501/1987

Vid hälsovårdsläroanstalter ges grundläggande yrkesutbildning på skol- och institutnivå i hälsovård och till hälsovården nära anknutna yrkesområden.

Vid en läroanstalt kan dessutom anordnas yrkesinriktad tilläggsutbildning och utbildningsverksamhet på området.

Vid läroanstalten kan också ordnas service- och arbetsverksamhet.

En hälsovårdsläroanstalt kan upprätthållas av staten, av en kommun eller ett kommunalförbund eller av ett registrerat finskt samfund eller en registrerad finsk stiftelse.

Vid ansökan om tillstånd för upprätthållande av läroanstalt skall upplysningar ges om

Om ansökan inlämnas av ett kommunalförbund, skall därtill dessutom fogas kommunalförbundets grundstadga. Om ansökan inlämnas av ett samfund eller en stiftelse, krävs uppgifter om att samfundet eller stiftelsen har antecknats i vederbörligt register samt bolagsordningen eller stadgarna.

Då en statlig läroanstalt grundas skall upplysningar lämnas om de i 2 mom. 2-7 punkten nämnda frågorna.

Om läroanstaltens utbildningsuppgift väsentligt ändras eller om läroanstalten indras, skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 2 §.

Om avsikten är att väsentligt inskränka läroanstaltens verksamhet eller att indra läroanstalten, skall till ansökan eller till yrkesutbildningsstyrelsens framställning fogas upplysningar om hur den ofullbordade undervisningen skall avslutas och uppgifter om den egendom för vars anskaffande statsandel eller statsunderstöd har beviljats.

Tillstånd att inom ramen för läroanstaltens utbildningsuppgift ändra dess linjeindelning ges av länsstyrelsen, om ändringen till sin karaktär är regional. Tillstånd till en ändring som till sin karaktär är riksomfattande eller som medför betydande merkostnader ges av yrkesutbildningsstyrelsen. Undervisningsministeriet beslutar vid behov om fördelningen av befogenheter.

Angående ändring av kraven på grundutbildning för den grundläggande utbildning som ordnas vid läroanstalten beslutar länsstyrelsen.

Om avsikten är att överlåta en läroanstalt till en ny ägare eller att sammanslå läroanstalter, skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 2 §. Samtidigt skall upplysningar ges om egendom som tillhör den läroanstalt som skall överlåtas eller sammanslås med en annan, om villkoren för överlåtelsen, om tidpunkten för äganderättens övergång samt om det sätt på vilket personalens ställning ordnas.

Upprätthållaren av en hälsovårdsläroanstalt utser medlemmar och suppleanter i direktionen för högst fyra år åt gången. Bland dem som har utsetts utnämner upprätthållaren direktionens ordförande och vice ordförande.

Rektor har rätt att vara närvarande vid direktionens möten och att yttra sig där.

Representanter för lärarna, den övriga personalen och studerandena samt suppleanter för dem utses vid möten som sammankallas av rektor, på det sätt som vid behov bestäms i instruktionen. Representanter för studerandena och deras suppleanter utses för ett kalenderår åt gången, de övriga för direktionens mandattid.

Den bestämmanderätt som upprätthållaren av en statlig läroanstalt enligt denna paragraf har utövas av länsstyrelsen. I direktionen för en statlig läroanstalt skall sakkunskap om arbetslivet inom de områden som läroanstalten företräder vara tillräckligt representerad.

Direktionen behandlar frågor som gäller läroanstaltens allmänna förvaltning, skötseln av egendom och ekonomi samt undervisningen och annan verksamhet.

I det syfte som framgår av 1 mom. skall direktionen

Direktionen för en statlig och en privat läroanstalt sammanträder på de tider som direktionen bestämmer eller då ordföranden, rektor eller minst tre direktionsmedlemmar anser ett möte vara nödvändigt. Möteskallelse tillställs medlemmarna och representanterna så som direktionen beslutar.

Direktionen för en statlig och en privat läroanstalt är beslutför då ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Direktionens beslut fattas med enkel röstmajoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst, vid val dock lotten, och i disciplinära ärenden segrar den åsikt som förordar frikännande eller lindrigare straff.

Vid en kommunal läroanstalt gäller beträffande direktionens möten, beslutförhet och beslutsfattande vad som därom stadgas i kommunallagen (953/76).

En läroanstalt kan ha en eller flera delegationer.

Till en delegation väljs bland personer som representerar läroanstalten, lärarkåren, de centrala arbetsmarknadsorganisationerna på området och för utvecklandet av läroanstalten behövlig annan sakkunskap, för högst fyra år åt gången högst tio medlemmar, av vilka en utnämns till ordförande och en till vice ordförande.

En delegation kan vara uppdelad på sektioner. Till en sektion utses en ordförande och högst fyra andra medlemmar. Även personer som inte hör till delegationen kan utses till medlemmar i sektionen.

Två eller flera läroanstalter kan sinsemellan komma överens om en gemensam delegation, med i 2 mom. avsedda representanter för läroanstalten och lärarna från vardera läroanstalten.

Lärarkåren skall

Som lärarkårens sammankallare och ordförande fungerar rektor eller, om han är förhindrad, hans ställföreträdare. Lärarkåren väljer inom sig en sekreterare.

Lärarkåren är beslutför då ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst, vid val dock lotten.

Vad som i denna paragraf stadgas om lärarkåren gäller i tillämpliga delar även en sektion inom denna.

Rektor ansvarar för läroanstaltens verksamhet och ekonomi.

Rektor skall

Rektor skall vid planeringen av läroanstaltens verksamhet beakta de behov av förändring som utvecklingen inom samhälle och arbetsliv medför för undervisningen. I detta syfte skall rektor sträva efter att upprätthålla och främja läroanstaltens kontakter med arbetslivet, den offentliga förvaltningen och andra läroanstalter.

För läroanstalten kan bland de lärare som innehar tjänst eller befattning för högst fyra år åt gången väljas en biträdande rektor som är underställd rektor och sköter en del av hans uppgifter. Har läroanstalten en biträdande rektor, är han också rektors vikarie.

Har läroanstalten ingen biträdande rektor, skall inom lärarkåren för högst fyra år åt gången utses en prorektor som handhar rektors uppgifter då rektor är förhindrad.

Biträdande rektor och prorektor förordnas av direktionen. Innan biträdande rektor eller prorektor utses skall lärarkåren beredas tillfälle att bli hörd. Förordnande för biträdande rektor och prorektor kan återkallas, om det finns skäl därtill.

Direktionen kan i enlighet med de allmänna grunder som undervisningsministeriet fastställer för högst fyra år åt gången inom lärarkåren förordna en avdelningsföreståndare med uppgift att vid sidan av sitt eget undervisningsarbete leda avdelningen och planera, organisera och utveckla dess undervisning samt hålla kontakt med arbetslivet inom yrkesområdet, så som i instruktionen vid behov bestäms. Innan avdelningsföreståndaren väljs skall avdelningens lärare beredas tillfälle att bli hörda.

Elevkåren skall

För att utveckla undervisningen vid läroanstalten kan elevkåren göra förslag och ge utlåtanden om läroplaner och undervisningsarrangemang samt om undervisningsmaterial, läromedels- och inventarieanskaffningar och anskaffningar till bibliotek.

Läroanstalten skall anvisa behövliga lokaliteter för elevkårens verksamhet.

En läroanstalt kan ha en läroanstaltskommission.

Till läroanstaltskommissionen väljer lärarkåren, den övriga personalen och studerandena vardera inom sig minst två och högst fyra medlemmar samt en suppleant för var och en av dem. Läroanstaltskommissionen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt antar en sekreterare. Angående läroanstaltskommissionens storlek och mandatperiod samt valet av den bestäms i instruktion.

Läroanstaltskommissionen skall

Läroanstaltskommissionen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Kommissionen fattar sina beslut med enkel röstmajoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst, vid val dock lotten.

Av läroanstaltens instruktion skall framgå

Instruktionen för en statlig eller privat läroanstalt godkänns av direktionen och fastställs av länsstyrelsen.

Hälsovårdsläroanstaltens läsår uppdelas på en höst- och en vårtermin.

Läsåret skall omfatta minst 190 arbetsdagar. Som arbetsdag vid läroanstalten räknas varje dag som överensstämmer med läroplanen och arbetsordningen samt självständighetsdagen och första maj när de infaller på annan vardag än lördag.

Om lektionens längd bestäms i instruktionen.

Av de riksomfattande grunderna för läroplanerna skall framgå utbildningens mål, läsplanen, lärokurserna och kurserna med deras centrala mål, grunderna för undervisningsarrangemangen samt regional och lokal rörelsefrihet.

Direktionen fattar beslut om den enskilda läroanstaltens läroplan i enlighet med de i 1 mom. angivna riksomfattande grunderna och efter att ha hört lärarkåren.

I läroplanen kan ingå praktisk undervisning och praktik som under läroanstaltens övervakning eller kontroll ordnas vid verksamhetsenheter inom hälsovården eller socialvården eller på andra motsvarande platser.

För handledning av studerandenas studier och för annan handledning ordnas vid läroanstalten elevhandledning.

Stödundervisning kan meddelas studerande som tillfälligt blivit efter i studierna eller som av andra skäl behöver den, om han samtycker därtill.

Undervisningsministeriet beslutar vid behov om de allmänna grunderna för elevhandledning och stödundervisning.

Yrkesutbildningsstyrelsen godkänner läroböckerna. Beträffande annat studiematerial som ansluter sig till grunderna för läroplanen och andra läromedel ger yrkesutbildningsstyrelsen vid behov bestämmelser och anvisningar.

En undervisningsgrupp skall omfatta 15-36 studerande, vid praktisk undervisning dock 8-18 studerande, om inte länsstyrelsen av särskilda skäl medger undantag. Undervisningsministeriet beslutar vid behov närmare om grunderna för bildande av undervisningsgruppen.

Vid läroanstalten kan avläggas examen för grundskötare, barnskötare, mentalvårdare, konditionsskötare, fotvårdare, medikalvaktmästare, ambulansförare, tandskötare, läkemedelsarbetare, sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, ergoterapeut, tandhygienist, laboratorieskötare, röntgenskötare, tandtekniker, optiker och ortopedtekniker. Läroanstalten skall omedelbart meddela medicinalstyrelsen om avläggande av hälsovårdsexamen för att anteckning skall införas i matrikeln över utövare av sjukvårdsyrke. Beträffande andra examina som avläggs vid läroanstalten beslutar vid behov yrkesutbildningsstyrelsen.

I en hälsovårdsläroanstalt kan som studerande intas den som har fullgjort grundskolans lärokurs eller på annat sätt inhämtat motsvarande kunskaper. Annan än ovan avsedd person som inte längre är i läropliktsåldern kan antas som elev på plats som annars skulle bli ledig.

Till utbildning som bygger på studentexamen kan som studerande intas den som har avlagt studentexamen eller fullgjort gymnasiets lärokurs eller genomgått annan motsvarande av yrkesutbildningsstyrelsen godkänd utbildning.

Till en specialiseringslinje kan som studerande intas också annan än den som har fullgjort grundlinjens allmänna period enligt vad som därom stadgas särskilt.

För intagning som studerande krävs sådan hälsa att den inte utgör hinder för att sköta uppgifterna på ifrågavarande yrkesområde och minst 17 års ålder.

Studerandena väljs på grundval av tidigare framgång i studierna, utbildningsmotivation, utbildningsbehov och arbetserfarenhet samt andra jämförbara omständigheter enligt vad statsrådet vid behov närmare bestämmer. Yrkesutbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för den ordning enligt vilken studerandena väljs samt om anordnande av eventuella inträdes- och lämplighetsprov.

Förslag om valet av studerande framläggs av läroanstaltens lärarkår eller dess sektion, och ifall valet sker via systemet med gemensam elevantagning, efter det att kåren eller sektionen mottagit det förslag som uppgjorts av länets elevantagningsnämnd. Studerandena intas av direktionen om inte annat bestäms i instruktionen.

Om ett beslut om intagning av en studerande till läroanstalten är oriktigt, kan länsstyrelsen bestämma att studeranden skall intas i läroanstalten.

En studerande skall delta i undervisningen i alla obligatoriska ämnen och i de övriga ämnen som han valt. På grund av sin tidigare utbildning eller av andra särskilda skäl kan en studerande av rektor befrias från deltagande i undervisningen och från att fullgöra en lärokurs eller kurs.

En studerande har rätt att tillfälligt avbryta sin skolgång på grund av graviditet och förlossning eller av annat tvingande skäl. Hon kan dock under avbrottet i skolgången delta i skriftliga prov.

En studerandes godkända prestationer utvärderas med tillämpning av skalan berömliga (5), goda (4-3) och nöjaktiga (2-1). Om studeranden inte har förvärvat minst vitsordet nöjaktiga görs i betyget endast en anteckning utan vitsord om att han deltagit i undervisningen i ämnet. Vid praktisk undervisning på en arbetsplats görs en anteckning i betyget om godkänt deltagande i den nämnda undervisningen.

För avgångsbetyg krävs att studeranden i de ämnen som ingår i utbildningen har fått minst vitsordet nöjaktiga.

En studerande som inte har erhållit vitsord i någon lärokurs eller kurs eller som önskar höja sitt vitsord för lärokursen har rätt att delta i ett nytt prov på de tider som läroanstalten bestämmer.

Yrkesutbildningsstyrelsen utfärdar vid behov närmare anvisningar om utvärderingen och uppflyttningen från en klass samt om nytt prov och betyg.

En studerande har rätt att få veta hur utvärderingsgrunderna har tillämpats på honom.

En studerande som är missnöjd med utvärderingen kan begära rättelse av den lärare som har utfört utvärderingen eller, om det är fråga om vitsord på betyg, av lärarkåren. Den som är missnöjd med lärarens beslut kan hänskjuta saken till rektor. Rektor beslutar om begäran om rättelse skall handläggas av lärarkåren.

Är ett beslut om utvärdering av en studerandes prestationer eller om uppflyttning av studeranden från klassen uppenbart oriktigt, kan länsstyrelsen ålägga lärarkåren att företa ny utvärdering.

En studerande som bryter mot läroanstaltens ordningsregler kan av rektor bestraffas med anmärkning.

Om rektor anser att anmärkning inte räcker till skall ärendet föreläggas direktionen. Denna kan, efter att ha hön studeranden och hans vårdnadshavare samt lärarkåren, tilldela studeranden varning eller avstänga honom från läroanstalten för en viss tid, högst för ett år.

Vårdnadshavaren skall underrättas om det straff som har tilldelats studeranden.

Direktionen kan besluta att en studerande som för viss tid är avstängd från läroanstalten har rätt att under denna tid delta i skriftliga prov.

Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol, får inte av samma orsak disciplinärt förfarande inledas eller fortsättas mot honom.

Har domstolen frikänt studeranden får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas av samma orsak i annat fall än då det är fråga om en omständighet som inte bör anses som ett brott men som kan medföra disciplinärt straff.

Har domstolen dömt studeranden till straff, får disciplinärt straff inte tilldelas honom av samma orsak. Studeranden får dock avstängas för viss tid, om detta med hänsyn till det brott som han har begått eller omständigheter i samband därmed är motiverat.

Är en studerande på grund av brott föremål för undersökning, kan direktionen avhålla honom från skolgång, om det med hänsyn till det brott studeranden misstänks ha begått eller omständigheter i samband därmed är motiverat. Om beslutet skall yrkesutbildningsstyrelsen underrättas. Beslutet kan verkställas omedelbart om inte yrkesutbildningsstyrelsen förbjuder det.

En studerande som inte följer ordningsreglerna i ett elevhem kan av rektor för viss tid, dock högst en månad, och av direktionen för längre tid Än en månad eller helt och hållet fråntas möjligheten att bo i elevhemmet. Innan beslutet fattas skall studeranden och hans vårdnadshavare beredas tillfälle att bli hörda.

Vid en statlig hälsovårdsläroanstalt kan finnas en rektorstjänst och lektorstjänster. Vid läroanstalten kan dessutom finnas timlärare i tjänsteförhållande samt nödvändiga andra tjänster, tillfälliga tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande.

Vid en kommunal läroanstalt kan finnas en rektorstjänst och lektorstjänster. Dessutom kan vid läroanstalten finnas timlärare i tjänsteförhållande samt nödvändiga andra tjänster, tillfälliga tjänsteinnehavare och personal i arbetsavtalsförhållande.

Vid en privat läroanstalt kan finnas en rektorsbefattning och lektorsbefattningar. Dessutom kan vid läroanstalten finnas timlärare samt annan behövlig personal i arbetsavtalsförhållande.

Av innehavaren av en tjänst eller befattning som rektor eller lärare samt av timlärare krävs en sådan hälsa att den inte är till hinder för att verka i läraruppgifter.

Av innehavaren av en tjänst eller befattning som rektor eller lärare krävs, att han har fått sin skolbildning på läroanstaltens undervisningsspråk samt, om högskoleexamen är behörighetsvillkor. avlagt skriftligt mogenhetsprov på detta språk eller fått sin lärarutbildning på läroanstaltens undervisningsspråk eller visat sig fullständigt behärska läroanstaltens undervisningsspråk enligt vad som därom stadgas särskilt.

Av en timlärare krävs i mån av möjlighet samma språkkunskap som av innehavaren av en tjänst eller befattning.

Särskilt behörighetsvillkor för en tjänst eller befattning som rektor är behörighet som lektor (yrkesämnen) vid en hälsovårdsläroanstalt. För tjänsten som rektor för Valtion hammasteknikko-opisto krävs odontologie licentiatexamen. Dessutom krävs av annan rektor än rektor för Valtion hammasteknikko-opisto att han minst tre år har tjänstgjort som lärare i huvudsyssla vid en hälsovårdsläroanstalt. Av rektor krävs ytterligare att han har avlagt examen i yrkesutbildningsförvaltning.

För övriga tjänster och befattningar krävs

För tjänst eller befattning som lektor (yrkesämnen) med uppgift att ansvara för de praktiska övningar som hör till lärarutbildningen fordras därtill minst 35 studieveckor omfattande studier i pedagogik.

Är behörighetsvillkor för innehavaren av en tjänst eller befattning studier på ett lämpligt vetenskapsområde fattar yrkesutbildningsstyrelsen vid behov beslut om vilket vetenskapsområde som är lämpligt.

För lärartjänst eller lärarbefattning krävs dessutom en av undervisningsministeriet godkänd lärarutbildning.

Av en timlärare krävs i mån av möjlighet samma behörighet som av innehavaren av en tjänst eller befattning.

Rektor för en statlig läroanstalt utnämns av länsstyrelsen på framställning av läroanstaltens direktion.

Lektor och föreståndare för vuxenutbildningsavdelning samt övriga tjänsteinnehavare vid en statlig läroanstalt utnämns och annan personal anställs av läroanstaltens direktion, sedan den inhämtat lärarkårens utlåtande om behörigheten och lämpligheten hos dem som sökt lärartjänsten.

Timlärare vid en statlig läroanstalt anställs av direktionen, om inte uppgiften i instruktionen har ålagts rektor.

Utnämnande av ovan i 2 mom. angivna innehavare av annan tjänst än lärartjänst samt anställning av annan personal kan i instruktionen åläggas rektor eller annan tjänsteinnehavare vid läroanstalten.

Beträffande avlöningsgrunder, undervisningsskyldighet och arbetstid för rektor, biträdande rektor och prorektor samt beträffande undervisningsskyldighet för avdelningsföreståndare gäller vad som bestäms genom undervisningsministeriets beslut eller särskilt avtalas.

Om undervisnings- och arbetsskyldighet för innehavaren av en lärartjänst eller lärarbefattning gäller vad som bestäms genom undervisningsministeriets beslut eller särskilt avtalas.

Utöver de lektioner, som har fastställts genom arbetsfördelningen mellan lärarna, och till lektionerna anslutna uppgifter skall en lärare i huvudsyssla

Specialundervisning ges en studerande som på grund av handikapp eller av annan därmed jämförbar orsak behöver särskilda undervisnings-, elevhandlednings- eller elevvårdstjänster vid hälsovårdsläroanstalten.

Vid specialundervisning skall undervisningen anpassas så, att studeranden uppnår samma kompetens som vid annan yrkesutbildning.

Läroanstalten skall för dem som är i behov av specialundervisning anordna sådan undervisning i samma undervisningsgrupp där andra studerande undervisas.

Undervisningsministeriet beslutar vid behov om de allmänna grunderna för sådana särskilda arrangemang som är nödvändiga för specialundervisningen.

Yrkesutbildningsstyrelsen ger tillstånd till att vid hälsovårdsläroanstalten ordna grundläggande yrkesutbildning som vuxenutbildning samt tilläggsutbildning i form av påbyggnadslinjer eller annan långvarig tilläggsutbildning.

För anordnande av kortvarig tilläggsutbildning och annan utbildningsverksamhet utarbetar läroanstalten årligen ett kursprogram.

Angående läroplanerna för grundläggande yrkesutbildning som ordnas som vuxenutbildning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 18 §, med beaktande av att arbetstiden och undervisningen samt undervisningsmetoderna skall anpassas till behovet hos de studerande som har en arbetsplats och de som har arbetserfarenhet.

Beträffande läroplanerna för den tilläggsundervisning som ges i form av påbyggnadslinjer och annan långvarig tilläggsutbildning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 18 §. Om läroplanerna för kortvarig utbildning och annan utbildningsverksamhet beslutar direktionen.

Utbildning kan också ordnas som kvälls- och fjärrundervisning.

Om inträdeskraven för studerande vid grundläggande yrkesutbildning som ordnas som vuxenutbildning beslutar yrkesutbildningsstyrelsen med beaktande i tillämpliga delar av vad som stadgas i 23 §. Angående inträdeskraven för tilläggsutbildning och kurser som ordnas vid läroanstalten beslutar vid behov yrkesutbildningsstyrelsen.

För att bli antagen som privatstuderande skall sökanden i tillämpliga delar uppfylla vad som stadgas i 23 §. Dessutom krävs av sökanden minst 25 års ålder och minst två års godkänd arbetserfarenhet, om inte länsstyrelsen av särskilda skäl medger undantag.

Om utvärderingen vid grundläggande yrkesutbildning som ordnas som vuxenutbildning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 26 §. Yrkesutbildningsstyrelsen ger vid behov anvisningar om utvärderingen vid yrkesinriktad tilläggsutbildning.

För den yrkesutbildning som ordnas som vuxenutbildning kan vid läroanstalten finnas en vuxenutbildningsavdelning. Läroanstalter som har samma upprätthållare kan ha en gemensam vuxenutbildningsavdelning.

Har läroanstalten en vuxenutbildningsavdelning, kan vid denna finnas en sådan tjänst eller befattning som föreståndare för vuxenutbildningsavdelning, för vilken krävs den lektorsbehörighet som avses i 34 § 2 mom. 1 punkten. För föreståndartjänst eller -befattning för gemensam vuxenutbildningsavdelning är behörig den som har nämnd behörighet för någondera av de i 1 mom. avsedda läroanstalterna.

Föreståndaren för vuxenutbildningsavdelningen skall, utöver sina undervisningsuppgifter, under rektors tillsyn svara för läroanstaltens vuxenutbildning.

Angående undervisnings- och arbetsskyldigheten för innehavaren av en tjänst eller befattning som föreståndare för vuxenutbildningsavdelning gäller vad som bestäms genom undervisningsministeriets beslut eller avtalas särskilt.

En hälsovårdsläroanstalts fastighet, lägenhet eller lösöre får utan ersättning eller mot skälig ersättning användas för andra behov än läroanstaltens egna, om detta inte medför nämnvärd olägenhet för läroanstaltens verksamhet. Beslut i frågan fattas av direktionen, om inte annat bestäms i instruktionen.

Vid en hälsovårdsläroanstalt där utbildning som hänför sig till en annan form av läroanstalt anordnas och vid en sammanslagen läroanstalt gäller i fråga om arbetstid och undervisning, om studerande samt om tjänster och befattningar samt om personal i tillämpliga delar vad som stadgas eller bestäms om läroanstaltsformen i fråga.

För rektorstjänst eller rektorsbefattning vid en sammanslagen läroanstalt är behörig den som har rektorsbehörighet för någondera av de sammanslagna läroanstalterna.

Vid en läroanstalt där också lärarutbildning anordnas utövas de befogenheter som i 5 § 4 mom. och 15 § 2 mom. tillkommer länsstyrelsen av yrkesutbildningsstyrelsen.

En statlig läroanstalt kan med tillstånd av yrkesutbildningsstyrelsen fungera som övningsskola för lärarutbildning som anordnas vid universitet eller högskola.

För anordnande av en statlig läroanstalts praktiska undervisning vid en kommunal eller privat hälsovårds- eller socialvårdsinrättning eller på annan motsvarande plats skall läroanstalten ingå ett skriftligt avtal med inrättningens eller platsens ägare.

En studerande får inte utan tillstånd yppa vad han vid praktisk undervisning på en arbetsplats fått veta ifall saken är av sådan natur att den skall hemlighållas.

En läroanstalt kan i enlighet med ett försöksprogram som yrkesutbildningsstyrelsen har godkänt anordna försöksverksamhet som behövs för utvecklande av yrkesutbildningen. Vid försöksverksamheten kan undantag göras från de stadganden som gäller utbildningsstruktur, utbildningens längd, arbetstid och undervisningsgrupper i lagen om yrkesläroanstalter (487/87) och i denna förordning samt från bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem eller från bestämmelserna i det utvecklingsprogram som avses i 9 § lagen om utvecklande av utbildningen på mellanstadiet (474/78).

Undervisningsministeriet kan, om försöket är av allmän betydelse för utvecklandet av yrkesutbildningen. besluta att ersättning betalas för de extra uppgifter som försöket medför samt fastställa grunderna för ersättningarnas totalbelopp.

Beträffande reseersättningar, dagtraktamenten och mötesarvoden som erläggs till ordförande, medlem och sekreterare vid direktionen, delegationen och läroanstaltskommissionen för en statlig läroanstalt gäller de bestämmelser som har utfärdats för statens kommittéer.

Ändring i direktionens beslut får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller

Över direktionens beslut om avstängning av en elev för viss tid eller indragning av möjligheten att bo i elevhem får både studeranden och hans vårdnadshavare skriftligen besvära sig hos yrkesutbildningsstyrelsen inom fjorton dagar sedan de fick del av beslutet.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller också beslut av ett kommunalförbunds förbundsstyrelse då denna utgör direktion för läroanstalten.

I ett beslut av länsstyrelsen får ändring inte sökas genom besvär, om beslutet gäller ärende som avses i 24 § 3 mom. eller 27 § 3 mom. eller anställande av någon som skall sköta en tjänst interimistiskt eller som vikarie.

Ändring i beslut av yrkesutbildningsstyrelsen varigenom besvär över direktionsbeslut har avgjorts får inte sökas genom besvär.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna förordning utfärdas vid behov av undervisningsministeriet.

Med undantag för vad som stadgas i 56 § 2 mom. träder denna förordning i kraft den 1 augusti 1987 och genom den upphävs förordningen den 28 juni 1968 om utbildning av utövare av sjukvårdsyrke och av annan motsvarande personal (418/68) jämte i den senare företagna ändringar och tillägg med undantag av 35 § 1 mom.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

De riksomfattande grunderna för läroplanerna och läroplanerna för de enskilda läroanstalterna skall utarbetas så att de kan tas i bruk senast den 1 augusti 1989 i de klasser som då börjar. Utbildning som har börjat därförinnan skall slutföras i enlighet med den läroplan som har godkänts för den.

Fram till den 31 juli 1991 tillämpas i stället för stadgandena om undervisning i denna förordnings 4 kap. motsvarande tidigare stadganden på den grundläggande yrkesutbildning som har inletts eller inleds enligt de tidigare gällande stadgandena. För dem som har fått grundutbildning i enlighet med de tidigare gällande stadgandena kan specialiseringsutbildning och fortsättningsutbildning enligt samma stadganden dock ordnas fram till den 31 juli 1994.

Rektor, lärare och kursverksamhetsledare som har utnämnts till sin tjänst eller befattning innan denna förordning träder i kraft och som har uppfyllt behörighetsvillkoren enligt tidigare gällande stadganden, är fortfarande behörig för sin tjänst eller befattning eller till en som närmast motsvarar den och kan utan hinder av stadgandena i denna förordning utnämnas till annan motsvarande tjänst eller befattning. Likaså bibehåller en timlärare i huvudsyssla som har anställts för sin uppgift innan denna förordning träder i kraft och som har uppfyllt de då gällande behörighetsvillkoren för motsvarande lärartjänst eller lärarbefattning fortfarande sin behörighet och kan utan hinder av stadgandena i denna förordning utnämnas till en motsvarande eller närmast motsvarande tjänst eller befattning.

Behörig för lektorstjänst eller lektorsbefattning (informationsteknik) är också en lektor (yrkesämnen) som före utgången av år 1995 har fullgjort av undervisningsministeriet föreskrivna tilläggsstudier i informationsteknik.

En person som innan denna förordning träder i kraft har fullgjort lärarutbildning för yrkesläroanstalter och som i övrigt uppfyller behörighetsvillkoren enligt tidigare gällande stadganden bibehåller sin behörighet för tjänster och befattningar som motsvarar eller närmast motsvarar denna förordning. Samma behörighet har likaså de som fullgör sin lärarutbildning och i övrigt uppfyller de tidigare gällande behörighetsvillkoren och som när denna förordning träder i kraft genomgår lärarutbildning eller som innan denna förordning träder i kraft har godkänts till lärarutbildning.

Till den 31 december 1987 tillämpas med avvikelse från stadgandena i denna förordning och tidigare stadganden följande stadganden: