Förordning om arvoden, ersättningar och avgifter för skeppsmätning
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 829/1987
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till handels- och industriministeriets verksamhetsområde och i fråga om den avgift som tillkommer staten, med stöd av 5 § lagen den 29 december 1973 om grunderna för avgifter till staten (980/73), stadgas:
1 §
För skeppsmätning i enlighet med förordningen om skeppsmätning enligt 1969 års internationella skeppsmätningskonvention (522/82) betalas till skeppsmätaren i grundarvode 300 mark och därutöver 90 penni multiplicerat med ett tal som anger fartygets bruttodräktighet. Arvodet uppgår dock till högst 4 560 mark.
2 §
För skeppsmätning enligt förordningen angående skeppsmätning (306/55) betalas arvode till skeppsmätaren som följer:
för mätning enligt regel I av
maskindrivet fartyg: i grundarvode 300 mark och därutöver 90 penni multiplicerat med ett tal som anger fartygets bruttodräktighet, dock högst 4 560 mark; om fartygets dräktighet i samband med mätningen fastställs även med uteslutning av vissa mellandäcksutrymmen, betalas för fastställande av denna mindre dräktighet ytterligare en tredjedel av ovan nämnda arvode, och
annat än maskindrivet fartyg: i a punkten nämnt arvode minskat med en tredjedel, dock minst 300 mark;
för mätning enligt regel II samt för partiell ommätning på grund av ändring av fartygets konstruktion: hälften av det i 1 punkten nämnda arvodet, dock minst 300 mark;
för partiell ommätning av utländskt fartyg för utfärdande av dräktighetsbevis: en tredjedel av det i 1 punkten nämnda arvodet, dock minst 300 mark.
Med maskindrivet fartyg avses fartyg med framdrivningsmaskineri.
3 §
Skeppsmätaren har rätt att få ersättning för sina resekostnader i enlighet med stadgandena och bestämmelserna om resekostnadsersättning för statens tjänstemän. Har fartyget inte lagt till vid kajen, skall sökanden antingen transportera skeppsmätaren till fartyget eller ersätta dennes kostnader för transporten.
4 §
För mätbrev och för dräktighetsbevis för ett fartyg som hör hemma i ett land med vilket Finland inte har ingått överenskommelse om ömsesidigt erkännande av mätbrev, erläggs till staten en avgift på 20 penni multiplicerad med ett tal som anger fartygets bruttodräktighet. Avgiften uppgår dock minst till 50 mark.
5 §
Arvodet till skeppsmätaren och ersättningen för resekostnaderna samt de avgifter som nämns i 4 § betalas av fartygets redare.
6 §
Arvoden, ersättningar och avgifter enligt denna förordning kan indrivas i utsökningsväg utan dom eller utslag med iakttagande av vad som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).
7 §
Denna förordning träder i kraft den 1 december 1987.
Helsingfors den 6 november 1987
Republikens President Mauno KoivistoMinister Pekka Vennamo