1255/1987

Om tjänstemännen vid riksdagens kansli samt de andra ämbetsverk och inrättningar som finns i anslutning till riksdagen gäller denna lag.

Lagen tillämpas inte på riksdagens justitieombudsman och biträdande justitieombudsmannen.

Ämbetsverk och inrättningar vid riksdagen är riksdagens kansli, statsrevisorernas kansli, riksdagens justitieombudsmans kansli och kansliet för Finlands delegation i Nordiska rådet samt Riksdagsbiblioteket.

Tjänsteman vid riksdagen är den som

På riksdagens tjänstemän tillämpas 2 § 2 mom. och 8 § statstjänstemannalagen (755/86) samt i tillämpliga delar 3-7, 9-14 samt 16 och 18 kap. i nämnda lag, om inte något annat stadgas i denna lag.

Vad som stadgas i 35 och 43 §§ statstjänstemannalagen skall dock inte tillämpas på riksdagens tjänstemän.

Tjänster kan inrättas inom ramen för anslag som har anvisats för avlöningar i statsförslaget. I motiveringen till propositionen angående statsförslaget skall anges antalet tjänster som huvudsyssla vilka skall inrättas samt det huvudsakliga uppgiftsområdet för dem, om de inte är sådana att de med stöd av 2 mom. skall specificeras i statsförslaget.

Följande tjänster samt tjänster som till tjänsteställningen motsvarar dem eller är högre får inte inrättas, om inte varje särskild tjänst blivit specificerad i statsförslaget:

En tjänst inrättas genom beslut av kanslikommissionen. I beslutet skall alltid anges tjänstebenämningen och löneklassen eller någon annan grund enligt vilken avlöningen i tjänsten bestäms. Tjänsten inrättas som tjänst med grundlön eller med avtalslön.

När kanslikommissionen inrättar en tjänst kan den bestämma att arbetstiden eller arbetsmängden skall bestämmas enligt särskilda grunder.

Kanslikommissionen kan på framställning av ett ämbetsverk eller en inrättning av särskilda skäl bestämma vilka tjänster som får besättas också för viss tid eller annars tidsbegränsat.

Tjänster dras in genom beslut av kanslikommissionen. Anslag som härigenom frigjorts får användas för inrättande av andra tjänster än sådana som anges i 4 § 2 mom.

Kanslikommissionen kan vid behov ändra benämningarna på andra tjänster än sådana som anges i 4 § 2 mom.

Om överföring av en tjänst beslutar den utnämnande myndigheten. Tjänster som avses i 4 § 2 mom. får inte överföras.

En tjänst skall förklaras ledig att sökas innan den besätts, om inte den myndighet som beslutar om ledigförklaringen av särskilda skäl fattar annat beslut i något enskilt fall.

Om anställningsvillkoren för riksdagens tjänstemän beslutar kanslikommissionen. Innan beslut fattas skall förhandlingar föras med de tjänstemannaföreningar som har förhandlingsrätt. Dessutom skall ämbetsverken och inrättningarna höras. Kanslikommissionen skall besluta vilka tjänstemannaföreningar som har förhandlingsrätt.

Avtal som avses i 30 § statstjänstemannalagen skall med en riksdagstjänsteman med avtalslön ingås av kanslikommissionen. På denna skall tillämpas vad som i nämnda lagrum stadgas om statsrådet.

En tjänsteman vid riksdagen kan förflyttas till någon annan tjänst vid riksdagen, varvid 33 och 34 §§ statstjänstemannalagen i övrigt skall iakttas.

Om uppsägning av en tjänsteman vid riksdagen beslutar den utnämnande myndigheten. Kanslikommissionen beslutar om uppsägning av riksdagens generalsekreterare.

Myndigheten får inte säga upp en tjänsteman vars tjänst dras in, om han kan förflyttas till någon annan tjänst vid riksdagen.

Utöver vad 2 mom. samt 46 § 2 mom. 2 och 3 punkten statstjänstemannalagen stadgar om grunderna för uppsägning gäller att följande tjänstemän vid riksdagen kan sägas upp då det finns skäl till detta:

I fråga om uppsägningstiden gäller riksdagens tjänstereglemente.

Statskontoret betalar på ansökan avgångsbidrag och periodisk ersättning till en tjänsteman vid riksdagen.

Till en tjänsteman vid riksdagen som har sagts upp med stöd av 10 § 3 mom. betalas sådan periodisk ersättning som avses i 52 § statstjänstemannalagen till dess han får ett nytt arbete.

Kanslikommissionen kan bevilja periodisk ersättning enligt 54 § statstjänstemannalagen, även om stadgade förutsättningar för beviljandet skulle saknas.

För handläggning av disciplinära ärenden finns vid riksdagen en tjänstemannanämnd. Nämnden har en ordförande, en vice ordförande och sex andra medlemmar. Ordföranden, vice ordföranden och två andra medlemmar förordnas av kanslikommissionen sedan den hört ämbetsverken och inrättningarna, och de fyra övriga medlemmarna på förslag av tjänstemannaföreningarna med förhandlingsrätt. För varje medlem, med undantag av ordföranden, förordnas i samma ordning två personliga suppleanter.

Tjänstemannanämndens medlemmar skall vara tjänstemän vid riksdagen.

På tjänstemannanämnden tillämpas i övrigt vad statstjänstemannalagen stadgar om allmänna tjänstemannanämnden. Mandatperioden för nämndens medlemmar sammanfaller dock med riksdagens valperiod.

Om inledande av disciplinärt förfarande beslutar den utnämnande myndigheten sedan förberedande undersökning ägt rum. Har tjänstemannen valts av riksdagen, beslutar kanslikommissionen om disciplinärt förfarande skall inledas.

Disciplinärt förfarande i tjänstemannanämnden skall göras anhängigt av den tjänsteman vid riksdagen som kanslikommissionen har utsett till disciplinombud. Härvid skall tillämpas det förfarande som stadgas i 60 § statstjänstemannalagen.

Justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman kan i enskilda fall förordna att disciplinärt förfarande skall inledas. Härvid skall statstjänstemannalagen iakttas.

En tjänsteman vid riksdagen som anser att ämbetsverket eller inrättningen inte till honom utgivit en ekonomisk förmån av tjänsteförhållandet, sådan den borde ha varit, får skriftligen yrka rättelse hos respektive myndighet som skall ge beslut i saken. En tjänsteman som är missnöjd med beslutet kan dessutom föra beslutet till kanslikommissionen för avgörande.

Rättelseyrkande får inte framställas i ärenden som enligt 8 § omfattas av förhandlingsförfarandet.

I beslut genom vilket någon annan än i 10 § 3 mom. nämnd ordinarie eller tillfällig tjänsteman vid riksdagen har sagts upp får den uppsagde tjänstemannen skriftligen yrka rättelse hos kanslikommissionen. Rättelse i överbibliotekariens beslut om uppsägning skall dock sökas hos Riksdagsbibliotekets styrelse.

Vad som i 16 § stadgas om rättelseyrkande gäller i tillämpliga delar också beslut

En tjänsteman vid riksdagen som påförts disciplinstraff får hos kanslikommissionen söka rättelse i riksdagens tjänstemannanämnds beslut i ett disciplinärt ärende.

Till ett beslut i vilket rättelse får sökas med stöd av 16-18 §§ skall fogas anvisning om rättelseyrkande. Yrkandet skall tillställas myndigheten inom 14 dagar efter delgivningen av beslutet.

Närmare bestämmelser om riksdagens tjänstemän meddelas i ett tjänstereglemente som riksdagen skall godkänna.

En ordinarie tjänsteman vid riksdagen anses ha avgått vid den tidpunkt då han utnämnts eller förflyttats till en annan tjänst vid riksdagen eller utnämnts till en statlig >tjänst som avses i statstjänstemannalagen, om inte något annat stadgas i lag.

Utan hinder av 1 mom. kan myndigheten bevilja en tjänsteman vid riksdagen, som för viss tid utnämnts till en tjänst enligt statstjänstemannalagen, tjänstledighet för högst tolv månader eller av synnerligen vägande skäl även för en längre tid.

Har den som för viss tid utnämnts eller förflyttats till en tjänst vid riksdagen eller på prövotid anställts i en sådan, tidigare utnämnts eller förflyttats till en tjänst >vid riksdagen, är han tjänstledig från den sistnämnda tjänsten under den tid han sköter den förstnämnda.

En ordinarie statstjänsteman, som utnämns för viss tid till en tjänst i ett ämbetsverk eller en inrättning vid riksdagen eller som anställs att sköta en sådan tjänst interimistiskt eller som vikarie eller som anställs som tillfällig tjänsteman i ett ämbetsverk eller en inrättning vid riksdagen, är tjänstledig från statens tjänst under den tid han innehar tjänsten eller uppgiften vid riksdagen.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte tjänstemän vid republikens presidents kansli.

Om rätt för riksdagens generalsekreterare att kvarstå i tjänsten efter uppnådd avgångsålder beslutar kanslikommissionen.

Det förfarande som stadgas i 97 § statstjänstemannalagen tillämpas inte i fråga om beslut som gäller riksdagens tjänstemän. Om hörande av förtroendeman eller något motsvarande förfarande kan likväl vid behov stadgas i tjänstereglementet.

Har inte förhandlingar till följd av meningsskiljaktighet om tolkningen av anställningsvillkoren krävts eller annat yrkande på ekonomisk förmån av tjänsteförhållande framställts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum, är rätten till förmånen förverkad.

Om rätt till ålders-, invalid- och arbetslöshetspension för en tjänsteman vid riksdagen samt om familjepension efter honom stadgas särskilt.

Kanslikommissionen kan bevilja extra pensioner.

Efter en tjänsteman vid riksdagen betalas till hans anhöriga av statens medel ekonomiskt stöd såsom en förmån som motsvarar grupplivförsäkring, varvid i tillämpliga delar skall iakttas vad som är bestämt i gällande tjänstekollektivavtal om förmån som betalas efter en statstjänsteman och som motsvarar grupplivförsäkring.

Stödet beviljas och utbetalas av statskontoret på ansökan, med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena och bestämmelserna om beviljande och betalning av ekonomiskt stöd efter den som varit anställd hos staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter kan vidtas innan den trätt i kraft.

Genom denna lag upphävs följande lagar jämte senare ändringar:

De tjänster, fasta befattningar och extraordinarie befattningar som inrättats vid riksdagen innan denna lag trätt i kraft ombildas vid ikraftträdandet till tjänster enligt lagen, och den som innehar tjänsten, den fasta befattningen eller den extraordinarie befattningen förflyttas till den ombildade tjänsten, med iakttagande i tillämpliga delar av 3 kap. lagen om införande av statstjänstemannalagen (756/86).

Tjänstledighet som beviljats innan denna lag träder i kraft fortgår utan hinder av 21 § 1 mom. den tid som nämnts i beslutet.