321/1987

försörjartillägget till studiepenningens grunddel är 350, 580 eller 830 mk per månad om den som ansöker om studiestöd har att försörja ett, två eller tre eller flera minderåriga barn;

på grundvalen av sommarstudier, genom att bevilja studiepenning vid ovan i 1 § 1 mom. 4 och 6 a punkterna avsedda läroanstalter för högst tre månader och studielån för högst två månader enligt vad statens studiestödscentral särskilt bestämmer med beaktande av den obligatoriska oavlönade praktik som hör till studierna under tiden 1.6-31.8. eller med beaktande av längden och omfattningen av de studier som bör anses vara heltidsstudier. Studiestödets belopp för studerande vid ovan i 1 § 1 mom. 6 a punkten avsedda läroanstalter höjs endast på grundvalen av sommarstudier som bedrivs i Finland;

på grundvalen av studiekostnadernas storlek, beloppet av studielånerat med högst 2 940 mk, om sökanden studerar vid ovan i 1 § 1 mom. 4 punkten avsedd läroanstalt och utomlands utför obligatorisk, oavlönad språkpraktik minst fyra veckor under tiden 1.9-31.5.; samt

på grundvalen av boendekostnadernas storlek genom att studiepenningens bostadstillägg höjs om den sökandes hyra överstiger 540 mk per månad och han i fråga om formen för boendet uppfyller de krav som har fastställts i 10 § lagen om studiestöd. Höjningen är 80 procent av den del som överstiger den nämnda månadshyran, dock högst av ett hyresbelopp om 740 mk. Höjningen betalas endast till personer som bedriver studier i Finland.

på basen av kostnaderna för skötseln av studielån sålunda att höjningen av studiepenningens grunddel utgör en procent av det i enlighet med lagen om studiestöd beviljade studiestödsbelopp som förelåg vid utgången av mars månad året före studieåret, ifall sökandens studielån utgjort minst 44 000 mk och studiestödet beviljats studeranden för hela studieåret 1987-88.

avdraget från studielåneraten är 40 procent och från studiepenningens grunddel 50 procent, om studeranden under studieåret bor hos sina föräldrar eller adoptivföräldrar, dock så att avdraget från studiepenningens grunddel är 25 procent om studeranden inte har fyllt 18 år före början av ifrågavarande studieår; samt

kan studiekostnaderna beräknas understiga de i 1 § stadgade maximibeloppen på grund av ekonomiska förmåner som läroanstalten erbjuder studeranden, lön i samband med studierna, låga boendekostnader, pensionsinkomst eller annat med stöd av annan lag erhållet understöd som tryggar utkomsten, studietidens korthet eller andra skäl, som inverkar nedsättande på studiekostnaderna, minskas studiestödets maximibelopp i enlighet med vad statens studiestödscentral besluter. Kan studiekostnaderna härvid för studieårets del beräknas understiga 2 000 mark, beviljas inte studielån.

studeranden är eller har varit gift eller har att försörja minderårigt barn;

studielånets maximibelopp i läroanstalt, som avses i 1 § 1 mom. 3 punkten, är per månad uträknat 500 mk eller lägre; samt

av särskilda skäl ej heller då sökandens möjligheter att få stöd av sina föräldrar har avsevärt försvagats på grund av föräldrarnas sjukdom, pensionering eller annan omständighet eller sökanden studerar vid folkhögskola. I fråga om studielånerat gäller detta endast ifall studeranden före början av studieåret fyllt 18 år.

berättigade till fullt belopp av studiepenningens grunddel och/eller av bostadstillägg är studerande, vilkas föräldrars sammanlagda beskattningsbara inkomst vid den senaste inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i statsbeskattningen är högst 107 000 mk. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger 107 000 mk avdras från studiepenningen 5 procentenheter för varje helt belopp av 2 400 mk varmed inkomsten överstiger gränsen;

berättigade till fullt belopp av studielånerat är studerande, vilkas föräldrars sammanlagda beskattningsbara inkomst vid den senaste inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i statsbeskattningen är högst 166 000 mk. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger ovan nämnda gräns, avdras från studielåneraten 5 procent för varje helt belopp av 2 400 mk varmed inkomsten överstiger gränsen;

överstiger studerandens föräldrars sammanlagda beskattningsbara förmögenhet 290 000 mk, jämställs 50 procent av den överskjutande delen med beskattningsbar inkomst; samt

finns i familjen utom sökanden minderåriga barn att försörja, höjs beloppen av den ovan i 1 och 2 punkten stadgade beskattningsbara inkomsten med 17 000 mk för varje följande minderårig, som skall försörjas. Beloppet av den beskattningsbara inkomsten höjs också med 17 000 mk för vart och ett av den sökandes myndiga syskon utan familj, om något av syskonen bedriver heltidsstudier vid en läroanstalt, som berörs av lagen om studiestöd.