar tidens krav samt
tillgång till viktig service och en god livsmiljö,
att också i övrigt främja en regionalt balanserad utveckling av befolkningens levnadsförhållanden,
att trygga en regionalt balanserad befolkningsutveckling och regional balans i utvecklingen av infrastrukturen samt
att främja att produktionsstrukturen förnyas och görs mångsidigare samt att på ett regionalt balanserat sätt förbättra näringslivets allmänna betingelser.
3 §Regionalpolitiska åtgärder
De regionalpolitiska målen bör nås genom att
företagsverksamhetens utveckling främjas,
riktlinjer för företagens lokalisering dras upp,
utvecklingen och införandet av teknologi i olika branscher främjas,
den regionala högskoleundervisningen samt annan utbildning och forskning utvecklas,
trafik- och telekommunikationsförbindelserna utvecklas,
riktlinjer för offentliga tjänster och investeringar dras upp,
de regionala olägenheterna av strukturomvandlingen minskas,
beslutanderätt överförs på regional- och lokalförvaltningen,
de näringspolitiska betingelserna och övriga villkoren för kommunernas utveckling förbättras,
centra i olika delar av landet utvecklas på ett balanserat sätt,
fortbeståndet av en livskraftig landsbygd och skärgård tryggas samt
andra åtgärder vidtas vid behov.
De regionalpolitiska åtgärderna bör genomföras så att de främjar varje regions utveckling genom egna initiativ.
Om de åtgärder som behövs för att regionalpolitikens mål skall kunna nås stadgas närmare särskilt. Om länsutvecklingsbidrag stadgas i 7 §.
4 §Skyldigheter och samarbete inom regionalpolitiken
Statsrådets kansli, ministerierna och statens övriga förvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet beakta regionalpolitikens mål samt bedöma de regionala verkningarna av åtgärder inom sitt verksamhetsområde.
När åtgärder som i betydande grad påverkar den regionala utvecklingen bereds och vidtas skall statsrådets kansli, ministerierna och statens övriga förvaltningsmyndigheter samt statens affärsverk samarbeta med inrikesministeriet. I detta syfte skall också myndigheterna inom statens distrikts- och lokalförvaltning samverka med länsstyrelserna.
5 §Koordinering och inriktning av regionalpolitiken
Inrikesministeriet skall för koordinering och inriktning av regionalpolitiken
bereda sådana regionalpolitiska åtgärdsprogram som gäller flera ministeriers verksamhetsområden,
till ministerierna och övriga myndigheter avge utlåtanden och meddela dem anvisningar som gäller beaktande av de regionalpolitiska målen i deras verksamhet,
meddela länsstyrelserna och andra behöriga instanser anvisningar om regional utvecklingsplanering och annan regional utveckling,
sammanställa och bedöma de förslag i länens regionala utvecklingsplaner som angår ministeriernas verksamhet samt meddela respektive ministerium sin ståndpunkt till förslagen att beaktas då ekonomi- och verksamhetsplanerna samt statsbudgeten görs upp,
länsvis bereda befolknings- och arbetsplatsplaneringstalen,
följa den regionala utvecklingen och hur de regionalpolitiska målen nås samt, tillsammans med övriga myndigheter, verkningarna av de regionalpolitiska åtgärderna,
främja regionalpolitisk forskning samt
vidta andra behövliga åtgärder.
Statsrådet beslutar om de i 1 mom. 1 punkten nämnda åtgärdsprogrammen och godkänner på framställning av inrikesministeriet de planeringstal som avses i 5 punkten.
6 §Länens regionala utvecklingsplanering
Länens regionala utvecklingsplanering går ut på att främja uppnåendet av regionalpolitikens mål. Utvecklingsplaner är de kommunvis uppgjorda befolknings- och arbetsplatsplaneringstalen samt länens målsättnings- och åtgärdsplaner.
Planerna görs under länsstyrelsens ledning upp i samarbete med statens regionala och lokala förvaltningsmyndigheter, kommunerna och kommunalförbunden, de organisationer som företräder näringslivet och de fackliga organisationerna samt andra behöriga instanser.
Statsrådets kansli, ministerierna och statens övriga förvaltningsmyndigheter skall i mån av möjlighet beakta länens regionala utvecklingsplaner vid planeringen av verksamheten och ekonomin inom sitt verksamhetsområde samt vid den övriga planeringen.
7 §Länsutvecklingspengar
För att målen för länens utveckling skall kunna nås beviljas understöd närmast för utvecklande av länets näringsverksamhet genom egna initiativ (länsutvecklingspengar). Länsutvecklingspengarna kan också användas för statliga myndigheters utgifter för motsvarande verksamhet. I statsbudgeten upptas årligen ett anslag för detta ändamål.
Statsrådet beslutar om grunderna för användningen av länsutvecklingspengarna och inrikesministeriet om anslagets fördelning mellan länen. Länsstyrelsen beslutar om hur anslaget skall utnyttjas i länet.
Inrikesministeriet kan använda en del av anslaget för länsutvecklingsprojekt som gäller flera än ett län eller som är av vikt för hela landet.
8 §Baszoner
För inriktningen och graderingen av de regionalpolitiska åtgärderna hänförs kommunerna med hänsyn till skillnaden i utvecklingsnivån till fyra baszoner. Den första, andra och tredje baszonen utgör utvecklingsområdet.
9 §Stödområden och åtgärdsområden
För den närmare inriktningen och graderingen av de regionalpolitiska åtgärderna hänförs de kommuner som hör till den första, andra och tredje baszonen med hänsyn till skillnader i utvecklingsnivån och utvecklingsbehoven till två skilda stödområden (stödområde A och B). Stödet graderas så att det är större för stödområde A. Inom den fjärde baszonen kan kommuner hänföras till ett stödområde.
Av särskilda skäl kan en del av en kommun inom samma baszon hänföras till ett annat stödområde än resten av kommunen.
Det kan bestämmas att ett område som bildas av flera kommuner och där arbetsplatstillväxten och flyttningsöverskottet är exceptionellt stora skall utgöra ett särskilt åtgärdsområde. Statsrådet beslutar om de åtgärder som skall vidtas i fråga om ett sådant område.
10 §Beslut om områdesindelningar
De beslut som avses i 8 och 9 §§ fattas av statsrådet på framställning av inrikesministeriet. Vid beredningen av beslut som gäller baszoner, stödområden och åtgärdsområden skall inrikesministeriet begära utlåtande av respektive länsstyrelser.
11 §Specialområden
Det kan förordnas att en kommun eller del av en kommun skall vara specialområde under en sammanhängande period av högst tre år, om
arbetslöshetsgraden eller flyttningsunderskottet länge har stått på en exceptionellt hög nivå,
sysselsättningen till följd av en plötslig förändring kraftigt har försvagats eller försvagas eller
det annars har visat sig vara exceptionellt svårt att utveckla näringsverksamheten
och kommunen eller kommundelen av en sådan orsak befinner sig i en väsentligt sämre ställning än baszonen i övrigt.
Förordnande om specialområden ges av statsrådet på framställning av inrikesministeriet. Ministeriet skall då det bereder framställningen höra länsstyrelsen.
12 §Åtgärder som gäller specialområden
Statsrådet fattar på framställning av inrikesministeriet principbeslut om åtgärder som hänför sig till specialområden. Ministerierna vidtar inom sina förvaltningsområden i enlighet med principbeslutet åtgärder som gäller ett specialområde.
För att ange de utvecklingsåtgärder som behövs för ett specialområde bereds under länsstyrelsens ledning i samarbete med kommunens och statens regionförvaltningsmyndigheter ett utvecklingsprogram.
Ministerierna och statens övriga förvaltningsmyndigheter skall i mån av möjlighet beakta de åtgärder för utvecklande av specialområdena som anges i utvecklingsprogrammen.
13 §Stöd för skärgårdsområde
Statsrådet kan besluta att inrikesministeriet, efter att ha hört skärgårdsdelegationen, får förordna
att en ö eller ögrupp med fast bosättning men utan fast vägförbindelse skall höra till den första bazonen, och
att någon del av en kommun, som med stöd av 9 § lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) har utsetts till skärgårdskommun, av särskilda skäl skall höra till en annan baszon än återstoden av kommunen.
14 §Inverkan av en ändring i kommunindelningen på områdesindelningarna
Statsrådet kan på framställning av inrikesministeriet besluta att en ändring i kommunindelningen inte skall medföra någon förändring av indelningen i baszoner och stödområden.
15 §Regionalpolitiska delegationen
För att utveckla mål och åtgärder inom regionalpolitiken tillsätter statsrådet en regionalpolitisk delegation i samband med inrikesministeriet.
Närmare stadganden om delegationens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning.
16 §Närmare stadganden
Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.
17 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och gäller till och med den 31 december 1993. Genom denna lag upphävs lagen den 10 juli 1981 om främjande av en balanserad regional utveckling (532/81) jämte ändringar. Beslut om regionalpolitisk områdesindelning som fattats med stöd av den sistnämnda lagen tillämpas dock till dess de nya beslut som fattas med stöd av denna lag träder i kraft.
Innan denna lag träder i kraft kan statsrådet fatta beslut som avses i 8, 9, 11 och 13 §§. Också andra åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft.
Helsingfors den 23 december 1988
Republikens President Mauno KoivistoFinansminister Erkki Liikanen