22/1987

Denna förordning tillämpas, om inte annat följer av överenskommelse med en främmande stat, då en frihetsberövande påföljd som har bestämts av domstol i den främmande staten verkställs i Finland samt då verkställigheten av ett fängelsestraff som har ådömts av finsk domstol anförtros en främmande stat med stöd av lagen om internationellt samarbete vid verkställighet av frihetsstraff (21/87), nedan verkställighetslagen.

Framställning om att en påföljd som bestämts i en främmande stat skall få verkställas i Finland skall göras skriftligen hos justitieministeriet. För behandlingen av framställningen skall till justitieministeriet sändas

När verkställigheten av en påföljd som bestämts i en främmande stat anses vara slutförd i Finland, skall justitieministeriet därom underrätta respektive myndighet i den främmande staten. Underrättelse skall också lämnas, om den dömde i Finland rymmer från en myndighet. Justitieministeriet skall på begäran av myndigheten i den främmande staten sända annan utredning som behövs vid verkställigheten.

Kan verkställigheten av ett fängelsestraff som har ådömts i Finland anförtros en främmande stat med stöd av en överenskommelse mellan Finland och den främmande staten, ankommer det på länsstyrelsen eller justitieministeriets fångvårdsavdelning, enligt vad justitieministeriet närmare bestämmer, att se till att den dömde informeras om denna möjlighet. Den dömde skall informeras om vad det innebär att verkställigheten av påföljden anförtros en främmande stat enligt verkställighetslagen och överenskommelsen mellan Finland och den främmande staten. Informationen skall ges på ett språk som den dömde förstår.

Justitieministeriet kan förordna att i 1 mom. nämnd information skall lämnas även när det inte mellan Finland och den främmande staten finns någon överenskommelse om överföring av verkställigheten på en främmande stat.

Har den dömde meddelat verkställighetsmyndigheten att han önskar att ett fängelsestraff som ådömts honom i Finland skall anförtros den främmande stat i vilken han är medborgare eller har sitt hemvist, skall justitieministeriet underrättas därom.

Samtycke som avses i 19 § 2 punkten verkställighetslagen kan ges till fängelsedirektören eller den tjänsteman som länsstyrelsen förordnat därtill. När samtycke ges skall även ett ojävigt vittne vara närvarande.

Den tjänsteman som tar emot samtycket skall försäkra sig om att den som ger samtycket förstår innebörden av detta.

Över den förrättning vid vilken samtycke ges skall uppsättas protokoll. Detta skall tillställas justitieministeriet.

Framställning om att verkställigheten av ett frihetsstraff som ådömts i Finland skall anförtros en främmande stat skall göras skriftligen hos justitieministeriet. För behandlingen av framställningen skall justitieministeriet tillställas utredning om att den dömde är medborgare eller har sitt hemvist i den stat som gjort framställningen.

Innan justitieministeriet fattar beslut om verkställighet av en påföljd som ådömts i en främmande stat eller om överföring av verkställigheten av ett i Finland ådömt fängelsestraff på en främmande stat skall ministeriet inhämta utlåtande av inrikesministeriet. När det straff som ådömts i en främmande stat gäller ett brott för vilket åtal kan väckas i Finland, skall utlåtande också begäras av justitiekanslern.

Har justitieministeriet beslutat att en påföljd som bestämts i en främmande stat får verkställas i Finland eller att verkställigheten av ett straff som har ådömts i Finland skall anförtros en främmande stat, skall ministeriet underrätta straffregisterbyrån om sitt beslut.

Domstolen skall utan dröjsmål tillställa justitieministeriet en kopia av sitt beslut i mål som gäller omvandling av en påföljd som har bestämts i en främmande stat.

Det ankommer på fängelsemyndigheterna att ombesörja forsling av den dömde med stöd av verkställighetslagen. Polisen är skyldig att lämna handräckning vid forslingen.

När det enligt överenskommelse med en främmande stat ankommer på en myndighet i Finland att vidta en åtgärd på vilken verkställighetslagen tillämpas, skall justitieministeriet handha saken om inte annat stadgas eller har överenskommits därom.

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1987.