316/1987

Vill en riksdagsman ställa ett spörsmål till en medlem av statsrådet i en angelägenhet som hör till dennes ämbetsområde, skall han avlämna det skriftligen avfattat och med bestämt innehåll till talmannen, som skall bringa spörsmålet till statsrådsmedlemmens kännedom. Spörsmål kan ställas också under avbrott i riksdagens sammanträden. Statsrådsmedlemmen skall avge ett muntligt eller skriftligt svar vid en tidpunkt som han avtalat med talmannen, om han inte anser att något svar inte skall ges på grund av ärendets natur, varvid skälen därtill skall meddelas riksdagen. Svaret eller det meddelande som ges i stället för detta skall utan hinder av 93 § 2 mom. ges inom trettio dagar efter det statsrådsmedlemmarna fick kännedom om spörsmålet. Under avbrott i riksdagen skall svaret eller meddelandet ges skriftligt. I ett sådant ärende tillåts inte diskussion.

En riksdagsman har rätt att till en medlem av statsrådet ställa ett kort muntligt spörsmål i en angelägenhet som hör till dennes ämbetsområde och som inte är av ringa betydelse.

Medlemmen av statsrådet skall besvara spörsmålet vid följande sammanträde där muntliga spörsmål handläggs. Han är likväl inte skyldig att svara tidigare än den tredje vardagen efter det han fick kännedom om spörsmålet. Spörsmålsställaren får med anledning av svaret hålla högst två anföranden. Talmannen kan enligt prövning tillåta också andra riksdagsmän än spörsmålsställaren att hålla ett anförande i ärendet. Medlem men av statsrådet har rätt att besvara anförandena. Sådana tilläggsspörsmål som framställs i anförandena skall han besvara genast. Annan diskussion i ärendet tillåts inte. Svaret och andra anföranden skall vara korta. I arbetsordningen stadgas närmare om svaret och andra anföranden.

Andra specialutskott kan arbeta under avbrott i riksdagens sammanträden då riksdagen så beslutar.

Riksdagens svar och skrivelser undertecknas av talmannen och riksdagens generalsekreterare. Riksdagsbeslutet undertecknas av talmannen och vicetalmännen.