500/1987

Vid tekniska läroanstalter ges grundläggande yrkesutbildning på institutnivå och yrkesutbildning på högre nivå inom yrkesområdena för industri, byggnadsverksamhet och informationsteknik samt andra med dem jämförbara områden, för tekniska och tekniskekonomiska drifts- och underhålls-, samt planerings-, lednings- och sakkunniguppgifter.

Vid en läroanstalt kan dessutom anordnas yrkesinriktad tilläggsutbildning och annan utbildningsverksamhet på området.

Vid läroanstalten kan också ordnas service- och forskningsverksamhet.

En teknisk läroanstalt kan upprätthållas av staten, av en kommun eller ett kommunalförbund eller av ett registrerat finskt samfund eller en registrerad finsk stiftelse.

Vid ansökan om tillstånd för upprätthållande av läroanstalt skall upplysningar ges om

Om ansökan inlämnas av ett kommunalförbund, skall därtill dessutom fogas kommunalförbundets grundstadga. Om ansökan inlämnas av ett samfund eller en stiftelse, krävs uppgifter om att samfundet eller stiftelsen har antecknats i vederbörligt register samt bolagsordningen eller stadgarna.

Då en statlig läroanstalt grundas skall upplysningar lämnas om de i 2 mom. 2-7 punkten nämnda frågorna.

Om läroanstaltens utbildningsuppgift väsentligt ändras eller om läroanstalten indras, skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 2 §.

Om avsikten är att väsentligt inskränka läroanstaltens verksamhet eller att indra läroanstalten, skall till ansökan eller till yrkesutbildningsstyrelsens framställning fogas upplysningar om hur den ofullbordade undervisningen skall avslutas och uppgifter om den egendom för vars anskaffande statsandel eller statsunderstöd har beviljats.

Tillstånd att inom ramen för läroanstaltens utbildningsuppgift ändra dess linjeindelning ges av yrkesutbildningsstyrelsen, om ändringen till sin karaktär är regional eller riksomfattande eller medför betydande merkostnader.

Angående ändring av kraven på grundutbildning för den grundläggande utbildning som ordnas vid läroanstalten beslutar yrkesutbildningsstyrelsen efter att ha hört länsstyrelsen.

Om avsikten är att överlåta en läroanstalt till en ny ägare eller att sammanslå läroanstalter, skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 2 §. Samtidigt skall upplysningar ges om egendom som tillhör den läroanstalt som skall överlåtas eller sammanslås med en annan, om villkoren för överlåtelsen, om tidpunkten för äganderättens övergång samt om det sätt på vilket personalens ställning ordnas.

Upprätthållaren av en teknisk läroanstalt utser medlemmar och suppleanter i direktionen för högst fyra år åt gången. Bland dem som har utsetts utnämner upprätthållaren direktionens ordförande och vice ordförande.

Rektor har rätt att vara närvarande vid direktionens möten och att yttra sig där.

Representanter för lärarna, den övriga personalen och studerandena samt suppleanter för dem utses vid möten som sammankallas av rektor, på det sätt som vid behov bestäms i instruktionen. Representanter för studerandena och deras suppleanter utses för ett kalenderår åt gången, de övriga för direktionens mandattid.

Den bestämmanderätt som upprätthållaren av en statlig läroanstalt enligt denna paragraf har utövas av yrkesutbildningsstyrelsen. I direktionen för en statlig läroanstalt skall sakkunskap om arbetslivet inom de områden som läroanstalten företräder vara tillräckligt representerad.

Direktionen behandlar frågor som gäller läroanstaltens allmänna förvaltning, skötseln av dess egendom och ekonomi samt undervisningen och annan verksamhet.

I det syfte som framgår av 1 mom. skall direktionen

Direktionen för en statlig och en privat läroanstalt sammanträder på de tider som direktionen bestämmer eller då ordföranden, rektor eller minst tre direktionsmedlemmar anser ett möte vara nödvändigt. Möteskallelse tillställs medlemmarna och representanterna så som direktionen beslutar.

Direktionen för en statlig och en privat läroanstalt är beslutför då ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Direktionens beslut fattas med enkel röstmajoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst, vid val dock lotten, och i disciplinära ärenden segrar den åsikt som förordar frikännande eller lindrigare straff.

Vid en kommunal läroanstalt gäller beträffande direktionens möten, beslutförhet och beslutsfattande vad som därom stadgas i kommunallagen (953/76).

En läroanstalt kan ha en eller flera delegationer.

Till en delegation väljs bland personer som representerar läroanstalten, lärarkåren, de centrala arbetsmarknadsorganisationerna på området och för utvecklandet av läroanstalten behövlig annan sakkunskap, för högst fyra år åt gången högst tio medlemmar, av vilka en utnämns till ordförande och en till vice ordförande.

En delegation kan vara uppdelad på sektioner. Till en sektion utses en ordförande och högst fyra andra medlemmar. Även personer som inte hör till delegationen kan utses till medlemmar i sektionen.

Två eller flera läroanstalter kan sinsemellan komma överens om en gemensam delegation, med i 2 mom. avsedda representanter för läroanstalten och lärare från vardera läroanstalten.

Lärarkåren skall

Som lärarkårens sammankallare och ordförande fungerar rektor eller, då han är förhindrad, hans ställföreträdare. Lärarkåren väljer inom sig en sekreterare.

Lärarkåren är beslutför då ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst, vid val dock lotten.

Vad som i denna paragraf stadgas om lärarkåren gäller i tillämpliga delar även en sektion inom denna.

Rektor ansvarar för läroanstaltens verksamhet och ekonomi.

Rektor skall

Rektor skall vid planeringen av läroanstaltens verksamhet beakta de behov av förändring som utvecklingen inom samhälle och arbetsliv medför för undervisningen. I detta syfte skall rektor sträva efter att upprätthålla och främja läroanstaltens kontakter med arbetslivet, den offentliga förvaltningen och andra läroanstalter.

För läroanstalten utses inom lärarkåren för högst fyra år åt gången en prorektor som handhar rektors uppgifter då rektor är förhindrad.

Prorektor förordnas av direktionen. Innan prorektor utses skall lärarkåren beredas tillfälle att bli hörd. Förordnande för prorektor kan återkallas, om det finns skäl därtill.

Direktionen kan i enlighet med de allmänna grunder som undervisningsministeriet fastställer för högst fyra år åt gången inom lärarkåren förordna avdelningsföreståndare och linjeföreståndare med uppgift att vid sidan av sitt eget undervisningsarbete leda avdelningen och linjen och planera, organisera och utveckla dess undervisning samt hålla kontakt med arbetslivet inom yrkesområdet, så som i instruktionen vid behov bestäms. Innan avdelningsföreståndare och linjeföreståndare väljs skall avdelningens och linjens lärare beredas tillfälle att bli hörda.

Direktionen kan på allmänna grunder som undervisningsministeriet bestämmer inom lärarkåren förordna en laboratorieföreståndare.

Elevkåren skall

För att utveckla undervisningen vid läroanstalten kan elevkåren göra förslag och ge utlåtanden om läroplaner och undervisningsarrangemang samt om undervisningsmaterial, läromedels- och inventarieanskaffningar och anskaffningar till bibliotek.

Läroanstalten skall anvisa behövliga lokaliteter för elevkårens verksamhet.

En läroanstalt kan ha en läroanstaltskommission.

Till läroanstaltskommissionen väljer lärarkåren, den övriga personalen och studerandena vardera inom sig minst två och högst fyra medlemmar samt en suppleant för var och en av dem. Läroanstaltskommissionen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande samt antar en sekreterare. Angående läroanstaltskommissionens storlek och mandatperiod samt valet av den bestäms i instruktion.

Läroanstaltskommissionen skall

Läroanstaltskommissionen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Kommissionen fattar sina beslut med enkel röstmajoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst, vid val dock lotten.

Av läroanstaltens instruktion skall framgå

Instruktionen för en statlig eller en privat läroanstalt godkänns av direktionen och fastställs av yrkesutbildningsstyrelsen.

Läsåret vid en teknisk läroanstalt uppdelas på en höst- och en vårtermin.

Läsåret skall omfatta minst 160 arbetsdagar.

Som arbetsdag vid läroanstalten räknas varje dag som överensstämmer med läroplanen och arbetsordningen samt de dagar då läsårets undervisning inleds och avslutas. Som arbetsdagar under läsåret räknas dessutom tre andra hela arbetsdagar som ansluter sig till läroanstaltens verksamhet.

Om lektionens längd bestäms i instruktionen.

Av de riksomfattande grunderna för läroplanen skall framgå utbildningens mål, läsplanen, lärokurserna och kurserna med deras centrala mål, grunderna för undervisningsarrangemangen samt regional och lokal rörelsefrihet.

Direktionen fattar beslut om den enskilda läroanstaltens läroplan i enlighet med de i 1 mom. angivna riksomfattande grunderna och efter att ha hört lärarkåren.

I läroplanen ingående praktik försiggår under läroanstaltens övervakning eller kontroll på arbetsplatser eller på annat av yrkesutbildningsstyrelsen godkänt sätt. Praktiken omfattar sammanlagt minst ett år om inte yrkesutbildningsstyrelsen medger undantag.

För handledning av studerandenas studier och för annan handledning ordnas vid läroanstalten elevhandledning.

Stödundervisning kan meddelas studerande som tillfälligt blivit efter i studierna eller som av andra skäl behöver den, om han samtycker därtill.

Undervisningsministeriet beslutar vid behov om de allmänna grunderna för elevhandledning och stödundervisning.

Yrkesutbildningsstyrelsen godkänner läroböckerna. Beträffande annat studiematerial som ansluter sig till grunderna för läroplanen och andra läromedel ger yrkesutbildningsstyrelsen vid behov bestämmelser och anvisningar.

Angående grunderna för bildandet av undervisningsgrupper beslutar undervisningsministeriet.

Vid läroanstalten kan avläggas examen för tekniker, ingenjör och byggnadsarkitekt. Beträffande andra examina som avläggs vid läroanstalten beslutar vid behov yrkesutbildningsstyrelsen.

I en teknisk läroanstalt kan som studerande intas den som inom samma grundlinje eller inom ett motsvarande av yrkesutbildningsstyrelsen godkänt närliggande yrkesområde har fullgjort grundlinjens allmänna period eller yrkesutbildning på skolnivå eller som har minst tre års godkänd arbetserfarenhet inom ett område som motsvarar studierna.

Till utbildning som bygger på studentexamen kan som studerande intas den som har avlagt studentexamen eller fullgjort gymnasiets lärokurs eller genomgått annan motsvarande av yrkesutbildningsstyrelsen godkänd utbildning, dock så att vid de studielinjer som leder till ingenjörs- och byggnadsarkitektutbildning företräde ges åt dem som har fullgjort gymnasiets lärokurs i fysik och gymnasiets långa lärokurs i matematik eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper.

För intagning som studerande krävs sådan hälsa att den inte utgör hinder för att sköta uppgifterna på ifrågavarande yrkesområde.

För att bli antagen som privatstuderande skall sökanden i tillämpliga delar uppfylla vad som stadgas i 1-3 mom. Dessutom krävs av sökanden minst 25 års ålder och minst två års godkänd arbetserfarenhet, om inte yrkesutbildningsstyrelsen av särskilda skäl medger undantag.

Studerandena väljs på grundval av tidigare framgång i studierna, utbildningsmotivation, utbildningsbehov och arbetserfarenhet samt andra jämförbara omständigheter och ett inträdesprov enligt vad statsrådet vid behov närmare bestämmer. Yrkesutbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för den ordning enligt vilken studerandena väljs.

Förslag om valet av studerande framläggs av läroanstaltens lärarkår eller dess sektion, och ifall valet sker via systemet med gemensam elevantagning, efter det att kåren eller sektionen mottagit det förslag som uppgjorts av länets elevantagningsnämnd. Studerandena intas av direktionen, om inte annat bestäms i instruktionen.

Om ett beslut om intagning av en studerande till läroanstalten är oriktigt, kan länsstyrelsen bestämma att studeranden skall intas i läroanstalten.

En studerande skall delta i undervisningen i alla obligatoriska ämnen och i de övriga ämnen som han valt. På grund av sin tidigare utbildning eller av andra särskilda skäl kan en studerande av rektor befrias från deltagande i undervisningen och från att fullgöra en lärokurs eller en kurs.

En studerande har rätt att tillfälligt avbryta sin skolgång på grund av graviditet och förlossning eller av annat tvingande skäl. Hon kan dock under avbrottet i skolgången delta i skriftliga prov.

En studerandes godkända prestationer utvärderas med tillämpning av skalan berömliga (5), goda (4-3) och nöjaktiga (2-1). Om studeranden inte har förvärvat minst vitsordet nöjaktiga görs i betyget endast en anteckning utan vitsord om att han deltagit i undervisningen i ämnet.

För uppflyttning av studeranden till en högre klass och för erhållande av avgångsbetyg krävs att han i alla de ämnen som ingår i utbildningen har fått minst vitsordet nöjaktiga. En studerande som inte har erhållit vitsord i högst två ämnen flyttas till en högre klass sedan han på de tider som läroanstalten bestämmer har presterat godkänt vitsord i dessa ämnen.

En studerande som inte har erhållit vitsord i någon lärokurs eller kurs eller som önskar höja vitsordet för lärokursen har rätt att delta i ett nytt prov på de tider som läroanstalten bestämmer.

Yrkesutbildningsstyrelsen utfärdar vid behov närmare anvisningar om utvärderingen och uppflyttningen från en klass samt om nytt prov och betyg.

En studerande har rätt att få veta hur utvärderingsgrunderna har tillämpats på honom.

En studerande som är missnöjd med utvärderingen kan begära rättelse av den lärare som har utfört utvärderingen eller, om det är fråga om vitsord på betyg, av lärarkåren. Den som är missnöjd med lärarens beslut kan hänskjuta saken till rektor. Rektor beslutar om begäran om rättelse skall handläggas av lärarkåren.

-r ett beslut om utvärdering av en studerandes prestationer eller om uppflyttning av studeranden från klassen uppenbart oriktigt, kan yrkesutbildningsstyrelsen ålägga lärarkåren att företa ny utvärdering.

En studerande som bryter mot läroanstaltens ordningsregler kan av rektor bestraffas med anmärkning.

Om rektor anser att anmärkning inte räcker till skall ärendet föreläggas direktionen. Denna kan, efter att ha hört studeranden och hans vårdnadshavare samt lärarkåren, tilldela studeranden varning eller avstänga honom från läroanstalten för en viss tid, högst för ett år.

Vårdnadshavaren skall underrättas om det straff som har tilldelats en studerande.

Direktionen kan besluta att en studerande som för viss tid är avstängd från läroanstalten har rätt att under denna tid delta i skriftliga prov.

Under den tid då åtal mot en studerande är anhängigt vid allmän domstol, får inte av samma orsak disciplinärt förfarande inledas eller fortsättas mot honom.

Har domstolen frikänt studeranden, får disciplinärt förfarande inte inledas eller fortsättas av samma orsak i annat fall än då det är fråga om en omständighet som inte bör anses som ett brott men som kan medföra disciplinärt straff.

Har domstolen dömt studeranden till straff, får disciplinärt straff inte tilldelas honom av samma orsak. Studeranden får dock avstängas för viss tid, om detta med hänsyn till det brott som han har begått eller omständigheter i samband därmed är motiverat.

Är en studerande på grund av brott föremål för undersökning, kan direktionen avhålla honom från skolgång, om det med hänsyn till det brott studeranden misstänks ha begått eller omständigheter i samband därmed är motiverat. Om beslutet skall yrkesutbildningsstyrelsen underrättas. Beslutet kan verkställas omedelbart om inte yrkesutbildningsstyrelsen förbjuder det.

Vid en statlig teknisk läroanstalt kan finnas en rektorstjänst samt överlärar-, lektors-, laboratorieingenjörs- och praktikingenjörstjänster. Vid läroanstalten kan dessutom finnas timlärare i tjänsteförhållande samt andra nödvändiga tjänster än lärartjänster, tillfälliga tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande.

Vid en kommunal läroanstalt kan finnas en rektorstjänst samt överlärar-, lektors- laboratorieingenjörs- och praktikingenjörstjänster. Dessutom kan vid läroanstalten finnas timlärare i tjänsteförhållande samt andra nödvändiga tjänster än lärartjänster, tillfälliga tjänsteinnehavare och personal i arbetsavtalsförhållande.

Vid en privat läroanstalt kan finnas en rektorsbefattning samt överlärar-, lektors-, laboratorieingenjörs- och praktikingenjörsbefattningar. Dessutom kan vid läroanstalten finnas timlärare samt annan behövlig personal i arbetsavtalsförhållande.

Av innehavaren av en tjänst eller befattning som rektor eller lärare samt av timlärare krävs sådan hälsa som inte är till hinder för att verka i läraruppgifter.

Av innehavaren av en tjänst eller befattning som rektor eller lärare krävs, att han har fått sin skolbildning på läroanstaltens undervisningsspråk samt, om högskoleexamen är behörighetsvillkor, avlagt skriftligt mogenhetsprov på detta språk eller fått sin lärarutbildning på läroanstaltens undervisningsspråk eller visat sig fullständigt behärska läroanstaltens undervisningsspråk enligt vad som därom särskilt stadgas.

Av en timlärare krävs i mån av möjlighet samma språkkunskap som av innehavaren av en tjänst eller befattning.

Särskilt behörighetsvillkor för en tjänst eller befattning som rektor är behörighet som överlärare eller lektor vid en teknisk läroanstalt. Dessutom krävs av rektor att han minst tre år har tjänstgjort som lärare i huvudsyssla vid en teknisk läroanstalt. Av rektor krävs ytterligare att han har avlagt examen i yrkesutbildningsförvaltning.

För övriga tjänster och befattningar krävs

Av en timlärare krävs i mån av möjlighet samma behörighet som av innehavaren av en tjänst eller befattning.

Rektor för en statlig läroanstalt utnämns av yrkesutbildningsstyrelsen på framställning av läroanstaltens direktion.

Överlärare, lektor, laboratorieingenjör, praktikingenjör och föreståndare för kursavdelning samt övriga tjänsteinnehavare vid en statlig läroanstalt utnämns och annan personal anställs av läroanstaltens direktion, sedan den inhämtat lärarkårens utlåtande om behörigheten och lämpligheten hos dem som sökt lärartjänsten.

Timlärare vid en statlig läroanstalt anställs av direktionen, om inte uppgiften i instruktion har ålagts rektor.

Utnämnande av ovan i 2 mom. angivna innehavare av annan tjänst än lärartjänst samt anställning av annan personal kan i instruktionen åläggas rektor eller annan tjänsteinnehavare vid läroanstalten.

Den som sökt lärartjänst eller lärarbefattning kan förordnas att hålla provlektioner om ett tema som hör till tjänstens eller befattningens undervisningsområde.

Beträffande avlöningsgrunder, undervisningsskyldighet och arbetstid för rektor och prorektor samt beträffande undervisningsskyldighet för avdelningsföreståndare och linjeförståndare gäller vad som bestäms genom undervisningsministe-

riets beslut eller särskilt avtalas.

Om undervisnings- och arbetsskyldighet för innehavaren av en lärartjänst eller lärarbefattning samt beträffande nedsättning av undervisningsskyldighet för den lärare som har förordnats till föreståndare för laboratoriet gäller vad som bestäms genom undervisningsministeriets beslut eller särskilt avtalas.

När ordnandet av undervisningen så kräver kan direktionen ålägga en lärare att åta sig övertimmar. Angående maximiantalet övertimmar gäller vad som bestäms genom undervisningsministeriets beslut eller särskilt avtalas.

Utöver de lektioner, som har fastställts genom arbetsfördelningen mellan lärarna, och till lektionerna anslutna uppgifter skall en lärare i huvudsyssla

Specialundervisning ges en studerande som på grund av handikapp eller av annan därmed jämförbar orsak behöver särskilda undervisnings-, elevhandlednings- eller elevvårdstjänster vid en teknisk läroanstalt.

Vid specialundervisning skall undervisningen anpassas så, att studeranden uppnår samma kompetens som vid annan yrkesutbildning.

Läroanstalten skall för dem som är i behov av specialundervisning anordna sådan undervisning i samma undervisningsgrupp där andra studerande undervisas.

Undervisningsministeriet beslutar vid behov om de allmänna grunderna för sådana särskilda arrangemang som är nödvändiga för specialundervisningen.

Yrkesutbildningsstyrelsen ger tillstånd till att vid tekniska läroanstalter ordna tilläggsutbildning i form av påbyggnadslinjer eller annan långvarig tilläggsutbildning.

För anordnande av kortvarig tilläggsutbildning och annan utbildningsverksamhet utarbetar läroanstalten årligen ett kursprogram.

Beträffande läroplanerna för den tilläggsundervisning som ges i form av påbyggnadslinjer och annan långvarig tilläggsutbildning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 18 §. Om läroplanerna för kortvarig utbildning och annan utbildningsverksamhet beslutar direktionen.

Utbildning kan också ordnas som kvälls- och fjärrundervisning.

Om inträdeskraven för tilläggsutbildning och kurser som ordnas vid läroanstalten beslutar vid behov yrkesutbildningsstyrelsen.

Yrkesutbildningsstyrelsen ger vid behov anvisningar om utvärderingen vid yrkesinriktad tilläggsutbildning.

För den yrkesinriktade tilläggsutbildningen inom området och för annan utbildningsverksamhet kan läroanstalten ha en kursavdelning.

Har läroanstalten en kursavdelning, kan vid denna finnas en sådan tjänst eller befattning som föreståndare för kursavdelning, för vilken krävs den behörighet som avses i 33 § 2 mom. 1 eller 3 punkten.

Föreståndaren för en kursavdelning skall, utöver sina undervisningsuppgifter, under rektors tillsyn svara för läroanstaltens kursverksamhet.

Angående undervisnings- och arbetsskyldigheten för innehavaren av en tjänst eller befattning som föreståndare för kursavdelning gäller vad som bestäms genom undervisningsministeriets beslut eller avtalas särskilt.

För service- och forskningsverksamhet kan den tekniska läroanstalten med yrkesutbildningsstyrelsens tillstånd ha en teknologitjänstavdelning.

Om läroanstalten har en teknologitjänstavdelning, kan vid den finnas en föreståndartjänst, -befattning eller -uppgift.

En teknisk läroanstalts fastighet, lägenhet eller lösöre får utan ersättning eller mot skälig ersättning användas för andra behov än läroanstaltens egna, om detta inte medför nämnvärd olägenhet för läroanstaltens verksamhet. Beslut i frågan fattas av direktionen, om inte annat bestäms i instruktionen.

En teknisk läroanstalt kan i enlighet med ett av yrkesutbildningsstyrelsen godkänt försöksprogram anordna försöksverksamhet som behövs för utvecklande av yrkesutbildningen. Vid försöksverksamheten kan avvikelser göras från de stadganden som gäller utbildningsstruktur, utbildningens längd, arbetstid och undervisningsgrupper i lagen om yrkesläroanstalter (487/87) och i denna förordning samt från bestämmelser som har utfärdats med stöd av dem eller från bestämmelserna i det utvecklingsprogram som avses i 9 § lagen om utvecklande av utbildningen på mellanstadiet (474/78).

Undervisningsministeriet kan, om försöket är av allmän betydelse för utvecklandet av yrkesutbildningen, besluta att ersättning betalas för de extra uppgifter som försöket medför och fastställa grunderna för ersättningarnas totalbelopp.

Beträffande reseersättningar, dagtraktamenten och mötesarvoden som erläggs till ordförande, medlem och sekreterare vid direktionen, delegationen och läroanstaltskommissionen för en statlig läroanstalt gäller de bestämmelser som har utfärdats för statens kommitter.

Ändring i direktionens beslut får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller

Över direktionens beslut om avstängning av en elev för viss tid får både studeranden och hans vårdnadshavare skriftligen besvära sig hos yrkesutbildningsstyrelsen inom fjorton dagar sedan de fick del av beslutet.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller också beslut av ett kommunalförbunds förbundsstyrelse då denna utgör direktion för läroanstalten.

Ändring i ett beslut av yrkesutbildningsstyrelsen varigenom besvär över direktionsbeslut har avgjorts får inte sökas genom besvär.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna förordning utfärdas vid behov av undervisningsministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1987 och genom den upphävs följande förordningar jämte i dem senare företagna ändringar och tillägg

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

Utbildning som har påbörjats innan denna förordning träder i kraft skall slutföras i enlighet med den läroplan som har godkänts för den.

De riksomfattande grunderna för läroplanerna och läroplanerna för de enskilda läroanstalterna skall utarbetas så att de kan tas i bruk senast den 1 augusti 1989 i de klasser som då börjar sin verksamhet. Den utbildning som har inletts därförinnan skall slutföras i enlighet med den läroplan som har godkänts för den.

Rektor, överlärare, lektor, laboratorieingenjör och kursverksamhetsledare, som har utnämnts till sin tjänst eller befattning innan denna förordning träder i kraft och som har uppfyllt behörighetsvillkoren enligt tidigare gällande stadganden, är fortfarande behörig för sin tjänst eller befattning och kan utan hinder av stadgandena i denna förordning utnämnas till någon annan motsvarande tjänst eller befattning. Likaså bibehåller en timlärare som har anställts för sin uppgift innan denna förordning träder i kraft och som har uppfyllt de då gällande behörighetsvillkoren för motsvarande lärartjänst eller -befattning, fortfarande sin behörighet och kan utan hinder av stadgandena i denna förordning utnämnas till en motsvarande tjänst eller befattning.

Utan hinder av vad som är stadgat i 33 § om behörighetsvillkoren för rektorstjänst eller rektorsbefattning, överförs då denna förordning träder i kraft en innehavare av överlärar- eller lektorstjänst eller -befattning som verkar som rektor för läroanstalten, i stadgad ordning och med sitt samtycke, till den rektorstjänst eller rektorsbefattning som inrättas och han kan också utnämnas till en annan motsvarande tjänst eller befattning.

En innehavare av överlärar- eller lektorstjänst eller -befattning som verkar som rektor för läroanstalten kan också om han så önskar förordnas att interimistiskt handha rektorstjänsten eller rektorsbefattningen för högst två år med tjänstledighet från sin överlärar- eller lektorstjänst eller -befattning, under vilken tid han behåller sin rätt till överföring.

Till den 31 december 1987 tillämpas med avvikelse från stadgandena i denna förordning och tidigare stadganden följande stadganden: