467/1987

Vad som i denna lag stadgas om fisk och fiske gäller även nejonögon och kräftor samt fångst av sådana.

Om inte annat följer av vad som stadgas nedan eller av tillstånd som meddelas med stöd därav, får inte vatten ledas från vattendrag eller annan sådan åtgärd i vattendrag eller på marken vidtas, att därav i vattendragets läge, djup, vattenstånd eller vattnets lopp kan orsakas förändring som

Förbud som avses i 1 mom. gäller även en åtgärd som kan förorsaka sådan förändring av vattnets eller bottnens beskaffenhet i vattendrag som kan ha i momentet nämnd följd, såvida det inte är fråga om en åtgärd som avses i 19 §.

Utan tillstånd av vattendomstolen får inte begagnas grundvatten eller vidtas åtgärd för tagande av grundvatten på ett sådant sätt, att detta kan medföra att erhållande av vatten för inrättning som tar grundvatten försvåras, att viktig eller annan för vattenanskaffning lämplig grundvattenförekomst blir väsentligt mindre givande än tidigare eller att möjligheten att utnyttja den annars försämras eller att erhållande av hushållsvatten på annans fastighet försvåras (förbud mot grundvattensändring). Förbudet gäller även tagande av marksubstanser och annan åtgärd om vilken inte stadgas i 22 §, såvida åtgärden uppenbarligen kan ha sådan följd som nämns ovan. På en åtgärd, om vilken inte stadgas i 22 §, men som uppenbarligen kan orsaka där åsyftade följder, tillämpas nämnda 22 §.

Om inte annat följer av vad som stadgas nedan, får inte utan tillstånd av vattendomstolen vidtas åtgärd som kan orsaka förorening av vattendrag (förbud mot förorening av vattendrag) . Såsom dylik åtgärd anses ledande eller utsläpp av fast, flytande eller gasformigt ämne eller energi i vattendrag så, att av åtgärden omedelbart eller under dess fortgång kan orsakas sådan förändring av vattnets eller bottnens beskaffenhet i vattendraget som

Ämne eller energi som avses i 19 § får inte uppläggas eller ledas till sådant ställe eller behandlas så (förbud mot förorening av grundvatten),

Var och en som lider men av uppslamning, grund eller annan därmed jämförlig olägenhet vid nyttjande av vattendrag har rätt att utan tillstånd även på annan tillhörigt vattenområde vidta för undanröjande därav behövlig åtgärd som är avsedd att förbättra vattendragets tillstånd och användningsmöjligheter, om den inte orsakar i 12-15 §§ nämnd ändring eller påföljd och arbetets utförande inte medför avsevärt men för vattenområdets ägare. Om arbetets vidtagande och sättet för dess utförande skall, såvida åtgärden inte är av ringa betydelse, ägaren av vattenområdet samt, i enlighet med vad som stadgas genom förordning, vattendistriktets vattenbyrå eller miljövårdsnämnden i förväg underrättas.

Om det som avlägsnas från vattendragets botten gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om muddermassa i 4 kap. 6 §.

Stadgandena i detta kapitel om byggande gäller, om inte annat stadgas i fråga om viss åtgärd, uppförande av fast eller fristående anordning, byggnad eller annan anläggning, såsom damm, vall, bro, ledning, transportanordning eller brygga i eller över vattendrag, utförande av rensnings-, pålnings- eller fyllnadsarbeten i vattendrag, inrättande av ny bädd samt annan därmed jämförlig åtgärd ävensom åtgärd som avses i 1 kap. 15 §.

Byggande skall, om dess syfte kan vinnas utan oskälig stegring av kostnaderna i förhållande till företagets totalkostnader och den skada som åstadkoms, utföras så,

Tillstånd till byggande får inte meddelas, om byggandet äventyrar det allmänna hälsotillståndet, orsakar avsevärda och vittgående skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden eller i vattennaturen och dess funktion eller i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten.

Då penningvärdet av nytta eller skada, men och annan förlust av förmån är svårt att uppskatta eller företaget eller förmån som går förlorad, utöver penningvärdet, även har annan betydelse, skall vid prövningen av förutsättningarna för tillståndet betydelsen av företaget och den förmån som går förlorad jämföras ur allmän synpunkt.

Den som beviljats tillstånd kan dessutom vid behov åläggas att kontrollera byggandet och dess inverkningar på vattendraget.

Orsakar byggande i vattendrag uppenbar skada på fiskbeståndet, skall den som erhållit tillståndet åläggas att plantera ut fisk och vidta andra åtgärder som behövs för att minska skadorna på fiskbeståndet i det vattenområde som berörs av åtgärdens skadliga verkningar (skyldighet att vårda fiskbeståndet).

Har för vattendraget uppgjorts en plan för fiskbeståndets skyddande, vilken godkänts av jord- och skogsbruksministeriet, skall vattendomstolen efter behov beakta denna då anläggaren förpliktas att vårda fiskbeståndet.

Skulle åtgärder för bibehållande av fiskbeståndet i förhållande till den nytta som kan vinnas genom dem åsamka anläggaren oskäliga kostnader, eller bör åläggande av skyldighet att vårda fiskbeståndet av annan orsak inte anses vara ändamålsenligt, skall anläggaren i stället för skyldigheten att vårda fiskbeståndet eller del därav påföras en avgift, som motsvarar de skäliga kostnaderna för den sålunda ersatta skyldigheten, till jord- och skogsbruksministeriet, som skall använda avgiften för åtgärder som avser vård av fiskbeståndet ( fiskeskyddsavgift ).

Vattendomstolen kan på ansökan ändra bestämmelserna om skyldighet att vårda fiskbeståndet och betala fiskeskyddsavgift, om förhållandena har förändrats väsentligt.

Har någon påförts en årlig fiskeskyddsavgift och har den kostnadsnivå som utgjort grund för avgiften förändrats, skall jord- och skogsbruksministeriet uppbära avgiften justerad i motsvarighet till stegringen av kostnadsnivån, även om den inte ändrats på det sätt som nämnts i 22 § 4 mom. Justeringen görs i fulla tio procent och annars med iakttagande av de grunder som vattendomstolen fastställt. Uppstår oenighet om justeringen, kan ärendet på ansökan hänskjutas till vattendomstolen.

Jord- och skogsbruksministeriet skall utan dröjsmål till den betalningsskyldige återbära den del av fiskeskyddsavgiften som uppburits enligt det i 1 mom. nämnda beslutet av ministeriet och som överstiger vad som senare påförs genom vattendomstolens utslag.

Angående ändring av utslag som gäller skyldighet att vårda fiskbeståndet och fiskeskyddsavgift stadgas särskilt.

Vattendomstolen kan, på ansökan, för allmän lokal farled förklara en del av vattendrag som inte hör till offentlig farled, men som det är nödvändigt att hålla öppen för allmän fartygs- eller båttrafik, inberäknat trafik med fritidsbåtar. Förordnande om allmän lokal farled kan även meddelas i fråga om vattendrag som har kungsådra.

Jord som avlägsnats från farled och annat från vattendragets botten upphämtat fast ämne (muddermassa) får placeras även på annans vattenområde, om åtgärden inte medför sådan påföljd som avses i 1 kap. 12-15 eller 19 §§. Om åtgärd som beror av tillstånd och om beviljande av tillstånd för den gäller vad som i 2 kap. stadgas om byggande i vattendrag. Angående placering av muddermassa i havet gäller dessutom vad som därom stadgas särskilt.

Utan jordägarens samtycke får muddermassa inte uppläggas på odling eller på område som avses i 5 § 2 mom. Inte heller får muddermassa utan ägarens samtycke uppläggas på annat jordområde, om det inte är fråga om en obetydlig mängd eller vattendomstolen meddelat tillstånd därtill.

Till dikning hänförs även sådan i avsikt som nämns i 1 mom. utförd rensning av bäck, vilken inte inverkar på vattenståndet i en ovanför belägen sjö, samt torrläggning av vattensjukt område, även då i samband därmed sänks en mindre sjö vars betydelse såsom vattendrag är ringa och som inte har särskilt värde från naturskyddssynpunkt.

I annan tillhörigt rördike får inte vatten utan ägarens samtycke ledas in, om det även annars är möjligt att avleda vattnet utan oskäliga kostnader. Skall rördike för avledande av vatten däri utvidgas, skall utvidgandet jämte möjliga tilläggsarbeten utföras av den som leder in tillskottsvatten i diket. Om deltagande i dikningskostnaderna och underhåll av diket gäller i övrigt vad som stadgas i 2 mom.

Upptagande av dike eller utvidgande av bädd som nämns i 1 mom. skall utföras av den dikande. Bro och trumma jämte grund skall dock byggas och underhållas av väghållaren eller järnvägens eller annan rälsbanas ägare på dennes bekostnad. Blir dikningskostnaderna eller kostnaderna för bro eller trumma oskäligt stora i jämförelse med den nytta som erhålls av dikningen, är väghållaren eller ägaren av järnvägen eller rälsbanan inte skyldig att bygga bron eller trumman. Han skall dock, om inte ersättning i samband med expropriation eller annars redan har betalts, ersätta skada som följer av att nödvändig torrläggning av mark inte kan utföras.

Tillstånd till sänkning av sjö för torrläggning i dess helhet får inte meddelas, om det inte är fråga om en mindre sjö vars betydelse såsom vattendrag är ringa och som inte har särskilt värde från naturskyddssynpunkt.

Avser vattenståndsreglering sänkning av en sjö för dess torrläggning till en del eller av ovan nämnd mindre sjö för torrläggning även i dess helhet eller följer av vattenståndsregleringen sänkning av medellågvattnet under växtperioden, kan tillstånd, om stadgandet i 2 mom. inte ställer hinder härför, meddelas såvida utöver vad som sägs i 1 mom. så många av dem som äger del i sjön lämnar sitt skriftliga samtycke till åtgärden, att deras andelar av sjöns ytinnehåll utgör minst två tredjedelar och att regleringen inte innebär en avsevärd minskning av trivseln i omgivningen eller av sjöns särskilda värde från naturskyddssynpunkt.

Tillstånd till vattenståndsreglering kan, med undantag som stadgas i 4 §, meddelas på ansökan av den för vilken regleringen medför nytta eller, i fall som nämns i 3 mom., även på ansökan av den som har andel i sjön.

Vill någon i syfte att utvinna, öka eller utjämna tillgången till vattenkraft, för att främja flottning eller samfärdsel, för att nyttja vatten såsom vätska, för bevattningsändamål, i syfte att bibehålla vattnets renhet, för rekreationsändamål, för fiskodling, i syfte att torrlägga mark eller för annat sådant ändamål i vattendrag fortlöpande reglera vattenståndet eller annars reglera vattnet, vartill även hänförs avledande av vatten i regleringssyfte från vattendraget eller del därav till ett annat, skall till vattenregleringen, om denna kan ge upphov till förändring eller påföljd som avses i 1 kap. 12-15 §§, sökas tillstånd hos vattendomstolen.

Om vattenreglering såsom en åtgärd i samband med vattenståndsreglering stadgas i 7 kap.

Såsom nytta av regleringen skall beaktas alla förmåner av dess genomförande, däri inberäknat

För ökning av markens avkastningsförmåga eller bruksvärde eller för förbättrade möjligheter att torrlägga mark eller att använda jord- eller vattenområde för rekreationsändamål samt, om särskilda skäl föreligger, för nytta som kommer andra förmåner till godo skall bestämmas en avgift i ett för allt att erläggas i årliga rater utan ränta under högst tio år. I övriga fall skall en årsavgift motsvarande fem procent av avgiften i ett för allt påföras från ingången av det år som följer efter det ansökningen om åläggande gjordes. Årsavgiften skall erläggas före utgången av juni varje år.

Om justering av regleringsavgift gäller på motsvarande sätt vad som i 2 kap. 22 b § stadgas om justering av fiskeskyddsavgift.

Orsakar utnyttjande av tillstånd, som meddelats för åtgärd som avses i 1 kap. 18 §, betydande men som inte förutsattes när tillståndet meddelades, kan tillståndsvillkoren på ansökan av den som lider men eller då det är fråga om allmän fördel, på ansökan av behörig myndighet ändras eller tillståndet, då det är fråga om väsentligt men, indras. Meddelas förordnande om ändring av tillståndsvillkor eller indragning av tillstånd för undvikande av påföljd som avses i 1 kap. 22 §, får ersättning inte bestämmas för detta. I övrigt gäller i fråga om rätt till ersättning vad som stadgas i 2 kap. 28 §.

Avloppsvatten får avledas i vattendrag eller i marken med anlitande av dike eller avlopp enligt vad som stadgas i detta kapitel.

Vad som i detta kapitel stadgas om dike gäller även annan bädd som avses i 1 kap. 2 §.

Kan inledande av avloppsvatten i dike eller i marken ha sådan menlig påföljd i fråga om allmänt eller annans enskilda intresse som avses i 1 kap. 20 §, skall tillstånd därtill sökas hos miljövårdsnämnden. Tillstånd får inte meddelas, om åtgärden genom försämring av grundvattnets beskaffenhet kan ha sådan menlig påföljd som avses i 1 kap. 22 §. I övrigt gäller beträffande förutsättningarna för beviljande av tillstånd i tillämpliga delar vad som stadgas i 24 § i detta kapitel.

Kan i 3 § nämnt inledande av avloppsvatten, i fråga om vilket ansökan om tillstånd handläggs i miljövårdsnämnden, ha sådan påföljd i vattendraget som avses i 1 kap. 19 §, skall miljövårdsnämnden hänskjuta ärendet i dess helhet till vattendomstolen på det sätt som stadgas i 20 kap. 2 § 3 mom.

I tillståndsutslag som gäller inledande av avloppsvatten i dike eller i marken kan utfärdas behövliga föreskrifter om de åtgärder som skall vidtas i syfte att förebygga skada eller men, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas i 24 a §. Samtidigt skall förordnas om bädden skall betraktas som dike eller som avlopp.

Har de förhållanden som inverkat på förutsättningarna för meddelande av ett här nämnt tillstånd eller på tillståndsvillkoren väsentligt förändrats, kan saken på ansökan av tillsynsmyndigheten eller den som lider men föras till vattendomstolen för utfärdande av sådana nya föreskrifter som behövs under de ändrade förhållandena. Tillstånd kan även återkallas, om särskilda skäl kräver detta.

Är det för ändamålsenligt avledande av avloppsvatten nödvändigt att ett dike eller en bäck på annans mark används och ger inte markägaren sitt samtycke, kan miljövårdsnämnden meddela tillstånd därtill, om detta inte medför oskäligt men. Tillståndet kan meddelas i samband med det tillstånd som avses i 3 § eller särskilt. Skall ärendet annars handläggas av vattendomstolen, meddelas tillståndet av denna.

Den som leder in avloppsvatten i ett dike eller en bäck på annans mark är skyldig att utföra sådana arbeten för utvidgning, iståndsättande och underhåll av bädden som orsakas av avloppsvattnets inledande samt att även sörja för att inledandet av avloppsvatten inte medför skada som kunde undvikas med skäliga kostnader. Vid behov kan miljövårdsnämnden utfärda föreskrifter om utförande av arbetet. Om dylikt beslut gäller vad som stadgas i 20 kap. 7 §.

Medför en åtgärd som avses i 2 mom. nytta för någon annan, skall i fråga om dennes skyldighet att delta i kostnaderna för åtgärden och förfarandet då förordnande om deltagande ges, på motsvarande sätt tillämpas vad som stadgas om dikning.

Är det för ändamålsenligt avledande av avloppsvatten nödvändigt att avloppet dras genom annans mark och samtycker inte markägaren till detta, tillämpas på motsvarande sätt vad som i 6 § stadgas om inledande av avloppsvatten i dike på annans mark.

Avloppsvatten från en vattenklosett skall innan det utsläpps i öppen bädd, i marken eller i vattendrag ledas genom vederbörligt anlagda avsättningsbrunnar eller renas på något annat sätt, om inte annat har föreskrivits om reningen i tillstånd som avses i 3 eller 24 § eller i tillstånd som meddelats med stöd av byggnadslagstiftningen eller med stöd av 20 §.

Orsakas av avloppsvatten som rinner i dike eller utsläpps i marken avsevärt men och är det inte fråga om en åtgärd som förutsätter tillstånd av vattendomstolen, kan miljövårdsnämnden ålägga den från vars mark eller inrättning avloppsvattnet utgår att i behövlig omfattning rena avloppsvattnet, innan det leds in i diket eller i marken, eller vidta annan åtgärd för förebyggande av menet.

För sådant avledande av avloppsvatten eller för annan sådan åtgärd som enligt 1 kap. 19 § inte får vidtas utan tillstånd skall sådant sökas hos vattendomstolen. Detsamma gäller åtgärd som kan medföra påföljd som avses i 1 kap. 20 §, om inte annat följer av 3 § i detta kapitel.

Vattendomstolen kan på ansökan meddela tillstånd till avledande av avloppsvatten eller till annan åtgärd som enligt 1 kap. 19 och 20 §§ utan tillstånd är förbjuden. En förutsättning för meddelande av tillstånd är att det men, som åtgärden orsakar, i förhållande till den förmån som erhålls bör anses vara jämförelsevis obetydligt och att avlägsnande av avloppsvattnet eller annat ämne, som förorenar vattnet eller förhindrande av att dylikt ämne kommer in i vattendraget inte på annat sätt med skäliga kostnader är möjligt. Då förmånerna jämförs, skall särskilt beaktas betydelsen av den verksamhet som avses i ansökningen samt av det men som orsakas av åtgärden från allmän synpunkt.

Tillstånd får inte meddelas, om åtgärden skulle leda till en påföljd som avses i 2 kap. 5 § eller om meddelandet av tillståndet skulle strida mot en bestämmelse i ett internationellt fördrag som avses i 1 kap. 19 § 3 mom.

Då vattendomstolen meddelar tillstånd som avses i 24 §, skall den utfärda behövliga föreskrifter om mängden och sammansättningen av avloppsvatten eller annat ämne som avleds samt om det sätt på vilket avloppsvatten eller ämne får utsläppas i vattendraget (utsläppsföreskrifter).

I ett tillståndsutslag kan föreskrivas att den som får tillståndet innan verksamheten inleds eller inom viss tid som anges i utslaget skall uppföra skydds- och reningsanordningar eller vidta åtgärder för ändring av vattenföringen eller andra åtgärder för minskande av föroreningen av vattendraget (åtgärdsskyldighet).

Kan utsläpp av avloppsvatten eller annat ämne medföra skada som avses i 2 kap. 22 §, skall i tillståndsutslaget intas behövliga bestämmelser om skyldighet att vårda fiskbeståndet eller om fiskeskyddsavgift. Härom skall på motsvarande sätt gälla vad som stadgas i 2 kap. 22 och 22 b §§.

I tillståndsutslaget kan även intas behövliga föreskrifter om det sätt på vilket kontrollen av bildande, behandling och utsläpp av avloppsvatten eller annat ämne och av utsläppets verkningar skall anordnas ( kontrollskyldighet ).

I 24 § nämnt tillstånd meddelas beroende på sakens natur för viss tid eller tills vidare.

I tillståndsutslaget skall föreskrivas när ansökan senast skall göras för översyn av de villkor som avses i 24 a § och vilken utredning som då skall företes, om sådan föreskrift inte bör anses uppenbart onödig. Har sökanden inte gjort ny ansökan inom utsatt tid, kan vattendomstolen på ansökan av tillsynsmyndigheten eller den som lider men eller skada förordna att tillståndet skall förfalla.

Vattendomstolen kan på ansökan av behörig myndighet eller den som lider men ändra föreskrifterna i ett tidigare tillståndsutslag, om

Då föreskrifterna i ett tillståndsutslag ändras, tillämpas vad som stadgas i 24, 24 a och 24 b §§. Förorsakar den verksamhet som huvudsakligen avses i tillståndet avsevärd förorening av vattendraget eller skulle verksamheten, om den fortsatte, medföra sådan förorening, kan även förordnas att tillståndet skall indras.

Föranleds sådan ändring av föreskrifterna som avses i 1 mom. av byggande i vattendraget eller av annan i denna lag nämnd åtgärd, vartill dock inte hänförs utsläpp av avloppsvatten eller annat ämne i vattendraget med stöd av laglig rätt, kan vattendomstolen på ansökan förplikta anläggaren eller annan som vidtagit åtgärden att ersätta kostnaderna för verkställigheten av vattendomstolens utslag.

Blir sådant utsläpp av avloppsvatten eller annat ämne i vattendrag, för vilket i 24 § nämnt tillstånd inte behöver sökas, senare beroende av tillstånd av annan orsak än förändring i vederbörandes verksamhet, får verksamheten likväl fortgå till dess tillståndsmålet avgjorts i vattendomstolen, om tillstånd söks utan dröjsmål efter det orsaken därtill uppkommit och om inte vattendomstolen på yrkande av behörig myndighet eller den som lider men förbjuder eller begränsar verksamheten.

Blir vidtagande av någon i 24 a eller 25 § nämnd åtgärd, som skall ske inom viss tid, under denna tid ekonomiskt oskäligt betungande eller medför åtgärden till följd av brist på förnödenheter eller av annan vägande orsak avsevärda svårigheter, och följer inte av uppskov med åtgärden avsevärd fara för varaktig förorening av vattendraget, kan miljöministeriet eller, då det är fråga om att förplikta en kommun att anlägga ett reningsverk i samband med allmänt avlopp, statsrådet förlänga tiden för åtgärdens vidtagande med högst tre år i sänder.

Meddelas ett tillstånd som avses i 24 § på villkor att den som får tillståndet helt eller delvis befrias från vidtagande av åtgärder för förebyggande av vattendragets förorening, eller med anledning av tillståndet genom inbesparing av driftskostnaderna eller annars vinner en avsevärd ekonomisk förmån, kan den som får tillståndet förpliktas att årligen erlägga en vattenskyddsavgift.

Vattenskyddsavgiften skall erläggas till vattenstyrelsen, och den skall användas för utgifter som åsamkas staten av vattnens skyddande, särskilt av forskningsarbete som utförs för ändamålet.

Avgiften kan vara högst två procent av det årliga värdet av den förmån vars erhållande utgör grund för betalningsskyldigheten.

Vattenskyddsavgiften kan fastställas på yrkande av vattenstyrelsen. Yrkandet skall, om det inte framställts då tillstånd söks, handläggas som ansökningsmål. Om förhållandena väsentligt förändras, kan på ansökan av vattenstyrelsen eller den betalningsskyldige avgiftens belopp ändras eller avgiften helt avlyftas.

Angående justering av vattenskyddsavgiften gäller på motsvarande sätt vad som i 2 kap. 22 b § stadgas om justering av fiskeskyddsavgiften.

Har sökanden med stöd av 24 a § 2 mom. ålagts att bygga ett reningsverk jämte anläggningar för avloppsvatten, eller bör byggande av ett reningsverk för vederbörligt avledande av avloppsvatten anses påkallat med hänsyn till ett allmänt behov, kan vattendomstolen i samband med handläggningen av målet eller på särskild ansökan bevilja rätt till nyttjande eller inlösen av ett behövligt och för ändamålet lämpligt jord- eller vattenområde för byggande av reningsverket. För skada, men och annan förlust av förmån som följer av rätt att nyttja eller inlösa ovan nämnd egendom skall ersättning ges.

Har ej om ersättning till följd av viss åtgärd annat stadgats, skall såsom skada, men och annan förlust av förmån, som i denna lag avses, ersättas:

Då med stöd av denna lag meddelas tillstånd till viss åtgärd, skall det även föreskrivas om och till vilket belopp ersättning skall betalas för skada, olägenhet eller annan förlust av förmån.

I ansökningsmål i vilket vattendomstolen skall bestämma ersättningen för skada, men eller annan förlust av förmån till följd av åtgärd som grundar sig på tillstånd får, om det inte föranleder avsevärt dröjsmål eller annan olägenhet, även handläggas i samband med ett i målet framställt eller vid vattendomstolen sedan tidigare anhängigt yrkande mot sökanden, vilket gäller ersättande av skada, men eller förlust av förmån, som vållats genom den i ansökningen nämnda åtgärden innan tillståndet beviljades. Handläggs ovan nämnt yrkande inte i samband med ansökningsmålet och följer inte annat av grunden för yrkandet, anses det ha blivit anhängigt såsom ett tvistemål.

För skada, men och annan förlust av förmån, som inte förutsattes när tillståndet meddelades eller om vars ersättande enligt tillståndsutslaget skall beslutas senare, kan ersättning yrkas genom ansökan hos vattendomstolen eller, om det är fråga om tillstånd som meddelats av miljövårdsnämnden, hos denna. I ansökan som ingivits till vattendomstolen kan även intas och i samband därmed handläggas ett yrkande som gäller ersättande av skada som med avvikelse från tillståndet vållats genom samma åtgärd.

Ersättning med anledning av sådan åtgärd med stöd av denna lag, vartill tillstånd inte fordras, eller för skada som avses i 2 § skall yrkas genom ansökan hos vattendomstolen. Ersättning i samband med dikning skall likväl sökas hos miljövårdsnämnden, om inte målet skall handläggas i vattendomstolen eller vid dikesförrättning. För skada som avses i 1 § 3 mom. skall ersättning sökas särskilt och i samma ordning som tillstånd för åtgärden.

Om fastställande av ersättningar i vissa fall stadgas i 16 kap. 24 §.

I avgörande som avses i 2 mom. och som gäller handläggning av ersättningsyrkande får ändring inte sökas.

Om åtgärd som avser vattenståndsreglering eller vattenreglering eller tagande av marksubstanser från ett vattendrags botten skall, i enlighet med vad som därom stadgas genom förordning, på förhand göras anmälan hos vattendistriktets vattenbyrå. Anmälan behöver dock inte göras, om vattendomstolens tillstånd söks för åtgärden.

Innan i 1 mom. nämnd sprängning sker, skall meddelande göras till behörig polismyndighet och vattendistriktets vattenbyrå.

Såsom ansökningsmål handläggs, med undantag för handräckningsmålen och sådana tvistemål som avses i 16 kap. 33 § 1 mom., de vattenmål som enligt denna lag skall anhängiggöras genom ansökan eller på vattendomstolens initiativ. Till ansökningsmålen hänförs även mål angående slutsyn samt mål som i enlighet med 20 kap. 2 § 3 mom. underställts vattendomstolen.

Vid en vattendomstol skall finnas ett behövligt antal tjänster som vattenrättsdomare, vattenrättsingenjör och vattenrättslimnolog. Till vattendomstolen kan dessutom utnämnas vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättslimnologer för viss tid.

Vattendomstolen är domför med en vattenrättsdomare såsom ordförande samt ett i vattendomstolens arbetsordning angivet antal ledamöter, minst två. I arbetsordningen utfärdas närmare bestämmelser om vattenrättsingenjörernas och vattenrättslimnologernas deltagande i handläggningen av mål beroende på deras art samt andra behövliga bestämmelser om handläggningen av mål och verksamheten vid vattendomstolen.

En vattenrättsingenjör skall ha avlagt för tjänsten lämplig diplomingenjörsexamen och ha erfarenhet i uppgifter som hör till vattenlagens område. Vid utnämning av vattenrättsingenjörer skall särskilt beaktas att förtrogenhet med olika områden av vattenteknik och vattenhushållning blir företrädd i vattendomstolen.

En vattenrättslimnolog skall ha avlagt högre högskoleexamen i biologiska ämnen eller annan för tjänsten lämplig högre högskoleexamen samt ha tillräcklig förtrogenhet med naturhushållning i fråga om vatten och fiskerihushållning. Dessutom skall han ha erfarenhet av uppgifter som hör till vattenlagens område.

Vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättslimnologer utnämns, sedan vattenöverdomstolen förklarat tjänsten ledig, av högsta domstolen på grundvalen av tjänsteförslag som upprättats av vattenöverdomstolen. Detsamma gäller utnämningen av motsvarande extraordinarie tjänsteinnehavare.

Vattenrättsdomarna och vattendomstolens övriga ledamöter har i regeringsformen för domare stadgad rätt att kvarstå i tjänsten. Detsamma gäller extraordinarie vattenrättsdomare och andra extraordinarie ledamöter av vattendomstolen under den tid för vilken de blivit utnämnda.

Extraordinarie vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättslimnologer har rätt till avlöning på samma grunder som ordinarie ledamöter av vattenöverdomstolen. Innehar en extraordinarie vattenrättsdomare, vattenrättsingenjör eller vattenrättslimnolog en statlig tjänst, befrias han från att sköta den under den tid för vilken han blivit utnämnd.

8 §

Mot en vattenrättsdomare och annan ledamot samt en sekreterare i vattendomstol väcks åtal för tjänstefel i Helsingfors hovrätt, och mot övriga innehavare av tjänst eller befattning vid allmän underrätt på vattendomstolens förläggningsort.

Arbetsordningen för en vattendomstol fastställs på vattenöverdomstolens framställning av högsta förvaltningsdomstolen.

Vattenöverdomstolen handlägger och avgör såsom överrätt besvär och klagan över en vattendomstols och en vattenrättsdomares avgöranden samt utövar tillsyn över vattendomstolarnas verksamhet och rättsskipningen vid dem.

Vattenöverdomstolen består av en vattenöverdomare såsom ordförande och ett behövligt antal vattenöverdomstolsråd såsom övriga medlemmar. En del av vattenöverdomstolsråden skall vara lagfarna, en del sakkunniga i teknik och en del i naturhushållning. Vattenöverdomstolen är domför med ordföranden och ett i vattenöverdomstolens arbetsordning bestämt antal vattenöverdomstolsråd, minst två. I arbetsordningen bestäms i övrigt om det sätt på vilket de lagfarna vattenöverdomstolsråden och de vattenöverdomstolsråd som företräder sakkunskap på olika områden skall delta i målens handläggning beroende på deras art.

Vid förhinder för vattenöverdomaren tjänstgör det närvarande lagfarna vattenöverdomstolsråd som är äldst i tjänsten såsom ordförande i vattenöverdomstolen.

Vattenöverdomstolen kan, enligt vad som föreskrivs i arbetsordningen, utöva sin verksamhet på två eller flera divisioner. Då vattenöverdomstolen är fördelad på divisioner, tjänstgör vattenöverdomaren eller ett lagfaret vattenöverdomstolsråd som ordförande för en division.

Om vattenöverdomstolens sammansättning vid handläggning av utnämnings- och andra förvaltningsärenden bestäms i arbetsordningen.

Med hänsyn till det antal mål som skall handläggas eller deras art eller av annan särskild orsak kan vid vattenöverdomstolen utnämnas extraordinarie vattenöverdomstolsråd.

Utnämningen av extraordinarie vattenöverdomstolsråd sker i samma ordning som utnämningen av ordinarie ledamöter av vattenöverdomstolen.

De extraordinarie vattenöverdomstolsråden har rätt till avlöning enligt samma grunder som de ordinarie ledamöterna av vattenöverdomstolen. Innehar ett extraordinarie vattenöverdomstolsråd en statlig tjänst eller befattning, befrias han från att sköta den under den tid för vilken han blivit utnämnd.

Om vattenöverdomarens och de lagfarna vattenöverdomstolsrådens kompetens gäller på motsvarande sätt vad som i 3 § stadgas om vattenrättsdomare. Angående kompetensen för de övriga vattenöverdomstolsråden gäller i tillämpliga delar vad som i nämnda paragraf stadgas om kompetens för vattenrättsingenjör och vattenrättslimnolog.

Vid utnämning av vattenöverdomaren och vattenöverdomstolsråd skall särskilt beaktas deras förtrogenhet med uppgifter som hänför sig till vattenlagstiftningens tillämpningsområde.

Innan en ledamot av vattenöverdomstolen begynner sin tjänstgöring, skall han inför vattenöverdomstolen eller hovrätt avlägga domared, om han inte tidigare avlagt den.

Republikens president utnämner vattenöverdomaren på framställning av högsta domstolen samt vattenöverdomstolsråd, sedan vattenöverdomstolen förklarat tjänsten ledig och upprättat tjänsteförslag. Högsta domstolen skall avge utlåtande om tjänsteförslaget. Högsta domstolen behandlar även besvär över tjänsteförslaget.

Vattenöverdomaren och vattenöverdomstolsråden har i regeringsformen för domare stadgad rätt att kvarstå i tjänsten. Detsamma gäller ett extraordinarie vattenöverdomstolsråd under den tid för vilken han blivit utnämnd.

Beträffande semester, tjänstledighet och vikariat för vattenöverdomaren och vattenöverdomstolsråd skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om hovrättsråd.

Vid vattenöverdomstolen kan finnas en kanslichefstjänst, tjänster som sekreterare för vattenärenden och registratorstjänster samt kanslist-, maskinskrivar- och vaktmästarbefattningar. Vid vattenöverdomstolen kan dessutom finnas andra innehavare av tjänst eller befattning.

Kanslichefen vid vattenöverdomstolen skall ha behörighet för domarämbete. Om kompetensen för tjänster som sekreterare för vattenärenden gäller i tillämpliga delar vad som i 5 § stadgas om sekreterare vid vattendomstol.

Kanslichefen samt sekreterare för vattenärenden utnämns, sedan vattenöverdomstolen förklarat tjänsten ledig, av högsta domstolen på grundvalen av tjänsteförslag som upprättats av vattenöverdomstolen. Övriga innehavare av tjänst eller befattning med grundlön utnämns av vattenöverdomstolen. Extraordinarie befattningshavare, tillfälliga funktionärer och personer i arbetsavtalsförhållande, vilka skall ha den kompetens som förutsätts för uppgiften, antas av vattenöverdomaren.

Åtal för tjänstefel väcks mot vattenöverdomaren och en ledamot av vattenöverdomstolen i högsta domstolen samt mot kanslichefen och en sekreterare för vattenärenden i Helsingfors hovrätt. Mot annan innehavare av tjänst eller befattning väcks åtal för tjänstefel vid allmän underrätt på vattenöverdomstolens förläggningsort.

Målen föredras i vattenöverdomstolen av sekreterarna för vattenärenden enligt vad som därom föreskrivs i arbetsordningen.

Arbetsordningen för vattenöverdomstolen fastställs av högsta förvaltningsdomstolen.

Om inte annat stadgas på annat ställe i denna lag, skall vid handläggningen av mål i vattenöverdomstolen i övrigt i tillämpliga delar iakttas laga rättegångsordning.

Till ansökningen skall fogas behövlig utredning samt, då ansökningen avser tillstånd för visst företag eller viss åtgärd, en plan om vilken närmare stadgas genom förordning.

5 §

Kräver syneförrättningen oskäligt mycket tid på grund av omfattningen av företagets verkningsområde eller av skäl som ansluter sig till utredandet av skador framkallade av företaget, och bör det från allmän synpunkt anses vara av vikt att företaget genomförs skyndsamt, kan vattendomstolen, om det är sannolikt att förutsättningar för beviljande av tillstånd finns, förordna att syneförrättningen skall verkställas i två skeden. Under det första skedet granskas planen för utredande av företagets rättsliga förutsättningar och undersöks om och på vilka villkor tillstånd kan meddelas. Under det andra skedet utreds de övriga ärenden som skall behandlas vid syneförrättningen.

Även i annat än i 2 mom. nämnt fall kan vattendomstolen förordna att syneförrättningen skall delas i olika avsnitt, om det finns särskilda skäl.

Gäller ansökan ett företag vars verkningar omfattar ett vidsträckt område, och skulle genomförandet av syneförrättningen på hela området oskäligt försvåra handläggningen av ansökningsmålet, kan vattendomstolen förordna att skilda syneförrättningar skall hållas på olika delar av området.

Hålls ej syneförrättning, skall ansökningen, om inte annat följer av 9 §, delges dem vilkas rätt eller intresse målet kan angå, för att bereda dem tillfälle att göra påminnelser och yrkanden på grund av ansökningen. Påminnelser och yrkanden skall vid äventyr av att talan annars förfaller framställas i vattendomstolen skriftligen inom en av vattendomstolen förelagd tid som inte får vara kortare än trettio dagar eller längre än sextio dagar. Talan är dock inte förfallen, om förhållandena under den tid målet varit anhängigt har förändrats väsentligt eller om det annars vore uppenbart oskäligt att talan förverkas.

Om påminnelser eller yrkanden, som framställts med anledning av ansökningen, eller målets beskaffenhet eller omfattning i övrigt påkallar det, kan sökanden eller annan part beredas tillfälle att avge förklaring och tillställas exemplar av påminnelseskrift jämte bilagor. Med anledning av förklaringen kan en part, om det finns särskilda skäl, beredas tillfälle att inge bemötande.

Efter avslutad skriftväxling skall det hållas muntlig förhandling, om inte ansökningsmålet är av mindre betydelse eller annars av sådan beskaffenhet att muntlig förhandling för att pröva påminnelser och yrkanden eller av annan orsak inte behövs. Av särskilda skäl kan vattendomstolen efter skriftväxling eller muntlig förhandling förordna att ansökningen i enlighet med 5 § skall handläggas vid syneförrättning.

Angående ersättning som betalas till vittnen och sakkunniga gäller vad som stadgas i 21 kap. 9 §.

Finner vattendomstolen att en syneförrättning är bristfällig, kan den förordna att ny eller kompletterande förrättning skall hållas.

Vattendomstolen kan i den till ansökningen fogade planen göra sådana ändringar eller tillägg som behövs med hänsyn till stadgandena i denna lag.

Gäller ansökningen ett företag som skall genomföras enligt en viss plan, skall redogörelse lämnas för planen i vattendomstolens utslag eller fogas till detta. I utslaget skall dessutom ingå utlåtande om påminnelser och yrkanden i målet och föreskrifter om hur företaget skall utföras och vad sökanden skall iaktta för skyddande av andras intressen samt om och till vilket belopp ersättningar skall utges för skada, men och annan förlust av förmån, ävensom övriga föreskrifter som på grund av denna lag skall intas i utslaget.

Skulle utredandet av skador, som orsakas av det företag som avses i ansökningen oskäligt fördröja målets behandling i vattendomstolen, och bör det ur allmän synpunkt anses vara av vikt att företaget genomförs skyndsamt, kan vattendomstolen, om det uppenbarligen finns förutsättningar för erhållande av tillstånd, avgöra ansökningsmålet till den del det inte gäller av företaget orsakade skador samt ersättningar på grund av dem och i 11 kap. nämnda åtgärder. Härvid skall förordnas att för skada, men och annan förlust av förmån, för vilkas del avgörandet framskjuts till den fortsatta behandlingen av målet, skall betalas förhandsersättning enligt ungefärlig uppskattning. Beträffande denna gäller i tillämpliga delar vad som i 11 kap. stadgas om ersättningar. Vattendomstolen kan även, om därtill på grund av att behövlig utredning saknas i annat än ovan nämnt fall finns särskilda skäl, förordna att frågan om ersättande av skada till följd av någon åtgärd skall avgöras senare. Härvid skall domstolen ålägga innehavaren av tillståndet att skaffa behövlig utredning och ansöka om komplettering av tillståndsutslaget och samtidigt förordna att förhandsersättning skall betalas för skada som kan uppskattas. Har domstolen meddelat sådant åläggande, hindrar detta inte den som lider skada att särskilt söka ersättning enligt vad som stadgas 11 kap. 8 § 3 mom. I utslag som gäller förhandsersättning får ändring inte sökas.

Vad som i 2 mom. stadgas om bestämmande av ersättning kan på motsvarande sätt tillämpas vid fastställande av den fiskeskyddsavgift som nämns i 2 kap. 22 §.

Då vattendomstolen senare ger utslag i den del av målet som inte ännu avgjorts, kan domstolen i sitt tidigare utslag göra behövliga ändringar som ansluter sig till det senare utslaget. Då ersättningarna fastställs, skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 11 kap. 8 § 1, 2 och 6 mom. Har ersättning yrkats för skada, som efter det tidigare utslaget har föranletts av ett förfarande som står i strid med utslaget, gäller även i fråga om handläggningen av sådant yrkande på motsvarande sätt vad som stadgas i nämnda paragraf om yrkande på ersättning av skada som vållats innan tillståndet meddelades.

Av utslaget skall utfärdas exemplar för sökanden och de övriga parter som anhållit därom. Avskrift av utslaget skall sändas till vattenstyrelsen och vattendistriktets vattenbyrå samt till miljövårdsnämnderna och de myndigheter som tillställts meddelande om målet under dess handläggning liksom även till respektive kommuner för att hållas allmänt tillgänglig. Vattendomstolen skall genom offentlig kungörelse tillkännage framläggandet av utslaget i dessa kommuner. I kungörelsen skall även nämnas när tiden för ändringssökande utgår. Avskrift av kungörelsen skall under känd postadress tillställas parter och myndigheter som avses i 8 § samt dem som framställt påminnelse och de parter i fråga om vilka vattendomstolen har avvikit från förrättningsmännens utlåtande.

Fördröjer en part genom invändning som han vet sakna fog eller på annat sätt uppsåtligen utan anledning ansökningsmålets handläggning så att annan part därav åsamkas kostnader, har denna rätt till gottgörelse för dem. En part har även rätt att få gottgörelse för sina kostnader, om han nödgats vidta särskilda åtgärder för att bevisa att han vållas skada, men eller annan förlust av förmån, eller om det annars finns särskilda skäl att ersätta kostnaderna.

Om den som vållat skada, på ansökan av den som lidit skadan, åläggs att betala ersättning eller vidta åtgärd, kan vattendomstolen ålägga honom att betala gottgörelse till den skadelidande även för dennes kostnader i målet.

Tvistemål skall i vattendomstolen anhängiggöras genom inlaga. Ett yrkande, som föranleds av en åtgärd som strider mot denna lag eller tidigare vattenlagstiftning och som avser förbjudande av åtgärden, återställande av tidigare förhållanden eller ersättande av skada som vållats genom otillåten åtgärd, kan likväl även anhängiggöras genom ansökan.

Vad som sägs ovan i denna paragraf gäller inte mål som med stöd av 33 § 1 mom. har anhängiggjorts genom ansökan, ej heller yrkande som enligt 11 kap. 8 § 2 mom. skall handläggas som tvistemål. Vattendomstolen kan vid behov förordna att en ansökan eller ett yrkande som avses här skall kompletteras med sådana uppgifter och utredningar som enligt 33 § skall ingå i eller fogas till inlagan. Vad som nedan stadgas om skyldigheten att delge motparten talan gäller på motsvarande sätt även delgivning av sådan ansökan eller sådant yrkande.

I fråga om rättegångskostnader gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 21 kap. rättegångsbalken.

I en vattendomstols eller vattenrättsdomares utslag får, om inte annat stadgas, ändring sökas genom besvär hos vattenöverdomstolen.

Besvärsskriften jämte bilagor samt det överklagade utslaget, de förstnämnda i två exemplar, skall inges till vattendomstolen senast den sextionde dagen efter det utslaget avkunnats eller efter det anslag givits eller, om så ej skett, bevisligen tillställts vederbörande eller behörigen inlämnats till posten, nämnda dag oräknad. Missnöje mot utslaget behöver ej särskilt anmälas.

Finner vattenrättsdomaren att motparten eller andra parter skall beredas tillfälle att bemöta besvären, skall dessa delges dem med uppgift om var besvärshandlingarna är tillgängliga samt inom vilken tid och vart skriftligt bemötande skall inlämnas. Även de myndigheter som enligt 16 kap. tillställs avskrift av det överklagade utslaget skall underrättas om besvären.

Delgivningen med parterna skall, om offentlig kungörelse ej anses behövlig, ske genom förmedling av länsmannen eller magistraten, och besvärshandlingarna skall sändas till nämnda myndigheter för att hållas tillgängliga för dem som beretts tillfälle att inge bemötande.

Skriftligt bemötande skall inges till den myndighet hos vilken handlingarna är tillgängliga. Denna sänder handlingarna till vattenrättsdomaren, som skall ombesörja att besvärshandlingarna jämte akten i målet tillställs vattenöverdomstolen.

Då vattenöverdomstolen handlägger en ändringsansökan, kan den höra motparten eller annan part med iakttagande i tillämpliga delar av 2 §. Vid behov kan domstolen hålla muntlig förhandling, förrätta syn eller av en myndighet som avses i 16 kap. 8 § 1 mom. eller av miljövårdsnämnden inhämta utlåtanden och utredningar som den finner behövliga. Om inhämtande av utredning i ansökningsmål gäller dessutom på motsvarande sätt vad som stadgas i 16 kap. 20 § 1 mom.

På förordnande av vattenöverdomstolen kan ordföranden, en ledamot eller en föredragande förrätta inspektion på platsen. Berättelse över inspektionen skall fogas till akten i målet.

I vattenöverdomstolens utslag i besvärsmål samt i sådant ansökningsmål som gäller flottningsförenings eller i denna lag nämnt bolags grundande, upplösande eller verksamhet eller dess medlemmars eller delägares rättigheter och skyldigheter får inte sökas ändring genom ordinära rättsmedel. Detsamma gäller vattenöverdomstolens utslag till den del däri avgjorts en fråga av sådan art att ändring inte får sökas i vattendomstolens utslag.

Ej heller i vattenöverdomstolens utslag i annat mål än sådant som avses i 1 mom. får ändring sökas genom ordinära rättsmedel utom i det fall att en i 5 § nämnd fullföljdsdomstol meddelar besvärstillstånd. Besvärstillstånd kan meddelas endast om det finns vägande skäl för målets behandling i fullföljdsdomstolen, såsom målets särskilda betydelse, vikten av avgörandet med hänsyn till lagens tillämpning i andra liknande fall eller en enhetlig rättstillämpning eller om därtill finns särskild anledning på grund av sådant rättegångsfel eller annat fel i målet på basis av vilket avgörandet borde återbrytas eller undanröjas.

Besvärstillstånd som gäller vattenöverdomstolens utslag kan meddelas till den del ett i 2 mom. nämnt skäl föreligger. I samband med behandlingen av besvär kan besvären likväl efter behov upptas till avgörande även till någon annan del.

Fullföljdsdomstol vid sökande av ändring i vattenöverdomstolens utslag i ansökningsmål är högsta förvaltningsdomstolen. Detta gäller dock besvär som anförs över ersättning endast såvida det är fråga om skada, men eller annan förlust av förmån som avses i 11 kap. 8 § 1 eller 3 mom., inberäknat förlust av förmån som beror på rätt som beviljats eller begränsning som fastställts med stöd av denna lag, eller såvida ersättningsyrkandet har behandlats i samband med ansökningsmål med stöd av 2 eller 3 mom. i ovan nämnda paragraf eller 16 kap. 24 § 4 mom.

I vattenöverdomstolens utslag i handräckningsmål söks ändring hos högsta förvaltningsdomstolen.

I tviste- och brottmål samt i vattenöverdomstolens utslag i ansökningsmål som gäller annan ersättning än sådan som avses i 1 mom. söks ändring hos högsta domstolen.

Får i vattenöverdomstolens utslag inte sökas ändring genom ordinära rättsmedel, skall detta uppges i utslaget och det lagrum nämnas på vilket fullföljdsförbudet är grundat. Kan beträffande utslag sökas besvärstillstånd, skall besvärsundervisning bifogas. I denna skall uppges fullföljdsdomstolen och redogöras för de förutsättningar under vilka besvärstillstånd enligt lag kan meddelas samt hur den som anhåller om besvärstillstånd skall förfara för att tillståndsansökningen och besvären skall kunna prövas i fullföljdsdomstolen.

Fristen för anhållan om besvärstillstånd och för anförande av besvär är sextio dagar från den dag då vattenöverdomstolens utslag gavs.

Sökanden skall vid äventyr av att talan annars går förlorad senast den dag fristen utgår tillställa vattenöverdomstolen en fullföljdsskrift som riktats till fullföljdsdomstolen och som skall åtföljas av tillståndsansökan och besvär.

Till fullföljdsskriften skall fogas handlingar av vilka framgår de omständigheter som sökanden åberopar.

I en ansökan om besvärstillstånd skall uppges de omständigheter med stöd av vilka sökanden anser att det finns i 4 § 2 mom. nämnt skäl för meddelande av besvärstillstånd.

I besvär skall uppges på vilka punkter ändring av vattenöverdomstolens avgörande yrkas, vilka ändringar som skall göras samt grunderna för yrkandena.

I fullföljdsskriften skall dessutom anges sökandens namn, yrke och boningsort samt den postadress för honom eller hans ombud, under vilken meddelande i saken får sändas till honom. Om postadressen ändras, skall den nya adressen skriftligen anmälas till fullföljdsdomstolens registratorskontor. Fullföljdsskriften skall undertecknas av sökanden eller, om han inte själv har uppsatt den, av uppsättaren. Denne skall samtidigt uppge sitt yrke och sin boningsort.

Vill sökanden till stöd för sin ändringsansökan framlägga bevis som han inte tidigare åberopat, skall han uppge dem och dessutom de omständigheter som han önskar styrka samt anledningen till att beviset ej tidigare har företetts.

Vattenöverdomstolen skall sända fullföljdsskriften jämte bilagor till den fullföljdsdomstol hos vilken ändring sökts.

Skall målet likväl handläggas av den andra fullföljdsdomstolen enligt 5 §, skall den fullföljdsdomstol, till vilken handlingarna sänts, på tjänstens vägnar hänskjuta saken till den andra domstolen.

Då i denna lag nämnda mål handläggs i högsta förvaltningsdomstolen, skall i handläggningen, utöver det i lagen föreskrivna domföra antalet ledamöter, delta två av republikens president för tre år i sänder förordnade överingenjörsråd, om vilka i tillämpliga delar gäller vad som i 15 kap. 15 och 16 §§ stadgas om vattenöverdomstolsråd med sakkunskap på teknikens område.

Vattenöverdomstolen skall sända exemplar av sitt utslag eller sin dom i vattenmål eller avskrift därav till vattendomstolen, vattenstyrelsen, vattendistriktets vattenbyrå och miljövårdsnämnderna samt till de myndigheter som underrättats om målet under dess handläggning.

Högsta förvaltningsdomstolen och högsta domstolen skall sända exemplar av sitt utslag eller sin dom i vattenmål eller en avskrift därav till vattendomstolen, vattenstyrelsen och vattendistriktets vattenbyrå.

Till den del i denna lag inte annat stadgas skall i fråga om sökande av ändring och handläggningen av fullföljdsmål i högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen tillämpas vad som i övrigt gäller om dem.

Har en fullföljdsskrift, som enligt 1 § 2 mom. skall tillställas vattendomstolen eller enligt 7 § 2 mom. vattenöverdomstolen, inom utsatt tid i stället kommit fullföljdsdomstolen till handa, förlorar parten inte sin talan på grund härav. Skriften skall utan dröjsmål sändas från fullföljdsdomstolen till den domstol som den hade bort tillställas.

Förordnar vattendomstolen med stöd av 16 kap. 5 eller 13 § att syneförrättning skall äga rum, skall den underrätta vattenstyrelsen därom. Vattenstyrelsen skall för syneförrättningen förordna en förrättningsingenjör som skall vara ordförande för förrättningsmännen. Vattendomstolen kan på anhållan av vattenstyrelsen, förrättningsingenjören eller en part till extra förrättningsman förordna en sakkunnig på något särskilt område, om detta skall anses vara behövligt för syneförrättningen.

Förrättningsingenjören skall till förrättningsmän kalla två gode män bland nämndemännen vid jorddomstolen eller bland de för skiftesförrättningar utsedda gode männen i den eller de kommuner till vilka företagets verkningar huvudsakligen sträcker sig.

Vattenstyrelsen kan på anhållan av förrättningsingenjören eller en part förordna den som är sakkunnig på något särskilt område att biträda förrättningsingenjören i hans uppgifter. Vattendomstolen kan på anhållan av vattenstyrelsen, förrättningsingenjören eller en part vid behov förordna en sakkunnig på något särskilt område att biträda vid förrättningen. Vattendomstolen kan även vid behov förordna sin sekreterare att biträda förrättningsmännen vid utredning av rättsfrågor.

Förrättningsmännen samt de sakkunniga och andra som förordnats att biträda vid förrättningen utför sitt uppdrag under tjänstemannaansvar. Om jäv för dem, framställande av jävsinvändning och verkan av att jävsanmärkning godkänts samt om förordnande av annan god man i stället för en jävig eller från förrättningen utebliven god man gäller i tillämpliga delar vad som i lagen om skifte stadgas om skiftesförrättning.

Sedan förrättningsingenjören av vattendomstolen mottagit ansökningshandlingarna, skall han inleda förrättningen med att kalla dem vilkas rätt eller fördel ansökningen kan beröra samt de invånare inom företagets verkningskrets, vilkas boende, arbete eller andra förhållanden klart kan påverkas av företagets genomförande, och de samfund som representerar dem, att vid begynnelsesammanträde invid vattendraget eller annars i närheten av den plats där företaget utförs yttra sig om detta. Sammanträdet kan fortsättas på skilda platser och olika dagar.

Vid begynnelsesammanträdet skall redogöras för den plan som ansluter sig till ansökningen och i synnerhet för företagets eller åtgärdens syfte och dess verkningar på allmän eller enskild fördel samt för medlen att förhindra eller minska skador och olägenheter. Förrättningsingenjören skall bereda dem som deltar i sammanträdet tillfälle att antingen muntligt eller skriftligt uttala sin åsikt om saken. Skriftligt uttalande kan även lämnas in till förrättningsingenjören inom en viss, av denne meddelad tid efter begynnelsesammanträdet.

Förrättningsingenjören skall, i behövlig mån tillsammans med en extraordinarie förrättningsman, och i samråd med de övriga förrättningsmännen granska den till ansökningen fogade planen. Förrättningsmännen skall, med beaktande av de ändringar som behöver göras i planen, undersöka om och på vilka villkor tillstånd till företaget kan meddelas samt utreda av företaget orsakade skador och beräkna dem. För utförande av uppdraget skall förrättningsmännen genom besök på platsen göra sig förtrogna med förhållandena och företagets verkningar på det område som företaget gäller.

Har vattendomstolen med stöd av 16 kap. 5 § 2 mom. förordnat att syneförrättningen skall verkställas på det sätt som stadgas i momentet, skall under förrättningens första skede utredning av skador som orsakas av företaget samt uppskattning av dessas belopp ävensom uppgörande av förslag om tillämpning av övriga stadganden i 11 kap. verkställas endast i den mån det behövs för utredande av förutsättningarna för tillstånd och för framställande av förslag till bestämmande av förhandsersättningar.

Av en granskad plan skall avskrift till erforderliga delar sändas i ett eller vid behov flera exemplar till varje kommun till vars område företagets verkningar enligt planen sträcker sig. I kommunerna skall handlingarna hållas allmänt tillgängliga under en tid som bestäms i den enligt 6 § utfärdade kungörelsen, likväl minst fjorton dagar. Framläggandet av handlingarna skall tillkännages i åtminstone en tidning med allmän spridning i respektive kommuner. Avskrift av handlingarna skall dessutom sändas till sökanden, vattenstyrelsen och länsstyrelsen samt även till andra myndigheter i enlighet med vad som närmare stadgas genom förordning.

Sedan den granskade planen i enlighet med 4 § hållits tillgänglig, skall förrättningsingenjören kalla dem vilkas rätt eller fördel saken kan angå att vid synesammanträde på den plats som avses i 2 § framställa eventuella erinringar med anledning av planen samt de yrkanden och utredningar som de finner påkallade.

Sträcker sig företagets verkningar till flera kommuners område, skall i varje kommun hållas åtminstone ett synesammanträde. Om verkningarna av företaget i en kommun är ringa, behöver synesammanträde inte hållas där. Härvid skall parterna kallas till synesammanträde i någon annan kommun.

Förrättningsingenjören skall tillkännage framläggande av planen och synesammanträde med iakttagande av det förfarande som stadgas i 1 mom. Kallelsen till sammanträde skall dessutom särskilt delges med motsvarande tillämpning av stadgandena om delgivning av ansökan i 16 kap. 8 §.

Är förrättningsmännen av olika mening, fattas beslutet i enlighet med den åsikt som biträtts av minst två av dem. Är alla av olika mening eller faller rösterna lika i det fall att förrättningsmännen är fyra, blir förrättningsingenjörens åsikt avgörande.

Förrättningsmännens utlåtande, planen och övriga vid syneförrättningen tillkomna handlingar skall inom fyrtiofem dagar efter det sista sammanträdet, om inte vattendomstolen av särskilda skäl förlänger tiden, sändas till vattendomstolen. Inom samma tid skall avskrift av utlåtandet tillställas sökanden, miljövårdsnämnderna och de myndigheter som nämns i 4 § samt respektive kommuner för att hållas allmänt tillgänglig under trettio dagar. Samtidigt skall förrättningsingenjören offentligt kungöra framläggandet och i övrigt delge detta på det sätt som i 6 § 2 mom. stadgas om framläggande av plan och synesammanträde. I kungörelsen skall meddelas vad parterna skall iaktta för bevarande av sin talan. Syneförrättningen anses vara avslutad när de i denna paragraf nämnda åtgärderna har vidtagits.

Var och en som till vattendomstolen vill göra påminnelser med anledning av ansökningen, planen eller förrättningsmännens utlåtande eller framställa yrkanden i målet, skall vid äventyr av att talan annars går förlorad framställa dem i vattendomstolen inom sextio dagar efter det utlåtandet i respektive kommuner gjorts allmänt tillgängligt. Talan är dock inte förfallen, om omständigheterna under den tid saken varit anhängig väsentligt förändrats, om vattendomstolen avvikit från förrättningsmännens utlåtande eller om det annars vore uppenbart oskäligt att talan går förlorad.

De invånare inom företagets verkningskrets som har rätt att ta del i begynnelsesammanträdet samt de samfund som representerar dem har även rätt att, inom sextio dagar efter det utlåtandet i respektive kommuner gjorts allmänt tillgängligt, hos vattendomstolen framföra sin åsikt med anledning av ansökningen, planen eller förrättningsmännens utlåtande.

Ett exemplar av det utlåtande som uppgjorts vid slutsynen skall utan dröjsmål tillställas vattendomstolen och respektive kommun, som skall dra försorg om att det hålls allmänt tillgängligt, samt vattenstyrelsen och vattendistriktets vattenbyrå.

Till en dikningsförrättning skall förrättningsingenjören till övriga förrättningsmän kalla två gode män. Om förrättningsmännen gäller på motsvarande sätt vad som stadgas i 18 kap. 1 § 2 och 4 mom. Vid dikningsförrättningen avgörs ärendena enligt den åsikt som omfattas av flertalet förrättningsmän. Är alla av olika mening, blir förrättningsingenjörens åsikt avgörande.

Vid en dikningsförrättning skall, om dikningsplan därvid skall uppgöras, hållas begynnelsesammanträde. Till sammanträdet skall förrättningsingenjören kalla dem vilkas rätt eller fördel dikningsärendet kan angå. Hålls dikningsförrättning av skäl som nämns i 6 kap. 10 § 1 eller 2 punkten eller gäller den ett tämligen vidsträckt område, skall förrättningsingenjören bereda länsstyrelsen, vatten- och miljövårdsdistriktet samt miljövårdsnämnden tillfälle att vid sammanträdet yttra sig i frågan. Sammanträdet skall hållas i närheten av det område som skall dikas, och det kan fortsättas på skilda ställen och olika dagar.

Då en dikningsplan uppgjorts, skall på platsen hållas slutsammanträde för förrättningen. Med motsvarande tillämpning av vad som stadgas i 4 § skall de parter och myndigheter som avses i paragrafen beredas tillfälle att vid slutsammanträdet framställa de påminnelser samt yrkanden och utredningar som de finner påkallade.

Begynnelse- och slutsammanträde vid dikningsförrättning skall, om inte annat följer av 2 mom., offentligt kungöras minst fjorton dagar före sammanträdet i de kommuner till vilkas område dikningens verkningar sträcker sig. Dessutom skall inom samma tid ett exemplar av planen tillställas de myndigheter som avses i 4 §. Ett exemplar av planen skall även sändas till kommunen för att hållas allmänt tillgängligt. De markägare som dikningsärendet gäller skall dessutom i brev under känd postadress underrättas om slutsammanträdet samt, då dikningen angår en sådan bäck på annans mark vari kraftverk eller annan anläggning finns, ägaren av kraftverket eller anläggningen. Bedrivs flottning i den bäck som dikningen rör, skall vattenstyrelsen och, om en flottningsförening ombesörjer flottningen, även föreningen genom brev underrättas om slutsammanträdet.

Av beslutet, till vilket besvärsundervisning skall fogas, skall inom trettio dagar efter slutsammanträdet eller förrättningssammanträdet ett exemplar utfärdas för sökanden och ett för någon annan part som anhållit därom. Ett exemplar skall även sändas till miljövårdsnämnden, vattendistriktets vattenbyrå och länsstyrelsen. Att beslutet meddelats skall likaså tillkännages på kommunens anslagstavla.

I beslut vid dikningsförrättning får den vars rätt eller fördel saken angår samt vatten- och miljövårdsdistriktet och länsstyrelsen söka ändring genom besvär hos vattendomstolen. Besvärsskriften skall jämte det överklagade beslutet tillställas vattendomstolen senast den trettionde dagen efter den då det i enlighet med 9 § 2 mom. tillkännagavs på kommunens anslagstavla att beslutet meddelats, nämnda dag oräknad.

Ändring i vattendomstolens utslag som innehåller i 1 mom. nämnt förordnande söks hos vattenöverdomstolen på det sätt som stadgas i 17 kap. 1 §. Vattendomstolen kan, om särskilda skäl finns, förordna att utslaget skall verkställas trots att ändring däri söks. Då besvär anförts, kan vattenöverdomstolen på motsvarande sätt förordna att det överklagade utslaget skall verkställas innan ärendet avgörs. Vattenöverdomstolen kan även bestämma att förordnandet om verkställighet skall upphöra att gälla.

Vattenöverdomstolens utslag verkställs på det sätt som stadgas om verkställighet av laga kraft vunnen dom. Gäller vattenöverdomstolens utslag likväl en åtgärd som skulle förändra rådande förhållanden så, att sökande av ändring i fråga om en väsentlig del av utslaget på grund av åtgärden skulle förlora sin huvudsakliga betydelse, kan vattenöverdomstolen i sitt utslag helt eller delvis förbjuda verkställigheten innan utslaget vunnit laga kraft.

Om det finns skäl därtill, kan högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen, då den handlägger ett fullföljdsmål, förordna att vattenöverdomstolens utslag inte får verkställas eller dess verkställighet fortsättas förrän målet avgjorts, eller att ett utfärdat verkställighetsförbud skall upphöra att gälla.

Vattenöverdomstolen skall underrätta länslantmäterikontoret om ett laga kraft vunnet utslag, genom vilket meddelats rättighet att på annans mark anlägga bädd eller uppföra annan anläggning, sätta annans område varaktigt under vatten, använda vattenkraft som tillhör annans lägenhet eller annars fortgående tillgodogöra sig annans fasta egendom. Detsamma gäller ett utslag, genom vilket något område avsatts till skyddsområde eller nyttjandet av ett område annars begränsats. Länslantmäterikontoret skall införa anteckning om utslaget i jordregistret. Länslantmäterikontoret skall vid behov förordna en lantmäteriingenjör att vid en särskild lantmäteriförrättning utreda de omständigheter som införandet av anteckningen förutsätter.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller ej rätt att lägga dike, vattenledning eller avlopp på annans mark eller att hålla påle, bom, fäste, brokista eller annan därmed jämförlig mindre anordning eller anläggning på annans område, ej heller annan nyttjanderätt eller begränsning av nyttjande som hänför sig endast till en obetydlig del av en fastighet.

Behövs en i 1 mom. nämnd lantmäteriförrättning för en utredning som är viktig från allmän synpunkt, hålls förrättningen på statens bekostnad. I annat fall betalas kostnaderna för förrättningen av den som meddelats den rättighet som skall antecknas i jordregistret eller på vars ansökan nyttjandet av fastigheten har begränsats.

I en domstol som avses i 14 kap. 1 § 1 mom. skall i andra vattenmål än tvistemål och brottmål, vari allmän åklagare yrkar straff, sökanden eller klaganden betala kostnaderna för sändande av tillkännagivanden eller för att sammanträde, syneförrättning eller besiktning hålls utanför domstolens förläggningsort. Nämnda kostnader betalas likväl av statens medel, om sökanden eller klaganden har beviljats fri rättegång i målet eller om det är fråga om ansökan eller besvär av den som lidit förlust av förmån. Skadevållaren eller en förlorande motpart till den som erhållit fri rättegång skall åläggas att ersätta staten för vad som i enlighet med det ovan anförda betalts av statens medel, om det inte med beaktande av omständigheterna och sakens natur är skäligt att låta staten helt eller delvis bära kostnaderna.

Dagtraktamente och resekostnadsersättning till en domstols medlemmar och tjänstemän betalas av statens medel som slutlig utgift.

Om kostnaderna i ett tvistemål samt i ett brottmål som avses i 1 mom. gäller i tillämpliga delar på motsvarande sätt vad som stadgas om ertsättning för kostnaderna i tviste- och brottmål i allmän underrätt.

Om rätt för vittne och sakkunnig att få ersättning för rese- och uppehållskostnader och för ekonomisk förlust, om utbetalningen av nämnda ersättningar samt om åläggande av en part att ersätta staten för vad som betalts av statsmedel gäller vad som stadgas därom.

Om lösen för en vattendomstols och vattenrättsdomares expeditioner och om arvode för deras tjänsteförrättningar stadgas genom förordning.

Innan verksamheten inleds vid den nya vattenöverdomstolen förklaras tjänsterna som vattenöverdomare, vattendomstolsråd och sekreterare för vattenärenden lediga att sökas hos högsta domstolen, som uppgör tjänsteförslag för tjänsterna som vattenöverdomstolsråd och besätter övriga tjänster som sökts hos högsta domstolen.

De som inte hör till den personal vilken avses i 1 mom. och som skall börja sitt arbete senast då den nya vattenöverdomstolen inleder sin verksamhet, utnämns av den vattenöverdomstol som är en division inom Vasa hovrätt, och av vattenöverdomaren vid den.