624/1987

Detta beslut gäller naturgasrörsystem och förbrukningsapparater, som avses i naturgasförordningen (623/87) samt tillsättning av luktämne i naturgas.

Naturgasrörsystem och därtill anslutna förbrukningsapparater skall placeras, byggas och monteras så att de kan användas, underhållas, besiktigas och övervakas på ett betryggande sätt.

Bestämmelserna i detta beslut skall iakttas även då rörsystemet ändras eller repareras.

Tekniska kontrollcentralen utfärdar vid behov anvisningar om tillämpningen av detta beslut.

Med SFS-standard avses i detta beslut en av Finlands standardiseringsnämnd fastställd finsk standard med det innehåll den har då detta beslut träder i kraft. Då SFS-standarden ändras beslutar tekniska kontrollcentralen i varje enskilt fall vilken upplaga av SFS-standarden som skall följas.

Då naturgasrörsystemet utplaceras skall följande SFS-standarder iakttas:

Vid dimensionering av naturgasrörsystemet och vid val av konstruktionsmaterial skall följande SFS-standarder följas:

Polyetenplaströr får användas i underjordiskt rörsystem, vars planeringstryck är högst 4 bar.

Plaströren och deras fogningsstycken skall vara godkända av tekniska kontrollcentralen.

Konstruktionsmaterial skall i samband med tillverkningen på ett beständigt sätt förses med tillverkarens märke, uppgift om konstruktionsmaterialens art och smältnummer eller annan beteckning, på basis av vilken sambandet mellan konstruktionsmaterialet och materialintyget kan konstateras, om inte standarden för ifrågavarande konstruktionsmaterial fordrar någon mera omfattande märkning. Samma märkning skall finnas på det provnings- och mottagningsintyg som utfärdas i enlighet med SFS-standarden SFS 3 (Materialintyg).

För märkning av standardiserade rör, rördelar, ventiler, flänsar, skruvar och muttrar förslår dock sådana bokstavs- och nummerbeteckningar, på basis av vilka det använda materialet kan identifieras och varom tillverkaren vid behov kan utfärda materialintyg.

Då konstruktionsmaterial delas i samband med montering av naturgasrörsystem, skall delarna utmärkas så, att deras samband med materialintyget framgår.

Tillverkningsövervakaren skall se till att märkningar överflyttas på behörigt sätt.

Vid montering av naturgasrörsystem skall tillses att olika konstruktionsmaterial inte kan förväxlas.

Konstruktionsmaterial får inte användas, om det under monteringen av naturgasrörsystemet eller vid utförda prov visar sig vara olämpligt eller om däri konstateras fel, som försämrar rörsystemets hållfasthet.

Fel, som finns i konstruktionsmaterialet eller som uppstår i samband med monteringen av rörsystemet, får repareras endast med samtycke av byggherren eller av byggherren befullmäktigad sakkunnig samt av den besiktningsman som utför konstruktionsbesiktningen. Reparationerna får inte äventyra rörsystemets hållfasthet.

Fullgörandet av officiella materialprovningsuppgifter skall anförtros en av tekniska kontrollcentralen godkänd provningsanstalt.

Har provningsanstalten i tryckkärlslagstiftningen avsett tillstånd att utföra materialprovning av konstruktionsmaterial, gäller tillståndet även konstruktionsmaterial för naturgasrörsystem.

Vid ansökan om godkännande, som nämns i 9 §, hos tekniska kontrollcentralen, skall till ansökan fogas:

Besiktningar som inte förstör materialet skall göras med de godkända metoder som allmänt är i bruk. Den som utför provet skall ha ett intyg över sin kompetens utfärdat av ett kompetensorgan som handels- och industriministeriet har utsett.

Konstaterar provningsanstalt på basis av utförda prov och besiktningar, att det konstruktionsmaterial som skall provas inte till alla delar uppfyller fordringarna, kan vid tekniska kontrollcentralen anställd besiktningsman efter egen prövning och med byggherrens samtycke utvidga besiktningen.

Svetsningen skall göras på ett tekniskt ändamålsenligt sätt och slutresultatet skall ha en allmänt godtagbar teknisk nivå.

Inspektionen av naturgasrörsystemets svetsförband skall göras i enlighet med SFS-standarden SFS 3178 (Naturgasrörsystem. Inspektion). Radiografisk provning skall göras i enlighet med SFS-standarden SFS 3207 (Svetsning. Radiografisk provning av svetsförband).

Om det förutsätts att naturgasrörsystemets svetsförband skall besiktas genom röntgenfotografering och fotograferingen inte kan utföras, får den ersättas med annat oförstörande materialprovningsförfarande, som godkänts av tekniska kontrollcentralen.

Då naturgasrörsystem och förbrukningsaggregat med drifttryck på maximalt 4 bar monteras, skall SFS-standarden SFS 3179 (Naturgasrörsystem. Förbrukningsaggregat. Drifttryck maximalt 4 bar) iakttas.

Då gasbrännare monteras skall SFS-standarden SFS 5123 (Gasbrännare. Styrning, reglering och flamövervakningsutrustning) iakttas.

Vid ansökan om godkännande, som avses i 10 § 2 mom. naturgasförordningen, av monteringsföretag för naturgasrörsystem av plast hos tekniska kontrollcentralens centralförvaltning skall till ansökan fogas:

Märkning av naturgasrörsystemet skall göras i enlighet med SFS-standarden SFS 3177 (Naturgasrörsystem. Märkning).

Läget i terrängen för transportrörsystem för naturgas skall utmärkas tydligt och synligt.

Distributions- och driftsrörsystem kan alternativt utmärkas med fixpunktsmarkeringar så att läget kan fastställas noggrant på basis av kartmarkeringar.

Naturgasrörsystem, som lagts under vattenytan, på broar eller motsvarande, skall utmärkas särskilt.

Beträffande utrymmesklassificeringen av explosionsfarliga utrymmen skall givna föreskrifter iakttas. Om meningsskiljaktighet uppstår om till vilken utrymmesklass något utrymme hör, avgörs saken av tekniska kontrollcentralen eller vederbörande distriktsbyrå, som lyder under denna.

De besiktningar om vilka stadgas i naturgasförordningen skall utföras på det sätt som föreskrivs i detta beslut.

Anhållan om besiktning skall riktas till den distriktsbyrå, inom vars område rörsystemet byggs eller är i drift eller till godkänd besiktningsman.

Protokoll över besiktningar av naturgasrörsystem skall av driftsövervakaren fogas till övervakningsboken.

Konstruktionsbesiktning och ibruktagningsbesiktning av naturgasrörsystemet skall göras i enlighet med SFS-standarden SFS 3178 (Naturgasrörsystem. Inspektion).

Besiktningsman, som är anställd hos tekniska kontrollcentralen, får godkänna importerad rörsystemsdel utan att den behöver besiktas i Finland, om delen har besiktats av en av tekniska kontrollcentralens centralförvaltning godkänd utländsk anstalt och godtagbart intyg företes härom och sakligt skäl att förnya besiktningen inte yppar sig.

Naturgasrörsystem, som förutsätter byggnadstillstånd, skall underkastas periodisk besiktning för första gången inom åtta år från ibruktagningen och därefter med åtta års mellanrum.

Periodisk besiktning skall göras i enlighet med SFS-standarden SFS 3178 (Naturgasrörsystem. Inspektion).

De periodiska besiktningarna gäller inte naturgasrörsystem av plast.

Periodisk besiktning får med distriktsbyråns samtycke uppskjutas med högst sex månader. Uppskov med besiktningstidpunkt påverkar inte bestämmandet av följande besiktningstidpunkter.

Rörsystemets ägare eller innehavare skall anhålla om periodisk besiktning hos den distriktsbyrå inom vars område rörsystemet helt eller delvis är beläget. Rörsystem, som omfattas av lokalt byggnadstillstånd, får även besiktas av godkänd besiktningsman i enlighet med tekniska kontrollcentralens tillståndsbeslut.

Vid periodisk besiktning av naturgasrörsystem skall kontrolleras att rörsystemet har skötts i enlighet med gällande stadganden och bestämmelser och att rörsystemet och därtill anslutna apparater och konstruktioner är funktionsdugliga.

Periodisk besiktning utförs inte i fråga om naturgasrörsystem, om vars tagande ur bruk en skriftlig anmälan har gjorts till distriktsbyrån.

Innan rörsystem ånyo tas i bruk skall periodisk besiktning utföras. Besiktningsman kan dock på basis av protokollsanteckningar rörande tidigare besiktningar besluta, att besiktning inte behöver verkställas.

Distriktsbyrå kan med anledning av att väsentliga ändringar och reparationer har gjorts på naturgasrörsystem kräva att extra besiktningar skall verkställas enligt behov som kan prövas i varje särskilt fall.

Beträffande extra besiktningar tillämpas bestämmelserna i 22 och 23 §§.

Naturgasrörsystem eller del av sådant anses vara i drift, om rörsystemet eller delen är fylld med naturgas.

För förbrukningsapparat skall finnas behöriga bruksanvisningar. I bruksanvisningarna skall finnas anvisningar även för störningar och farosituationer.

För separat stor förbrukningsanläggning, som kräver byggnadstillstånd, skall dessutom uppgöras en plan, vari förutsättningarna för primär släckningsberedskap och släckningsarbete utreds. Planen skall tillställas kommunens brandchef.

Naturgasrörsystemets ägare eller innehavare skall ombesörja att det på rörlinjerna inte finns träd. På rörlinjerna får inte heller sådan verksamhet bedrivas som kan skada naturgasrörsystemet. Det är förbjudet att utföra markgrävningsarbeten i omedelbar närhet till naturgasrörsystem utan ägarens eller innehavarens tillstånd.

Det nominella trycket i förbrukningsapparater, som används i hushåll, skall vara 20 mbar. Apparaterna skall fungera klanderfritt, då i förbrukningsapparatens gastillströmningsstuds råder ett tryck av 18-25 mbar.

I hemhushåll använda förbrukningsapparater skall vara typgodkända av tekniska kontrollcentralen innan de säljs eller på annat sätt överlåts i Finland.

Till ansökan om typgodkännande skall fogas ett utlåtande med provningsresultat från en provnings- eller forskningsanstalt, som har godkänts av tekniska kontrollcentralen.

Då utlåtande begärs skall till provnings- eller forskningsanstalten sändas ett exemplar av apparaten och en redogörelse för dess funktion.

Vid provning av förbrukningsapparater skall SFS-standarden SFS 3683 (Gasanordningar för hushåll. Konstruktion och funktionskrav. Provning) iakttas.

Typgodkänd förbrukningsapparat skall förses med av tekniska kontrollcentralen föreskriven eller godkänd anteckning om godkännandet.

Tekniska kontrollcentralen skall godkänna provning av importerad förbrukningsapparat verkställd av en av kontrollcentralen godkänd utländsk provnings- eller forskningsanstalt, om godtagbart intyg företes om provningen och något sakligt skäl att förnya provningen inte yppar sig.

De slangar som används skall tillverkas av gummi, plast eller annat av tekniska kontrollcentralen godkänt ämne, som tål fortsatt inverkan av naturgas. I slangen får finnas textil- eller metallförstärkning.

I naturgas skall tillsättas luktämne för effektivering av konstaterandet av eventuellt läckage. Då luktämne tillsätts skall SFS-standarden SFS 3735 (Naturgasrörsystem. Tillsättning av luktämne) iakttas.

Ovan i 1 mom. avsedd tillsättning av luktämne gäller dock inte naturgas, som leds i transportrörsystem.

I naturgas skall inblandas tydligt förnimbart luktämne i sådan mån, att gasen kan förnimmas när dess halt i luften är minst en femtedel av den nedre antändningsgränsen.

Ovan i 1 mom. avsedd tillsättning av luktämne kan anses ha utförts, om i en kubikmeter av naturgas har tillsatts luktämne i sådan mån, att gasens lukt härvid är lika stark som lukten hos sådan ursprungligen luktlös gas, som tillsatts med 15 mg/m ³ tetrahydrotiofen.

För andra för luktgivning användbara ämnen än tetrahydrotiofen godkänns doseringsproportionen av tekniska kontrollcentralen på ansökan. Till ansökan skall fogas statens tekniska forskningscentrals utlåtande om luktämnets lämplighet.

Luktämnets lukt skall vara obehaglig och skilja sig så tydligt som möjligt från andra lukter, som kan förekomma på det område där gasen används.

Luktämne får inte genom kondensering eller kristallisering avskilja sig från naturgasen vid de tryck, temperaturer och luktämneshalter som skall användas.

Luktämne skall i kemiskt avseende vara så stabilt, att det inte polymeriserar sig eller blir upplöst, och så inert, att det inte reagerar med gasens komponenter och inte heller förorsakar korrosion i eller övrig skada på naturgasrörsystemets konstruktionsmaterial eller förbrukningsapparater.

Luktämne skall vara så beskaffat att lukten alltjämt är igenkännlig även efter att gasen har trängt igenom jordmånen.

I naturgas tillsatt luktämne skall brinna upp så, att de uppkommande i rökgaser inblandade förbränningsprodukterna inte i menlig grad är frätande, retande eller giftiga.

Är luktämnet giftigt, skall vid dess hantering iakttas vad som särskilt stadgas om giftiga ämnen. Tillsättning av luktämne i naturgas får inte göra gasen giftig i den mening som avses i giftlagen (309/69).

Naturgas, som leds in i distributions- och driftsrörsystem, skall tillsättas med luktämne vid tryckreduceringsstationen med hjälp av för ändamålet inmonterade doseringsanordningar för luktämne.

Vid mottagnings- och kontrollstationer skall naturgas, som går till hushållsbruk eller därmed jämförligt ändamål, innehålla luktämne.

De konstruktionsmaterial som används för doseringsanordningarna för luktämne skall lämpa sig för ändamålet.

Tekniska kontrollcentralens centralförvaltning kan i enskilda fall, då synnerliga skäl det kräver och på sådana villkor som den bestämmer, utfärda tillstånd för att naturgas, som införs i distributions- eller driftsrörsystem, inte behöver tillsättas med luktämne.

Utom vad i detta beslut eller i SFS-standard, som med stöd av detta beslut föreskrivits till efterlevnad, är bestämt om avstånd till annans rå, allmän väg eller byggnad, skall iakttagas vad härom annorstädes särskilt är stadgat eller föreskrivet.

Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1987.

Genom detta beslut upphävs handels- och industriministeriets beslut av den 25 mars 1980 om tillämpning av naturgasförordningen (226/80) jämte senare ändringar samt handels- och industriministeriets beslut av den 20 november 1973 om tillsättning av luktämne i naturgas (851/73).

Naturgasrörsystem som överensstämmer med de stadganden och föreskrifter, som är gällande då detta beslut träder i kraft, får dock fortsättningsvis begagnas, även om det inte skulle uppfylla fordringarna i detta beslut och de SFS-standarder, som föreskrivits till efterlevnad med stöd av detta beslut.

Tekniska kontrollcentralen äger emellertid rätt att föreskriva begränsningar och uppställa övriga villkor för användningen av i 1 mom. avsett rörsystem, om detta anses vara erforderligt för förhindrande av person-, egendoms- och miljöskador.