1250/1987

Denna lag tillämpas på finska försäkringsföreningar.

En försäkringsförening är en på delägarnas ömsesidiga ansvar baserad försäkringsanstalt vars verksamhetsområde får omfatta högst 40 kommuner inom ett enhetligt område eller som enbart bedriver försäkring av fiskerimateriel.

Angående försäkringsföreningar som bedriver försäkring av fiskerimateriel gäller dessutom vad som stadgas i lagen om fiskeriförsäkringsföreningar (331/58).

Delägare i en försäkringsförening är försäkringstagarna och, om så bestäms i föreningens stadgar, garantiandelsägarna.

I stadgarna kan bestämmas att tagande av återförsäkring inte medför delägarskap.

En försäkringstagardelägare ansvarar för föreningens förbindelser till beloppet av ett års försäkringspremier.

En försäkringsförening får bedriva i stadgarna angiven försäkringsrörelse.

Försäkringsföreningens rörelse får inte omfatta personförsäkring, lagstadgad försäkring, kreditförsäkring, garantiförsäkring eller försäkring för längre tid än tio år.

Försäkringsföreningen får utan hinder av 2 mom. bedriva annan personförsäkringsrörelse än person- och pensionsförsäkring, om social- och hälsovårdsministeriet anser att föreningen har tillräckliga förutsättningar att bedriva sådan försäkringsrörelse och fastställer en bestämmelse om saken i stadgarna.

Försäkringsföreningens återförsäkringsrörelse får endast omfatta återförsäkring av de direktförsäkringsgrenar som anges i dess stadgar. Den får dock inte omfatta annan återförsäkring av någon annan försäkringsförcnings försäkringsrörelse än retrocession av denna.

En försäkringsförening får inte bedriva annan rörelse än den i stadgarna angivna försäkringsrörelsen.

Försäkringsföreningen får utan social- och hälsovårdsministeriets samtycke äga aktier eller andelar i någon annan sammanslutning än en bostads- eller fastighetssammanslutning högst till ett belopp som utgör tjugo procent av dennas hela aktie- eller andelskapital och som medför tjugo procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Föreningen får i aktier eller andelar i dylika sammanslutningar placera ett belopp som utgör högst tio procent av föreningens eget kapital.

Försäkringsföreningen får tillsammans med en sammanslutning, vari den äger aktiemajoriteten eller har motsvarande bestämmanderätt, äga aktier eller andelar i andra sammanslutningar till högst det belopp som avses i 2 mom.

En försäkringsförening kan bildas av en eller flera stiftare.

Stiftare skall vara en i Finland bosatt finsk medborgare eller en finsk sammanslutning eller stiftelse. Ett handelsbolag eller kommanditbolag kan vara stiftare förutsatt att de bolagsmän som personligen svarar för bolagets förpliktelser är i Finland bosatta finska medborgare.

Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara stiftare.

Över bildandet skall upprättas en stiftelseurkund som skall dateras och undertecknas av stiftarna.

Stiftelseurkunden skall innehålla förslag till stadgar, och i den skall även anges

Har det överenskommits om hur kostnaderna i samband med bildandet skall ersättas, skall därom intas en bestämmelse i stiftelseurkunden.

Endast en sådan överenskommelse kan ingås om ersättande av dessa kostnader, att föreningen såsom kostnader i samband med bildandet ersätter offentliga avgifter och sedvanliga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingarna och därmed jämförbart arbete.

I stadgarna för försäkringsföreningen skall anges

Ämnar försäkringsföreningen använda sin firma också på det andra inhemska språket, skall firman i stadgarna anges på båda språken.

Är garantikapitalet fördelat på garantiandelar, skall de lyda på lika belopp.

Om inte annat följer av 1 mom., får i stadgarna inte intas bestämmelser om försäkringsförhållanden.

Fastställelse av försäkringsföreningens stadgar och ändringar av dem skall sökas hos social- och hälsovårdsministeriet.

Ministeriet får inte fastställa stadgarna eller ändringar i dem, om den tilltänkta försäkringsrörelsen är sådan att den medför förpliktelser som med beaktande av föreningens verksamhetsbetingelser står i uppenbar disproportion till dess ansvarsförmåga.

En försäkringsförenings garantikapital och grundfond (grundkapital) skall sammanlagt uppgå till minst 250 000 mark. Grundkapitalet i en försäkringsförening som skall bildas skall inbetalas i pengar.

Om föreningens verksamhet omfattar personförsäkring eller dess verksamhetsområde omfattar flera än 25 kommuner, skall grundkapitalet uppgå till minst 500 000 mark.

Föreningens eget kapital skall dock uppgå till 250 000 mark ökat med tre procent av medeltalet av föreningens bokslutsenliga försäkringspremier under de tre senaste åren.

Föreningen skall genom återförsäkring eller på annat sätt ordna sin verksamhet så att det uppkommer ett med tanke på de försäkrades förmåner betryggande förhållande mellan de sannolika växlingarna i ansvarsutgifterna och det egna kapitalet.

Statsrådet kan öka de i denna paragraf nämnda beloppen så att de motsvarar ändringar som skett i den allmänna prisnivån.

Teckning av garantiandelar i en försäkringsförening som skall bildas skall ske på en handling (teckningshandling), i vilken har kopierats stiftelseurkunden och social- och hälsovårdsministeriets beslut om fastställelse av stadgarna. Föreningen kan inte åberopa någon på annat sätt gjord teckning av garantiandel, om tecknaren innan föreningen registrerats underrättar registermyndigheten om felet.

Har en garantiandel tecknats på villkor som inte är förenliga med bestämmelserna i stiftelseurkunden, är teckningen ogiltig. Har registermyndigheten inte underrättats om ogiltigheten förrän föreningen registrerades, är teckningen dock bindande för tecknaren. Tecknaren kan i detta fall inte åberopa nämnda villkor.

Sedan föreningen registrerats kan en tecknare inte såsom grund för teckningens ogiltighet åberopa att ett villkor i stiftelseurkunden inte har blivit uppfyllt.

Om godkännande av teckning och om det antal garantiandelar som skall tilldelas tecknarna beslutar stiftarna. Har en stiftare i stiftelseurkunden uppgivit att han tecknar ett visst antal garantiandelar, skall honom tilldelas minst detta antal.

Om garantiandelar inte ges i enlighet med teckningen, skall stiftarna utan dröjsmål underrätta tecknarna därom.

Beslut om bildande av försäkringsföreningen fattas vid konstituerande stämma. En sådan stämma skall hållas inom ett år efter det att stadgarna fastställdes.

Består föreningens grundkapital endast av en grundfond eller är garantiandelsägarna inte delägare i föreningen, beslutar stiftarna om bildandet av föreningen.

Har alla garantiandelar tecknats och är de godkända tecknarna ense om saken eller fattas beslut om bildande i enlighet med 2 mom., kan konstituerande stämma hållas utan kallelse.

I andra fall än det som avses i 3 mom. skall stiftarna kalla de tecknare, som de har godkänt, till konstituerande stämma på det sätt som bestäms i stiftelseurkunden. Teckningslistorna och de i stiftelseurkunden nämnda handligarna skall genom stiftarnas försorg under minst en vecka före stämman hållas tillgängliga för tecknarna på en plats som nämnts i kallelsen.

Vid den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram stiftelseurkunden i original och de i 4 mom. angivna handlingarna. Stiftarna skall även uppge det antal garantiandelar som motsvarar de av dem godkända teckningarna, garantiandelarnas fördelning mellan tecknarna och det belopp av garantiandelarna som är inbetalt. Dessa uppgifter skall intas i stämmans protokoll.

Föreningen är bildad, om bildandet vid en konstituerande stämma, som hållits inom den i 8 § 1 mom. angivna tiden, har understötts av flertalet av tecknarnas röster och minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda garantiandelarna eller, i det fall som avses i 8 § 2 mom., av två tredjedelar av stiftarna, och om det vid stämman kan visas

I annat fall skall bildandet av föreningen anses ha förfallit. Härvid ansvarar stiftarna solidariskt för återbetalning av det belopp av de tecknade garantiandelarna som har inbetalts och av grundfonden samt avkastningen av dem.

Då föreningen är bildad, skall vid den konstituerande stämman förrättas de val som enligt stadgarna ankommer på föreningsstämman.

I övrigt skall angående den konstituerande stämman i tillämpliga delar iakttas stadgandena i denna lag och bestämmelserna i stadgarna om föreningsstämma.

Om bildande av en försäkringsförening skall inom tre månader från beslutet om bildandet göras anmälan för registrering, på det sätt som stadgas särskilt.

Till anmälan skall fogas en försäkran av föreningens samtliga styrelsemedlemmar om att föreningen bildats med iakttagande av denna lag och att det inbetalda beloppet av garantiandelarna samt grundfonden är i föreningens besittning. Till anmälan skall även fogas intyg av föreningens revisiorer om att stadgandena om inbetalning har iakttagits.

Har föreningen inte anmälts för registrering inom den i 10 § 1 mom. angivna tiden eller har registrering förvägrats, har bildandet förfallit.

Styrelsemedlemmarna ansvarar solidariskt för återbetalning av det inbetalda beloppet av tecknade garantiandelar och grundfonden samt avkastningen av dem, sedan från dessa belopp har avdragits kostnaderna för de åtgärder som avses i 13 § 1 mom.

Det belopp som skall betalas för en garantiandel får inte vara mindre än andelens nominella värde.

En skuld som grundar sig på teckning av en garantiandel kan endast med styrelsens samtycke kvittas mot en fordran på föreningen. Samtycke får inte ges, om föreningen eller dess borgenärer skulle orsakas skada därav.

Föreningen får inte överlåta eller pantsätta en fordran som grundar sig på teckning av garanti andel. Om föreningen försätts i konkurs, ingår fordran i konkursboet.

Överlåts en garantiandel innan det belopp som skall erläggas för den blivit till fullo betalt, är även förvärvaren, sedan han anmält sitt förvärv för att införas i garantiandelsboken, ansvarig för betalningen.

Innan en försäkringsförening registrerats kan den inte förvärva rättigheter eller ingå förbindelser, ej heller kära eller svara vid eller inge ansökan till domstol eller andra myndigheter. Stiftarna kan dock före den konstituerande stämman föra talan i ärenden som angår bildandet av föreningen och även annars vidta åtgärder för att få betalning för en tecknad garantiandel.

För förpliktelse på grund av en åtgärd som på föreningens vägnar vidtagits före registreringen ansvarar de som deltagit i åtgärden eller beslutat om den solidariskt. Ansvaret för en förpliktelse som följer av stiftelseurkunden eller uppkommit efter den konstituerande stämman övergår dock på föreningen sedan den registrerats.

Har avtal på föreningens vägnar innan den registrerats ingåtts med någon som visste att föreningen var oregistrerad, kan denne, ifall inte annat överenskommits, frånträda avtalet om registreringsansökningen inte gjorts inom den i 11 § stadgade tiden eller om registermyndigheten vägrat registrera föreningen. Om medkontrahenten inte visste att föreningen var oregistrerad, kan han till dess föreningen registreras frånträda avtalet.

Alla garantiandelar i en försäkringsförening medför lika rätt i föreningen. I stadgarna kan dock bestämmas att i föreningen skall finnas garantiandelar av olika slag eller att sådana kan utges. Samtidigt skall anges skillnaderna mellan de olika slagen av garantiandelar och antalet garantiandelar av respektive slag.

I stadgarna kan bestämmas att en garantiandel av ett visst slag i angiven ordning kan förvandlas till en garantiandel av annat slag. Sedan den ändring av stadgarna som förvandlingen kräver har fastställts, skall om åtgärden utan dröjsmål göras anmälan för registrering. När registreringen har skett anses förvandlingen ha blivit verkställd.

En garantiandel kan utan begränsning överlåtas och förvärvas, om inte annat följer av lag eller stadgarna. I stadgarna kan dessa rättigheter endast i enlighet med 3 och 4 §§ inskränkas.

I stadgarna kan bestämmas att en garantiandelsägare eller någon annan har rätt att lösa in en garantiandel som övergår till ny ägare. Då lösningsklausul intas i stadgarna skall samtidigt bestämmas,

Har flera garantiandelar förvärvats genom samma fång, skall samtliga lösas in om det inte bestäms annat i stadgarna. Skulle tillämpningen av en bestämmelse om lösenbeloppets storlek bereda någon oskälig fördel, kan bestämmelsen jämkas.

Tvister om lösningsrätt samt lösenbeloppets storlek skall handläggas vid domstol, om det inte i stadgarna bestäms att en sådan tvist skall hänskjutas till skiljemän i enlighet med lagen om skiljemannaförfarande (46/28).

Färrän det framgått om lösningsrätt utövas eller ej, har den till vilken en garantiandel övergått inte annan på garantiandelen baserad rätt i föreningen än rätt till ränta och eventuell förtursrätt till teckning av ny garantiandel vid ökning av garantikapitalet. Rättigheter och skyldigheter på grund av en sådan teckning övergår till den som utövar sin lösningsrätt.

I stadgarna kan bestämmas att för förvärv av garantiandel genom överlåtelse krävs föreningens samtycke. En sådan bestämmelse gäller dock inte en garantiandel som förvärvats på exekutiv auktion eller av konkursbo.

Styrelsen beslutar om samtycke skall ges, om inte annat följer av stadgarna. I stadgarna kan intas bestämmelser om förutsättningarna för samtycke. Avgörandet beträffande samtycke skall skriftligen meddelas sökanden inom två månader från det ansökan inkom till föreningen. I annat fall skall samtycke anses ha givits.

Ett garantiandelsbrev kan endast ställas till en viss person, och det får endast utges till en garantiandelsägare som är införd i garantiandelsboken. Ett garantiandelsbrev kan lyda på flera garantiandelar. Garantiandelsbrevet får inte utges förrän föreningen eller, vid ökning av garantikapitalet, ökningen har registrerats samt full betalning för andelen har erlagts.

I ett garantiandelsbrev skall anges föreningens firma, garantiandelens eller garantiandelsbrevets ordningsnummer samt andelens nominella värde. Garantiandelsbrevet skall vara daterat och undertecknat av styrelsen eller av någon som styrelsen befullmäktigat därtill. Underskrift får ske genom tryckning eller på annat därmed jämförbart sätt.

Kan i föreningen, då garantiandelsbrev utfärdas, finnas garantiandelar av olika slag, skall slaget av garantiandel anges i garantiandelsbrevet. Om stadgarna innehåller en bestämmelse som avses i 1 § 2 mom., 3 eller 4 § eller 5 kap. 3 § eller en bestämmelse om att en garantiandelsägare kan förpliktas att erlägga särskilda betalningar till föreningen, skall detta nämnas i garantiandelsbrevet.

Om en förening med anledning av återbetalning av garantikapitalet eller nedsättning av en garantiandels nominella belopp eller vid upplösning av föreningen erlägger betalning till en garantiandelsägare, skall anteckning därom utan dröjsmål göras på garantiandelsbrevet. Anteckning skall likaså göras när en garantiandel har förklarats ogiltig eller dess nominella belopp har nedsatts utan att betalning har erlagts.

Har ett garantiandelsbrev i samband med dödande utfärdats i stället för ett annat, skall detta anges i garantiandelsbrevet.

Föreningens styrelse är skyldig att på en garantiandelsägares begäran utfärda garantiandelsbrev för garantiandelarna.

På en garantiandelsägares begäran skall styrelsen mot skälig avgift dela upp garantiandelsbrev eller sammanslå flera brev eller på annat sätt byta ut dem, om det är fråga om garantiandelar av samma slag.

Innan ett garantiandelsbrev utfärdas kan föreningen utge ett till en viss person ställt bevis som gäller rätt till en eller flera garantiandelar och som innehåller villkoret att garantiandelsbrev utges endast mot återställande av beviset (interimsbevis). Beviset skall på begäran förses med anteckning om betalningar som erlagts för garantiandelen. Om undertecknande av beviset och de uppgifter som skall intas i detta gäller vad 5 § 2 och 3 mom. stadgar om garantiandelsbrev.

Överlåts eller pantsätts ett garantiandelsbrev eller interimsbevis, skall vad 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev (622/47) stadgar om löpande skuldebrev tillämpas på motsvarande sätt. Vid tillämpningen av nämnda stadganden skall den som innehar garantiandelsbrevet eller interimsbeviset och som enligt en genom föreningens försorg gjord anteckning därpå är införd såsom ägare i garantiandelsboken, jämställas med den som enligt 13 § 2 mom. lagen om skuldebrev förmodas äga rätt att göra fordran gällande.

Då en förening är bildad skall styrelsen utan dröjsmål upprätta en förteckning över föreningens samtliga garantiandelar (garantiandelsbok). I den skall antecknas garantiandelarna eller garantiandelsbreven i nummerföljd, dagen för utfärdandet samt garantiandelsägarnas namn, yrke, medborgarskap och postadress.

Över garantiandelsägarnas skall föras en alfabetisk förteckning som skall innehålla de i 1 mom. nämnda personuppgifterna samt uppgift om det antal garantiandelar som var och en äger.

Finns det i föreningen garantiandelar av olika slag, skall av garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen framgå till vilket slag varje garantiandel hör.

Garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen kan föras i form av ett tillförlitligt lösblads- eller kortsystem, och de kan uppgöras med hjälp av automatisk databehandlig eller på något annat därmed jämförbart sätt.

En garantiandelsförvärvares till föreningen anmälda fång, om vilket har lämnats tillförlitliga uppgifter jämte bevis om att stämpelskatt har betalts, samt en till föreningen anmäld förändring i någon omständighet som antecknats i garantiandelsboken skall utan dröjsmål antecknas i garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen. Anteckningen skall dateras. Har en garantiandelsägare eller någon annan än i 3 § angiven lösningsrätt eller krävs det för förvärv av garantiandel samtycke enligt 4 §, får anteckningen dock inte göras förrän det framgått att lösningsrätten inte utövas eller förrän samtycket har givits.

Har den senaste överlåtelsen av en garantiandel antecknats på garantiandelsbrevet eller interimsbeviset in blanco, skall den nya ägarens namn sättas ut i garantiandelsbrevet eller interimsbeviset innan fånget antecknas i boken och förteckningen. Ett för föreningen uppvisat garantiandelsbrev eller interimsbevis skall förses med intyg över att anteckningen införts jämte datum.

Garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen skall hållas tillgängliga för var och en på det kontor på föreningens hemort från vilket föreningens administration sköts (huvudkontor).

Var och en har rätt att mot ersättande av föreningens kostnader få en kopia av garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen eller någon del därav.

Den som förvärvat en garantiandel får inte utöva en garantiandelsägares rätt i föreningen förrän han antecknats i garantiandelsboken eller förrän han hos föreningen anmält sitt fång och styrkt det. Detta gäller dock inte en på garantiandel grundad rätt som utövas genom att uppvisa eller överlåta garantiandelsbrev eller annat av föreningen Utfärdat särskilt bevis.

Om flera äger en garantiandel, kan de utöva en garantiandelsägares rätt i föreningen endast genom en gemensam företrädare.

Skall ett garantiandelsbrev enligt denna lag förses med anteckning eller skall det på grund av föreningsstämmans beslut om uppdelning av garantiandelarna bytas ut mot två eller flera garantiandelsbrev, kan föreningen hålla räntan på garantiandel inne till dess garantiandelsbrevet har uppvisats i nämnda syfte. På samma sätt kan förfaras om utbyte av garantiandelsbrev skall ske på grund av att en garantiandel av visst slag enligt bestämmelse i stadgarna skall förvandlas till en garantiandel av annat slag.

Garantikapitalet kan ökas genom att garantiandelar tecknas mot betalning eller deras nominella belopp höjs mot betalning.

Om ökning av garantikapitalet beslutar föreningsstämman. Stadgarna skall ändras på motsvarande sätt då beslut fattats om ökning av garantikapitalet. Beslut om ökning av garantikapitalet får inte fattas förrän försäkringsföreningen blivit registrerad.

Vad som i detta kapitel stadgas om ökning av garantikapitalet skall på motsvarande sätt iakttas då garantikapitalet bildas.

Vid ökning av garantikapitalet har delägarna och garantiandelsägarna förtursrätt till de nya garantiandelarna, om så föreskrivs i stadgarna. I dem kan också bestämmas att en garantiandelsägare inte har förtursrätt när det gäller att teckna nya garantiandelar i samband med ökning av garantikapitalet.

Styrelsens förslag till beslut om ökning av garantikapitelet skall på försäkringsföreningens huvudkontor hållas tillgängligt för delägarna under minst en vecka före föreningsstämman och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär det. Förslaget skall också läggas fram på föreningsstämman. Till förslaget skall, om bokslutet inte behandlas på stämman, fogas följande handlingar:

I kallelsen till stämman skall anges vilken förtursrätt till de nya garantiandelarna som föreslås tillkomma delägare eller andra samt hur de skall förfara då de utövar denna rätt.

I beslut om ökning av garantikapitalet skall anges

Om en bestämmelse som avses i 3 kap. 1 § 2 mom., 3 eller 4 § eller 5 kap. 3 § 1 mom. gäller de nya garantiandelarna eller om ägarna av de nya garantiandelarna enligt stadgarna kan förpliktas att erlägga särskilda betalningar till föreningen, skall detta nämnas i beslutet om ökning av garantikapitalet.

Om beslutet om ökning av garantikapitalet till sitt innehåll avviker från vad som angivits i kallelsen till stämman, skall de delägare och garantiandelsägare, som enligt beslutet har förtursrätt när det gäller att teckna garantiandelar, utan dröjsmål underrättas om beslutet på det sätt som föreskrivs för kallelse till föreningstämma. Samtidigt skall det meddelas hur delägare och garantiandelsägare skall förfara, om de vill utöva sin förtursrätt. Teckningstiden börjar inte löpa förrän underrättelse har skett.

Ny garantiandel kan tecknas med utövande av kvittningsrätt, om en bestämmelse därom har intagits i beslutet om ökning av garantikapitalet och om styrelsen har gett sitt samtycke härtill. De handlingar som angår bestämmelsen skall hållas tillgängliga för delägarna på föreningens huvudkontor under minst en vecka före föreningsstämman och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär det. Handlingarna skall också läggas fram på föreningsstämman.

Teckning av de nya garantiandelarna skall ske på en teckningslista som innehåller beslutet om ökning av garantikapitalet. Kopior av stadgarna, av social- och hälsovårdsministeriets beslut om fastställelse av ändring av stadgarna samt av de enligt 3 § 1 mom. och 5 § framlagda handlingarna skall bifogas teckningslistan eller hållas tillgängliga för tecknarna på en plats som anges i listan.

Om en garantiandel har tecknats utan iakttagande av 1 mom. eller tecknats med vissa villkor, skall 2 kap. 6 § tillämpas på motsvarande sätt.

Då en garantiandel tecknas, skall garantiandelsbrevet uppvisas och förses med en anteckning om att förtursrätten har utövats.

Har under teckningstiden garantiandelar inte tecknats till ett antal som motsvarar det i beslutet om ökning angivna beloppet, har beslutet och motsvarande ändring av stadgarna förfallit. Det belopp som har betalts för de tecknade garantiandelarna skall då genast återbetalas.

Ökning av garantikapitalet och motsvarande ändring av stadgarna skall anmälas för registrering, om åtgärderna inte förfallit enligt 1 mom. En förutsättning för registrering är att minst hälften av beloppet av ökningen har inbetalts. Har de nya garantiandelarna tecknats till överkurs, skall en motsvarande del av det belopp som överstiger det nominella värdet vara inbetald. ökningen och den motsvarande ändringen av stadgarna får dock inte registreras förrän det blivit registrerat att tidigare utgivna garantiandelar blivit till fullo betalda.

Till en registeranmälan skall fogas en försäkran av alla styrelsemedlemmar om att det belopp som inbetalts av den ökning som skall registreras är i föreningens besittning. Till anmälan skall även fogas ett av bolagets revisorer utfärdat intyg över att stadgandena i 2 mom. om betalning har iakttagits.

Har anmälan om ökning av garantikapitalet inte gjorts inom ett år från beslutet om ökning eller har registrering förvägrats, skall 7 § 1 mom. iakttas.

Garantikapitalet anses ha blivit ökat när registrering skett.

De nya garantiandelarna medför rätt till ränta och annan rätt i försäkringsföreningen från den dag då ökningen registreras, om inte annat bestäms i beslutet om ökningen. Dessa rättigheter blir dock gällande senast ett år efter registreringen.

Vad som stadgas i 2 kap. 12 § skall på motsvarande sätt tillämpas i fråga om ökning av garantikapitalet. Beträffande kvittning av skuld som grundar sig på teckning av garantiandel mot fordran hos föreningen gäller dessutom 5 § ovan.

En garantiandel som tecknats vid ökning av garantikapitalet skall till fullo betalas inom ett år från det ökningen av garantikapitalet registrerades. Försäkringsföreningen skall inom en månad efter utgången av nämnda tid för registrering anmäla hur många av de i den registrerade ökningen ingående garantiandelarna som blivit till fullo betalda. Till registeranmälan skall fogas en försäkran av alla styrelsemedlemmar om och revisorernas intyg över att det för garantiandelarna betalda beloppet är i föreningens besittning. Om föreningen försummar att göra nämnda anmälan, skall registermyndigheten uppmana den att göra detta inom utsatt tid.

Framgår det av en anmälan att samtliga garantiandelar inte blivit till fullo betalda inom den i 1 mom. angivna tiden, skall föreningen inom en av registermyndigheten utsatt tid tillställa denna uppgifter om att social- och hälsovårdsministeriet på anmälan från föreningen godkänt motsvarande nedsättning av garantikapitalet och fastställt en ändring av stadgarna som gäller detta.

Om det som krävs enligt 1 eller 2 mom. inte inom utsatt tid tillställs registermyndigheten, förfaller beslutet om ökningen och motsvarande ändring av stadgarna. Det belopp som inbetalts för tecknade garantiandelar skall härvid omedelbart betalas tillbaka.

Om nedsättning av garantikapitalet i andra fall än de som avses i 4 kap. 10 § 2 mom. beslutar föreningsstämman. Ett sådant beslut får inte fattas förrän försäkringsföreningen har blivit registrerad.

I fråga om föreningsstämmans beslut om nedsättning skall i tillämpliga delar iakttas 4 kap. 3 § 1 mom. I beslutet skall anges det belopp varmed garantikapitalet nedsätts (ne ersättningsbeloppet). Garantikapitalet får nedsättas endast i syfte att omedelbart täcka ett sådant underskott enligt den fastställda balansräkningen till vars täckande det fria egna kapitalet och reservfonden inte räcker till.

I föreningsstämmans beslut skall dessutom anges om nedsättningen sker genom indragning av garantiandelar eller genom nedsättning av deras nominella värde.

Då beslut fattats om nedsättning av garantikapitalet, skall stadgarna ändras på motsvarande sätt. Föreningen skall inom en månad från beslutet om nedsättning ansöka om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse av en ändring av stadgarna. Inom en månad efter det att ministeriet fastställt ändringen skall föreningen göra anmälan därom för registrering. Garantikapitalet anses ha blivit nedsatt då ändringen av stadgarna har registrerats.

Har registeranmälan inte gjorts inom stadgad tid eller har registrering förvägrats, har beslutet och motsvarande ändring av stadgarna förfallit.

Försäkringsföreningens garantikapital eller en del därav kan återbetalas då ett eventuellt underskott från tidigare år har blivit täckt. Garantikapitalet får återbetalas endast om föreningen efter återbetalningen har kvar minst det grundkapital som anges i 2 kap. 5 §.

Om återbetalning av garantikapital beslutar föreningsstämman.

I stadgarna skall bestämmas i vilken ordning garantikapitalet skall återbetalas samt priset på en garantiandel eller dess beräkningsgrund. En sådan bestämmelse om återbetalning av garantikapital som intas i stadgarna genom ändring av dem får gälla endast nya garantiandelar som tecknas efter beslutet, om inte samtliga garantiandelsägare givit sitt samtycke därtill.

Stadgarna skall ändras på motsvarande sätt då beslut fattats om återbetalning av garantiandelar. Garantikapitalet anses ha blivit nedsatt då ändringen av stadgarna har registrerats.

Er försäkringsförening skall ha en styrelse med minst tre medlemmar. I styrelsen kan dessutom finnas högst lika många suppleanter som medlemmar.

Styrelsen väljs av föreningsstämman. Om val av styrelse då föreningen har ett förvaltningsråd Stadgas i 11 § 2 mom.

Mandattiden för en styrelsemedlem skall bestämmas i stadgarna. Mandattiden skall utgå senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen när den föreningsstämma som förrättar nyval avslutas eller vid utgången av räkenskapsperioden.

Vad som i denna lag stadgas om styrelsemedlemmar skall på motsvarande sätt tillämpas på suppleanter.

En försäkringsförening skall ha en verkställande direktör. Verkställande direktören utses av styrelsen eller, om det bestäms så i stadgarna, av förvaltningsrådet.

Styrelsemedlemmarna och verkställande direktören skall vara i Finland bosatta finska medborgare.

Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara styrelsemedlem eller verkställande direktör.

En styrelsemedlem kan frånträda sitt uppdrag före mandattidens slut. Styrelsen och, då den avgående medlemmen valts av förvaltningsrådet, också detta skall underrättas om avgång i förtid. En styrelsemedlem kan skiljas från sitt uppdrag av den som utsett honom.

Om en plats i styrelsen blir ledig under mandattiden eller om en styrelsemedlem förlorar sin behörighet för uppdraget enligt 3 § och någon suppleant inte finns, skall styrelsens övriga medlemmar dra försorg om att en ny medlem väljs för den återstående mandattiden. Ett val som ankommer på föreningstämman kan dock, om styrelsen med sina återstående medlemmar och suppleanter är beslutför, uppskjutas till den följande föreningsstämma vid vilken val av styrelsemedlem även annars skall förrättas.

Har försäkringsföreningen inte en i handelsregistret antecknad behörig styrelse, skall social - och hälsovårdsministeriet sammankalla föreningsstämman eller, om styrelsen skall utses av förvaltningsrådet, detta för att välja styrelse. Har föreningen inte en i handelsregistret antecknad verkställande direktör, skall ministeriet sammankalla styrelsen eller, om verkställande direktören skall utses av förvaltningsrådet, detta för att välja verkställande direktör. Om styrelse eller verkställande direktör inte väljs eller om anmälan därom inte utan dröjsmål görs till handelsregistret, skall ministeriet förordna en eller flera syssloman att sköta föreningens angelägenheter till dess att en styrelse eller en verkställande direktör blivit vald och antecknad i registret.

Ansökan till ministeriet får i det fall som avses i 3 mom., om ministeriet inte redan vidtagit behövliga åtgärder, göras av en styrelsemedlem, verkställande direktören eller en delägare eller borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att föreningen har en behörig styrelse och en verkställande direktör.

Styrelsen sköter försäkringsföreningens förvaltning och sörjer för att dess verksamhet organiseras på ett ändamålsenligt sätt. Föreningens verkställande direktör sköter föreningens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av föreningens verksamhet är ovanliga eller vittsyftande får verkställande direktören vidta endast om styrelsen befullmäktigat honom därtill eller om styrelsens beslut inte kan inväntas utan att föreningens verksamhet orsakas väsentlig olägenhet. I sistnämnda fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall sörja för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ändamålsenligt ordnad. Verkställande direktören skall se till att föreningens bokföring är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt.

Styrelsen skall ha en ordförande. Ordföranden väljs av styrelsen, om inte annat bestäms i stadgarna eller har beslutats vid valet av styrelse. Faller rösterna lika i styrelsen, avgörs ordförandevalet genom lottning. Verkställande direktören får inte vara ordförande för styrelsen.

Ordföranden skall se till att styrelsen sammanträder vid behov. Ordföranden skall sammankalla styrelsen, om en styrelsemedlem eller verkställande direktören kräver det. Verkställande direktören har, även då han inte är medlem av styrelsen, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om inte styrelsen för något visst fall beslutar annat.

Vid styrelsens sammanträde skall föras protokoll som undertecknas av sammanträdets ordförande samt minst en av styrelsen därtill utsedd medlem. Styrelsemedlemmarna och verkställande direktören har rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen skall numreras löpande och förvaras på ett betryggande sätt.

Styrelsen är beslutför då mer än hälften av dess medlemmar är närvarande, om inte ett större antal krävs enligt stadgarna. Beslut får dock inte fattas, om ej samtliga styrelsemedlemmar såvitt möjligt beretts tillfälle att delta i behandligen av ärendet. Vid förhinder för en styrelsemedlem skall den suppleant som träder i hans ställe beredas tillfälle att delta i behandlingen av ärendet.

Som styrelsens beslut gäller, om kvalificerad majoritet inte fordras enligt stadgarna, den mening som mer än hälften av de närvarande biträtt eller, då rösterna faller lika, den mening som ordföranden förenar sig om.

En styrelsemedlem eller verktällande direktören får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller avtal mellan honom och försäkringsföreningen. Han får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller avtal mellan föreningen och en tredje person, om han därav har att vänta sig väsentlig fördel som kan stå i strid med föreningens. Vad som nu sägs om avtal skall på motsvarande sätt tillämpas på rättegång eller utövande av någon annan talan.

Till en styrelsemedlem eller verkställande direktören får inte betalas arvode eller ges annan förmån för anskaffning eller förmedling av återförsäkringar som försäkringsföreningen beviljar eller upptar.

I stadgarna kan bestämmas att försäkringsföreningen skall ha ett förvaltningsråd. I en förening vars grundkapital är mindre än 500 000 mark kan något förvaltningsråd inte inrättas.

Förvaltningsrådet skall ha minst fem medlemmar. Verkställande direktören eller en styrelsemedlem får inte vara medlem av förvaltningsrådet. Vad i 2 kap. 3 § 1 mom. 8 punkten stadgas om styrelsen skall ha motsvarande tillämpning på förvaltningsrådet.

Förvaltningsrådet väljs av föreningsstämman. Vad som i 1 § 3 och 4 mom. samt 3 och 4 §§ stadgas om styrelsens medlemmar och suppleanter skall på motsvarande sätt tillämpas på medlemmarna och suppleanterna i förvaltningsrådet.

Förvaltningsrådet skall övervaka styrelsens och verkställande direktörens skötsel av föreningens förvaltning och till den ordinarie föreningsstämman avge utlåtande med anledning av bokslutet och revisionsberättelsen. Styrelsen och verkställande direktören skall ge förvaltningsrådet och dess medlemmar de upplysningar som de anser behövliga för skötseln av sitt uppdrag. En medlem av förvaltningsrådet skall begära upplysningarna vid förvaltningsrådets sammanträde. I stadgarna kan bestämmas att förvaltningsrådet skall besluta i ärenden som gäller en betydande inskränkning eller utvidgning av verksamheten eller någon annan väsentlig omläggning. Förvaltningsrådet kan alltid ge styrelsen anvisningar i frågor som är av stor betydelse eller principiellt viktiga.

Förvaltningsrådet skall välja styrelse och fastställa styrelsemedlemmarnas arvode, om inte valet av styrelse enligt stadgarna ankommer på föreningsstämman. I stadgarna kan även bestämmas att förvaltningsrådet skall anställa verkställande direktören samt besluta om hans löneförmåner. Om förvaltningsrådets rätt att kräva sammankallande av extra föreningsstämma samt sammankalla föreningsstämma stadgas i 7 kap. 9 och 11 §§. Förvaltningsrådet får inte anförtros andra än i denna lag nämnda uppgifter.

Beträffande förvaltningsrådet och dess medlemmar gäller i tillämpliga delar vad 6-8 §§ och 16 kap. 4 § stadgar om styrelsen och dess medlemmar.

Styrelsen företräder försäkringsföreningen och tecknar dess firma.

I stadgarna kan bestämmas att en styrelsemedlem eller verkställande direktören har rätt att teckna firman eller att styrelsen kan ge en av sina medlemmar, verkställande direktören eller någon annan sådan rätt. Vad som i 3 och 8 §§ stadgas om verkställande direktören gäller en sådan firmatecknare som inte är styrelsemedlem eller verkställande direktör.

Rätten att teckna firman kan begränsas så, au två eller flera har rätt att teckna firman endast gemensamt. Annan begränsning får inte antecknas i handelsregistret.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande att teckna firman.

Verkställande direktören har rätt att företräda försäkringsföreningen i ärenden som enligt 5 § ankommer på honom.

Styrelsen eller någon annan i 12 och 13 §§ angiven företrädare för försäkringsföreningen får inte företa rättshandling eller vidta annan åtgärd som är ägnad att bereda en delägare eller annan person orättmätig fördel på föreningens eller någon annan delägares bekostnad.

En företrädare för föreningen får inte iaktta ett av föreningsstämman eller av något annat föreningsorgan fattat beslut som är ogiltigt på grund av att det strider mot denna lag eller stadgarna.

Har en företrädare för försäkringsföreningen när han företog en rättshandling på föreningens vägnar överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen inte gällande mot föreningen, om den gentemot vilken rättshandlingen företogs insåg eller hade bort inse att befogenheten överskreds.

Delägarna utövar vid försäkringsföreningens stämma sin rätt att besluta i föreningens angelägenheter.

Varje delägare har rätt att delta i föreningsstämman och där yttra sig. En garantiandelsägare som är delägare har dock denna rätt endast om han antecknats i garantiandelsboken eller om han underrättat föreningen om sitt fång och styrkt detta.

Deltagande i föreningsstämma får inte ske med stöd av en garantiandel som tillhör försäkringsföreningen. En sådan garantiandel skall inte medräknas, när för tillkomsten av ett giltigt beslut eller för utövande av en viss befogenhet krävs samtycke av samtliga garantiandelsägare eller samtycke av de garantiandelsägare som äger en viss del av garantiandelarna i föreningen.

Vad som stadgas i 1 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på delägarskap som är baserat på föreningens egen försäkring.

En delägare utövar sin rätt vid föreningsstämman personligen eller genom ombud. Ombudet skall uppvisa en daterad fullmakt. Bemyndigandet gäller en enda stämma, om inte annat framgår av fullmakten. Fullmakten gäller dock högst tre år från utfärdandet.

Delägaren får vid föreningsstämman åtföljas av ett biträde.

Delägarna i försäkringsföreningen har vid föreningsstämman en röst, om inte annat bestäms i stadgarna.

Var och en får för egen räkning eller enligt fullmakt rösta med högst en tjugondedel av det vid stämman företrädda röstetalet.

Garantiandelsägarnas sammanlagda röstetal får, med beaktande av den i 1 mom. angivna begränsningen, vara högst hälften av de vid stämman företrädda övriga delägarnas sammanlagda röstetal.

Föreningsstämman skall hållas på försäkringsföreningens hemön, om det inte i stadgarna bestäms att stämman skall eller kan hållas på någon annan namngiven ön inom föreningens verksamhetsområde. Av synnerligen vägande skäl får föreningsstämma hållas även på någon annan ort.

En delägare får inte själv eller genom ombud vid föreningsstämma rösta i en ärende som angår beviljande av ansvarsfrihet för honom, talan mot honom eller hans befriande från skadeståndsskyldighet eller från annan förpliktelse gentemot föreningen. Han får inte heller rösta i en ärende som gäller talan mot en annan eller dennes befriande från en förpliktelse, om han i ärendet kan emotse en väsentlig fördel som kan vara stridande mot föreningens. Vad som här sägs om delägare gäller även ombud för delägare.

En styrelsemedlem får inte delta i fattande av beslut om fastställande av bokslutet eller beviljande av ansvarsfrihet, ej heller i val av revisorer som har till uppgift an granska förvaltningen och räkenskaperna under hans mandattid.

Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden. Vid stämman skall bokslutet och revisionsberättelsen läggas fram samt, om försäkringsföreningen har ett förvaltningsråd, dess utlåtande i saken.

Vid stämman skall beslutas

Beslut i ett ärende som avses i 2 mom. 1-3 punkten skall dock uppskjutas till fortsatt stämma som skall hållas en viss dag, minst en månad och högst två månader därefter, om röstberättigade som har majoriteten av det vid stämman företrädda röstetalet kräver det. Fattande av beslut får inte uppskjutas på nytt.

Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen eller förvaltningsrådet anser skäl därtill föreligga.

Extra föreningsstämma skall hållas om delägare i försäkringsföreningen, vilka företräder minst en tiondedel eller en i stadgarna bestämd mindre del av delägarnas sammanlagda röstetal, skriftligen kräver detta för behandling av ett av dem uppgivet ärende.

Likaså skall extra föreningsstämma hållas om social- och hälsovårdsministeriet eller en revisor i föreningen skriftligen kräver detta för behandling av något uppgivet ärende.

Kallelse till stämman skall utfärdas inom fjorton dagar efter det något krav enligt 2 eller 3 mom. har framställts.

En delägare har rätt att få något av honom önskat ärende upptaget till behandling vid föreningsstämman, om han skriftligen yrkar detta hos styrelsen i så god tid att ärendet kan upptas i kallelsen till stämman.

Föreningsstämman sammankallas av styrelsen. Har försäkringsföreningen ett förvaltningsråd, kan i stadgarna likväl bestämmas att detta skall sammankalla föreningsstämman.

Om en föreningsstämma, som skall hållas enligt denna lag, stadgarna eller föreningsstämmans beslut, inte har sammankallats i stadgad ordning, skall social- och hälsovårdsministeriet på ansökan av någon styrelsemedlem eller medlem av förvaltningsrådet, verkställande direktören eller en revisor eller delägare sammankalla stämman på föreningens bekostnad. Ministeriet kan sammankalla föreningsstämma också utan här nämnd ansökan.

Kallelse till föreningsstämma skall utfärdas tidigast fyra veckor och, om inte längre tid är bestämd i stadgarna, senast en vecka före stämman. Uppskjuts beslutet i ett ärende som skall behandlas vid föreningsstämman till fortsatt stämma, skall särskild kallelse utfärdas till denna, om stämman hålls mera än fyra veckor senare. Om en förutsättning för att ett beslut skall vara giltigt enligt stadgarna är att beslutet fattas vid två föreningsstämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas förrän den första stämman har hållits. I kallelsen skall anges det beslut som fattats på den första stämman.

Kallelse skall utfärdas i enlighet med stadgarna.

I kallelsen skall anges de ärenden som upptas till behandling på stämman. Om ärendet gäller ändring av stadgarna, skall ändringens huvudsakliga innehåll anges.

Om bokslutet skall behandlas på föreningsstämman, skall bokslutshandlingarna eller kopior av dessa minst en vecka före stämman hållas tillgängliga för delägarna på föreningens huvudkontor och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär det.

I ett ärende, vari stadgandena i denna lag eller bestämmelserna i stadgarna om kallelse till stämma eller om tillhandahållande av handlingar inte har iakttagits, får beslut inte fattas utan samtycke av de delägare som berörs av försummelsen. Om ärendet enligt stadgarna skall behandlas vid en stämma, får denna fatta beslut i saken även om ärendet inte upptagits i kallelsen. Föreningsstämman kan likaså alltid besluta om sammankallande av extra föreningsstämma för behandling av något visst ärende.

En föreningsstämmas ordförande väljs av stämman.

Ordföranden skall se till att över närvarande delägare, ombud som befullmäktigats av delägare och av delägarna anlitade biträden uppgörs en förteckning, vari antecknas varje försäkringstagardelägares röstetal samt varje garantiandelsägares antal garantiandelar och röstetal (röstlängd).

Ordföranden skall likaså se till att protokoll förs vid stämman. Röstlängden skall intas i protokollet eller bifogas detta. I protokollet skall antecknas de beslut som fattas av stämman samt, då omröstning skett, resultatet av den. Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en av stämman utsedd protokolljusterare. Protokollet skall senast två veckor efter stämman hållas tillgängligt för delägarna på föreningens huvudkontor. Protokollen skall förvaras på ett betryggande sätt. En delägare har rätt att mot ersättande av föreningens kostnader få en kopia av föreningsstämmans protokoll eller någon del därav.

Styrelsen och verkställande direktören skall vid föreningsstämman på begäran av en delägare, om styrelsen finner att det kan ske utan väsentligt men för försäkringsföreningen, meddela närmare upplysningar om sådana omständigheter som kan inverka på bedömningen av föreningens bokslut och ekonomiska ställning eller av annat vid stämman förekommande ärende.

Kan en delägares förfrågan besvaras endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga vid stämman, skall svar ges skriftligen inom två veckor. Svaret skall hållas tillgängligt för delägarna på föreningens huvudkontor och sändas till den delägare som framställt frågan.

Som föreningsstämmans beslut gäller den mening som mer än hälften av de avgivna rösterna biträtt eller, vid lika röstetal, som ordföranden förenar sig om. Vid val anses den vald som erhåller flest röster. Föreningsstämman kan dock före valet besluta att den blir vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning.

Vad som sägs i 1 mom. gäller om inte annat följer av denna lag eller stadgarna. I stadgarna får dock i fråga om annat än val inte intas en bestämmelse genom vilken något i denna lag stadgat krav på majoritet lindras.

Beslut om ändring av stadgarna fattas av föreningsstämman utom i de fall som avses i 4 kap. 10 § 2 mom. Beslutet är giltigt endast om det biträtts av delägare med minst två tredjedelar av det enligt 5 § uträknade vid stämman företrädda röstetalet.

Ett beslut om ändring av stadgarna så att mer än en tiondedel av räkenskapsperiodens överskott, sedan från detta dragits av vad som behövs för täckande av underskott från tidigare räkenskapsperioder, skall överföras till en reservfond eller annars inte delas ut, är giltigt endast om delägare med mer än nio tiondedelar av det enligt 5 § uträknade vid stämman företrädda röstetalet biträtt beslutet.

Ett beslut om ändring av stadgarna skall, sedan social- och hälsovårdsministeriet fastställt ändringen, utan dröjsmål anmälas för registrering och får inte verkställas förrän registrering skett. Om en sådan ändring av stadgarna som gäller garantikapitalet eller garantiandelarnas nominella belopp förutsätter ökning eller nedsättning av det registrerade garantikapitalet, skall ändringsbeslutet dock, sedan ministeriet fastställt ändringen, med avvikelse från vad som ovan sägs anmälas för registrering och registreras först samtidigt med ökningen eller nedsättningen. Om en för registrering anmäld ökning av garantikapitalet inte stämmer överens med den fastställda ändringen av stadgarna, skall 4 kap. 10 § 2 mom. iakttas.

Ett beslut om en sådan ändring av stadgarna att den för redan utgivna garantiandelar fastställ. da räntan sänks kräver, utöver beslut som avses i 17 § 1 mom., samtycke av de garantiandelsägare vilkas garantiandelar ändringen gäller.

Ett sådant beslut om ändring av stadgarna i fråga om redan utgivna garantiandelar att garantiandelsägarnas rätt att förvärva garantiandelar i försäkringsföreningen begränsas i enlighet med 3 kap. 3 eller 4 §, eller att de rättigheter som garantiandelarna medför i fråga om röstetalet försämras, kräver utöver beslut enligt 17 § 1 mom. samtycke av de garantiandelsägare som har minst två tredjedelar av de garantiandelar som ändringen gäller.

Föreningsstämman får inte fatta ett beslut som är ägnat att bereda någon delägare eller annan person en orättmätig fördel på försäkringsföreningens eller en annan delägares bekostnad.

Har ett beslut vid en föreningsstämma inte kommit till i behörig ordning eller strider det annars mot denna lag eller stadgarna, kan en delägare, försäkringsföreningens styrelse, en styrelsemedlem eller verkställande direktören väcka talan mot föreningen om ogiltigförklarande eller ändring av beslutet.

Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Har en delägare haft godtagbar anledning till dröjsmål och vore det uppenbart oskäligt mot honom om beslutet blev gällande, får talan väckas inom ett år från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, skall beslutet anses vara giltigt.

Vad som stadgas i 2 mom. gäller dock inte,

Har domstolen förklarat föreningsstämmans beslut ogiltigt eller ändrat det, är avgörandet gällande även för de delägare som inte har biträtt talan. Domstolen kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan konstateras vilket innehåll beslutet borde ha haft.

En försäkringsförenings stämma kan fatta beslut om att ombilda föreningen till ett ömsesidigt försäkringsbolag.

Föreningen skall, efter att föreningsstämman fattat ett beslut som avses i 1 mom., hos statsrådet söka koncession enligt lagen om försäkringsbolag (1062/79) för det tilltänkta försäkringsbolaget. Till ansökan skall fogas en sådan av föreningsstämman godkänd ändring av stadgarna som föranleds av att sammanslutningsformen ändras.

Sedan statsrådet beviljat i 1 § nämnd koncession skall försäkringsföreningen ansöka om social- och hälsovårdsministeriets samtycke till att föreningen ombildas till ett ömsesidigt försäkringsbolag och samtidigt söka ministeriets fastställelse av den ändring av stadgarna som den ändrade sammanslutningsformen kräver.

Om inte ministeriet anser att ansökningen om dess samtycke skall avslås utan att vidare material krävs, skall ministeriet på föreningens bekostnad kungöra ansökningen i den officiella tidningen och underrätta delägarna därom på det sätt som i stadgarna föreskrivs. I kungörelsen skall de delägare som önskar framföra anmärkningar mot ansökningen uppmanas att göra detta hos ministeriet inom en av ministeriet utsatt tid som får vara högst två månader.

Ministeriet skall ge sitt samtycke, om inte den åtgärd som nämns i 1 § inkräktar på de förmåner som försäkringarna avser eller någon delägargrupps fördel.

Angående ombildning av en försäkringsförening till ett ömsesidigt försäkringsbolag skall anmälan göras för registrering inom sex månader från det bolagsordningen fastställdes. En förutsättning för registrering är att det grundkapital som anges i bolagsordningen är till fullo betalt. Har nya garantiandelar tecknats till överkurs, skall också det belopp som överstiger det nominella värdet vara inbetalt. Försäkringsföreningen anses ombildad till ett ömsesidigt försäkringsbolag då registeringen har skett.

Har ombildning av en försäkringsförening till ett ömsesidigt försäkringsbolag inte anmälts för registrering inom den i 3 § nämnda tiden eller har registrering förvägrats, har koncessionen, ändringen av stadgarna och beslutet om ökning av garantikapitalet förfallit. Det belopp som betalts för tecknade garantiandelar skall då omedelbart betalas tillbaka.

Styrelsens medlemmar svarar solidariskt för återbäringen av det belopp som betalts för tecknade garantiandelar.

Ökar ombildningen av försäkringsföreningen till ett ömsesidigt försäkringsbolag delägarnas ansvar för föreningens förbindelser, har en försäkringstagare som inte medverkat till beslutet rätt att inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 2 mom. skriftligen häva sitt försäkringsavtal.

Bolagets styrelse skall tillkännage det beslut som avses i 1 mom. genom att inom en månad från registreringen av bolagsordningen kungöra beslutet i den officiella tidningen och åtminstone i en tidning som sprids på bolagets hemort.

En försäkringsförening skall ha minst två revisorer enligt vad som bestäms i stadgarna. Revisorerna väljs av föreningsstämman. Skall flera än två revisorer väljas, kan i stadgarna bestämmas att någon eller några av dem, dock inte alla, skall tillsättas i annan ordning.

Föreningsstämman skall dessutom välja minst två revisorssuppleanter. Vad denna lag stadgar om revisorer skall på motsvarande sätt tillämpas på revisorssuppleanter.

En delägare kan kräva tillsättande av en revisor att jämte de övriga revisorerna delta i revisionen. Förslag härom skall göras på den föreningsstämma vid vilken val av revisorer skall förrättas eller vid vilken ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Har förslaget vid stämman biträtts av röstberättigade med minst en tredjedel av det vid stämman företrädda röstetalet, kan en delägare inom en månad efter stämman hos social- och hälsovårdsministeriet anhålla om tillsättande av revisor. Ministeriet skall, efter att ha hört föreningens styrelse, förordna en revisor för tiden till och med den ordinarie föreningsstämman under följande räkenskapsperiod.

Mandattiden för en revisor skall bestämmas i stadgarna. Revisorns uppdrag upphör vid avslutandet av den ordinarie föreningsstämma som hålls efter utgången av den sista räkenskapsperiod som ingår i hans mandattid eller, om revisorn valts tills vidare, då en ny revisor har valts i hans ställe.

En revisor kan frånträda sitt uppdrag genom att anmäla detta till styrelsen, även om hans mandattid inte har löpt ut. Revisorn kan skiljas från sitt uppdrag av den som utsett honom.

Blir en revisors uppdrag vakant under mandattiden eller förlorar han sin behörighet för uppdraget, skall styrelsen, om någon revisorssuppleant inte finns, dra försorg om att en ny revisor väljs för den återstående mandattiden.

En revisor skall vara i Finland bosatt finsk medborgare eller i 3 mom. nämnd sammanslutning. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara revisor.

Revisorn skall ha den insikt i och erfarenhet av allmän redovisning och ekonomiska förhållanden som med beaktande av arten och omfånget av försäkringsföreningens verksamhet krävs för uppdraget.

Till revisor kan utses en av Centralhandelskammaren eller någon handelskammare godkänd revisionssammanslutning. Vad som i detta kapitel sägs om revisor som är godkänd av Centralhandelskammaren skall på motsvarande sätt tillämpas på en sammanslutning som är godkänd av Centralhandelskammaren. Vad som sägs om revisor som är godkänd av en handelskammare skall på motsvarande sätt tillämpas på en sammanslutning som är godkänd av någon handelskammare. En sammanslutning som utsetts till revisor skall meddela försäkringsföreningens styrelse vem som är huvudansvarig för revisionen. I en sammanslutning som är godkänd av Centralhandelskammaren skall denne vara en av Centralhandelskammaren godkänd revisor och i en sammanslutning som är godkänd av någon handelskammare en av Centralhandelskammaren eller handelskammaren godkänd revisor. På honom skall tillämpas 5 och 12 §§.

I en försäkringsförening skall minst en av föreningsstämman utsedd revisor vara godkänd av Centralhandelskammaren eller någon handelskammare.

Social- och hälsovårdsministeriet kan av särskilda skäl på ansökan förordna att en förening, i stället för en av Centralhandelskammaren eller någon handelskammare godkänd revisor, får utse en revisor med den i 3 § 2 mom. angivna behörigheten.

Revisor får inte vara den som är

En revisor får inte ha penninglån hos föreningen.

Social- och hälsovårdsministeriet skall på anmälan för försäkringsföreningen förordna en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren,

Anmälan får i ovan nämnda fall göras av vem som helst. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte den på vilken det ankommer att utse revisor utan dröjsmål utser en revisor som uppfyller behörighetsvillkoren.

Innan ett i denna paragraf nämnt förordnande meddelas skall föreningens styrelse höras. Förordnandet gäller till dess att för föreningen i stadgad ordning utsetts en revisor i stället för den som ministeriet förordnat.

En revisor skall i den omfattning som god revisionssed förutsätter granska bokslutet och bokföringen samt försäkringsföreningens förvaltning.

Revisorn skall följa av föreningsstämman meddelade särskilda anvisningar, om de inte ståt i strid med lag, stadgarna eller god revisionssed.

Styrelsen och verkställande direktören skall bereda revisorn tillfälle att verkställa granskning i den omfattning som denne anser det vara påkallat samt ge de upplysningar och den hjälp som revisorn begär.

När revisionen är slutförd skall revisorn därom på bokslutet göra en anteckning vari hänvisas till revisionsberättelsen. Anser revisorn att resultaträkningen eller balansräkningen inte bör fastställas, skall han även göra anteckning härom.

Revisorerna skall för varje räkenskapsperiod avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande om huruvida bokslutet har gjorts upp i enlighet med gällande stadganden. Har i bokslutet inte lämnats de upplysningar som skall ges enligt 10 kap., skall revisorerna ange detta och, om så kan ske, ge dessa upplysningar i sin berättelse.

Om det vid granskningen befinns att en styrelsemedlem. verkställande direktören eller en medlem av förvaltningsrådet har gjort sig skyldig till handling eller försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet eller annars brutit mot denna lag eller stadgarna, skall anmärkning härom göras i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett utlåtande om ansvarsfrihet. Revisorerna har även i övrigt rätt att i sin berättelse lämna de upplysningar som de anser att delägarna bör få kännedom om.

Revisionsberättelsen skall alltid innehålla ett särskilt uttalande om fastställandet av resultaträkningen och balansräkningen samt om det i verksamhetsberättelsen intagna förslaget till åtgärder beträffande föreningens överskott eller underskott.

Social- och hälsovårdsministeriet kan dessutom meddela närmare anvisningar om revisionsberättelsen.

Anmärkningar som en revisor framställt till styrelsen eller verkställande direktören skall antecknas i ett protokoll eller i någon annan handling som skall överlämnas till styrelsen och förvaras på ett betryggande sätt.

En revisor har rätt att närvara vid föreningsstämman. Han skall vara närvarande om de frågor som behandlas är av den art att hans närvaro är påkallad.

En revisor får inte ge någon enskild delägare eller utomstående upplysningar om sådana angelägenheter i försäkringsföreningen varom han fått kännedom i sitt uppdrag, om föreningen kan orsakas men därav.

Revisorn skall på uppmaning ge föreningsstämman alla upplysningar om föreningen, om inte denna därigenom orsakas väsentligt men.

En delägare kan yrka särskild granskning av försäkringsföreningens förvaltning och bokföring under en viss avslutad tidsperiod eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag härom skall göras vid en ordinarie föreningsstämma eller vid den föreningstämma vid vilken ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Har röstberättigade med minst en tredjedel av det vid stämman företrädda röstetalet biträtt förslaget, kan en delägare inom en månad från föreningsstämman hos social- och hälsovårdsministeriet anhålla om att granskare skall förordnas.

Ministeriet skall höra föreningens styrelse och, om granskningen enligt ansökningen gäller en viss persons åtgärder, denne. Ansökan skall bifallas, om vägande skäl för granskningen anses föreligga. Ministeriet kan förordna en eller flera granskare.

På en granskare som avses i denna paragraf skall på motsvarande sätt tillämpas vad som 3 § 1 och 3 mom., 5, 8, 12 och 13 §§, 15 kap. 2 och 4-7 §§ samt 16 kap. 4 § stadgar om en revisor.

Över granskningen skall ett utlåtande avges till föreningsstämman. Utlåtandet skall under minst en vecka före föreningsstämman hållas tillgängligt för delägarna på föreningens huvudkontor och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär det. Det skall också läggas fram på föreningsstämman. En granskare har rätt till arvode av föreningen.

En försäkringsförenings räkenskapsperiod är kalenderåret. När föreningens verksamhet inleds eller avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader.

För varje räkenskapsperiod skall uppgöras ett bokslut som omfattar en resultaträkning, en balansräkning och en verksamhetsberättelse.

I försäkringsföreningens bokföring skall, utan hinder av vad som stadgas i någon annan lag, följas stadgandena i detta kapitel samt sådana av social- och hälsovårdsministeriet meddelade anvisningar som föranleds av försäkringsverksamhetens speciella karaktär.

Styrelsen och verkställande direktören skall datera och underteckna bokslutet. Har en styrelsemedlem eller verkställande direktören framfört avvikande åsikt om bokslutet, skall på hans yrkande ett uttalande härom fogas till bokslutet.

Bokslutet skall omfatta resultaträkningen och balansräkningen för den nästföregående räkenskapsperioden. Har specificeringen av poster i resultaträkningen eller balansräkningen ändrats under räkenskapsperioden, skall uppgifterna i det tidigare bokslutet i mån av möjlighet sammanställas så att de kan jämföras med det senare bokslutet.

Bokslutet skall tillställas revisorerna minst en månad före den ordinarie föreningsstämman.

Försäkringsföreningens ansvarighet på grund av försäkringsavtal bokförs som ansvarsskuld. Denna består av premieansvar och ersättningsansvar.

Premieansvaret motsvarar kapitalvärdet av de utbetalningar som föranleds av de framtida försäkringsfallen enligt gällande försäkringsavtal och av övriga utgifter för dessa försäkringar, minskat med kapitalvärdet av framtida premier.

Ersättningsansvaret motsvarar obetalda ersättningsbelopp och andra belopp som skall utges med anledning av inträffade försäkringsfall samt ett för skaderika år riskteoreriskt beräknat utjämningsbelopp.

Om en försäkring har beviljats av flera försäkringsanstalter gemensamt på villkor att de ansvarar solidariskt, får trots ett sådant villkor från ansvarsskulden utelämnas den del av ansvarighetens kapitalvärde som enligt avtalet hänför sig till någon annan finsk försäkringsanstalt, om denna inte befinner sig i likvidation eller i ett tillstånd som avses i 13 kap. 3 §. I sistnämnda och andra fall bestämmer social- och hälsovårdsministeriet om och t vilken mån kapitalvärdet av en på någon annan försäkringsanstalt ankommande ansvarighet får utelämnas från ansvarsskulden.

Då ansvarsskulden räknas ut skall de grunder iakttas som ministeriet har meddelat eller på ansökan av föreningen fastställt.

Har värdet på en anläggningstillgång skrivits upp under räkenskapsperioden, skall det belopp som motsvarar uppskrivningen avsättas till en uppskrivningsfond bland passiva. Fonden får endast användas för ökning av grundfonden.

Har försäkringföreningens investeringstillgångar som inte är underkastade förslitning bokförts till ett lägre belopp än anskaffningsutgiften eller till det mindre belopp som utgör den sannolika anskaffningsutgiften eller överlåtelsepriset, skall skillnaden ( förskottskostnad) separat upptas i balansräkningen. I resultaträkningen skall såsom en särskild post upptas ändring i förskottskostnaden under räkenskapsperioden.

En försäkringsförenings eget kapital skall i balansräkningen delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet utgörs av garantikapitalet, grundfonden, reservfonden och uppskrivingsfonden. övriga fonder av det egna kapitalet är fritt eget kapital. Räkenskapsperiodens överskott och överskott från föregående räkenskapsperioder anges separat såsom en ökning av det fria egna kapitalet, samt räkenskapsperiodens underskott och underskott från tidigare räkenskapsperioder såsom en minskning av kapitalet.

Har en försäkringsförening beviljat medlemmar av föreningens styrelse eller förvaltningsråd eller verkställande direktören penninglån, skall dessa anges i en bilaga till balansräkningen i enlighet med vad social- och hälsovårdsministeriet bestämmer.

Med den som anges i 1 mom. skall likställas en sådan persons make eller syskon eller den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller i sådant svågerlag att den ena är gift med den andras syskon.

I resultat- eller balansräkningen eller i en bilaga skall lämnas följande uppgifter:

Verksamhetsberättelsen skall göras upp enligt god bokföringssed, och i den skall lämnas upplysningar om sådana för bedömningen av försäkringsföreningens ställning och verksamhetsresultat viktiga omständigheter, för vilka det inte skall redogöras i resultat- eller balansräkningen, samt om händelser som är av vikt för föreningen, även om de har inträffat efter räkenskapsperiodens utgång.

Har föreningen under räkenskapsperioden genom fusion eller överlåtelse av försäkringsbeståndet övertagit en annan förenings tillgångar och skulder, skall redogörelse för detta Kunnas i verksamhetsberättelsen.

Styrelsen skall i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till åtgärder beträffande föreningens överskott eller underskott.

Till föreningens verksamhetsberättelse skall fogas en finansieringsanalys. I denna skall redogöras för anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden.

Om föreningens eget kapital på grund av uppkommet underskott eller av någon annan orsak inte längre uppfyller fordringarna i 2 kap. 5 §, eller om tillgångarna i en förening som är i likvidations- eller konkurstillstånd inte förslår till betalning av skulderna, skall delägarna, i försäkringsföreningen utan dröjsmål påföras en tilläggsavgift. Denna skall vara minst så stor som dessa ändamål kräver och högst så stor som det framgår av 1 kap. 3 §.

Om en delägare inte inom utsatt tid erlägger honom påförd tilläggsavgift, skall den utan dröjsmål indrivas genom utsökning. Kan tilläggsavgiften inte indrivas hos delägaren, skall det bristande beloppet, om indrivning ännu är påkallad, fördelas mellan de övriga delägarna högst till beloppet av deras skyldighet att betala tilläggsavgift.

En tilläggsavgift jämte dröjsmålsränta får indrivas genom utsökning utan dom eller utslag, med iakttagande av lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

En kopia av bokslutet jämte bilagor samt av revisionsberättelsen skall inom två månader från fastställandet av resultat- och balansräkningen sändas till registermyndigheten. På kopian av bokslutet skall finnas intyg av en styrelsemedlem eller verkställande direktören om datum för fast ställandet av bokslutet. I intyget skall även lämnas uppgift om föreningsstämmans beslut beträffande föreningens överskott eller underskott.

Social- och hälsovårdsministeriet kan meddela anvisningar och ge utlåtanden om tillämpningen av stadgandena i detta kapitel.

En försäkringsförenings medel får delas ut till delägarna endast i enlighet med vad som i denna lag stadgas om utdelning av överskott, utbetalningar vid nedsättning av garantikapitalet och utskiftning vid upplösning av föreningen.

Stadgandena i detta kapitel om utdelning av överskott skall i tillämpliga delar iakttas vid betalning av ränta på garantiandelar som medför delägarskap i föreningen.

Utdelning av överskott får inte överstiga det sammanlagda beloppet av överskottet enligt fastställd balansräkning för den senaste räkenskapsperioden och föreningens övriga fria egna kapital, med avdrag av det underskott som balansräkningen utvisar samt det belopp som enligt 3 § eller stadgarna skall överföras till reservfonden eller annars hållas inne.

En försäkringsförening vars i 2 kap. 5 § 3 mom. nämnda egna kapital är mindre än det dubbla minimibeloppet av detta egna kapital skall årligen öka reservfonden med minst tio procent av det överskott som rörelsen har avkastat.

Till reservfonden skall överföras det belopp som vid garantiandelsteckning erhållits för garantiandelarna utöver det nominella beloppet samt det belopp som enligt stadgarna skall överföras till reservfonden. Föreningsstämman kan besluta att ett visst belopp av det fria egna kapital som balansräkningen utvisar skall överföras till reservfonden.

Reservfonden får genom beslut av föreningsstämman nedsättas endast för täckande av ett underskott som den fastställda balansräkningen utvisar, om inte underskottet kan täckas med fritt eget kapital, eller för överföring av medel till grundfonden.

Beslut om utdelning av överskott fattas av föreningsstämman. Denna får besluta om utdelning av ett större belopp än styrelsen föreslagit eller godkänt endast i den mån skyldighet därtill finns enligt stadgarna.

Har försäkringsföreningens medel delats ut till delägarna i strid med denna lag, skall dessa återbetala det belopp som de uppburit med sex procents årlig ränta. Detta skall dock inte iakttas om mottagaren hade grundad anledning att förmoda att utbetalningen skett såsom laglig utdelning av överskott.

För täckande av ett underskott som uppkommer vid återbäring ansvarar i enlighet med 15 kap. 1-4 §§ de som medverkat till beslutet om utbetalningen eller verkställandet därav eller till uppgörandet eller fastställandet av den oriktiga balansräkning som ligger till grund för beslutet.

En försäkringsförenings tillgångar får inte användas för ändamål som uppenbart är främmande för föreningens verksamhet.

Föreningsstämman kan dock genom beslut, som biträtts av delägare med minst två tredjedelar av det vid stämman företrädda röstetalet, av överskottet till något allmännyttigt eller därmed jämförbart ändamål anslå belopp som i förhållande till det i 2 kap. 5 § 3 mom. angivna egna kapitalet inte är av nämnvärd betydelse.

Penninglån till en medlem av försäkringsföreningens styrelse eller förvaltningsråd eller till verkställande direktören är tillåtet endast inom ramen för det fria egna kapitalet enligt den fastställda balansräkningen för den senaste räkenskapsperioden. Detsamma gäller lån till en nyss nämnd persons make eller syskon eller till den som med honom är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller i sådant svågerlag att den ena är gift med den andras syskon.

I styrelsens protokoll skall varje lån enligt 1 mom. antecknas särskilt för sig. Av anteckningen skall framgå gäldenärens namn, lånevillkoren och de säkerheter som gäldenären har ställt. I stället för att införas i styrelsens protokoll kan uppgifterna intas i en särskild förteckning vari lånet skall införas utan dröjsmål sedan det givits.

Försäkringsföreningen får endast bevilja penninglån under förutsättning att gäldenären ställer säkerhet i form av

Försäkringsföreningen får inte bevilja penninglån för det ändamålet att gäldenären eller den som står i ett förhållande till honom som avses i 7 §, med lånemedlen skall kunna förvärva garantiandelar i föreningen.

Försäkringsföreningen får inte ställa säkerhet för en främmande persons förbindelse.

Tillsynen över försäkringsföreningarna utövas av social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet har rätt att meddela föreskrifter om försäkringsföreningarnas verksamhet.

För att inspektera försäkringsföreningarnas verksamhet skall försäkringsföreningarnas centralorganisationer tillsätta en försäkringsföreningsinspektion.

Inspektionens verksamhet styrs och övervakas av social- och hälsovårdsministeriet.

Inspektionen är skyldig att lämna social- och hälsovårdsministeriet alla de upplysningar och utredningar som ministeriet kräver och som behövs för övervakningen av försäkringsföreningarna.

På social- och hälsovårdsministeriet ankommer att övervaka att försäkringsföreningarna är verksamma i enlighet med lag, sina stadgar, de för försäkring fastställda grunderna och god försäkringssed. Ministeriet skall dessutom ge akt på konkurrensförhållandena inom försäkringsföreningsverksamheten och vidta de åtgärder som utvecklingen förutsätter, i syfte att inom försäkringsbranschen säkerställa en sund och fungerande ekonomisk konkurrensens som är fri från skadliga konkurrensbegränsningar.

Ministeriet skall verkställa granskning av föreningarna så ofta och i den omfattning som tillsynen förutsätter.

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att när som helst granska en försäkringsförenings rörelse och övriga verksamhet. Ministeriets granskningsrätt gäller också sådana sammanslutningar i vilka föreningen äger aktiemajoriteten eller har motsvarande bestämmanderätt. En representant för ministeriet har rätt att närvara vid föreningens stämma och vid förvaltningsrådets och styrelsens sammanträde, att delta i diskussionen och att i protokollet få de anmärkningar införda som han anser vara påkallade.

Av särskilda skäl kan ministeriet omhänderta handlingar som är föremål för granskning. Föreningen skall på begäran avgiftsfritt få kopior av handlingarna.

En försäkringsförening skall varje år inom en månad från den föreningsstämma vid vilken bokslutet fastställts till ministeriet sända en enligt formulär som ministeriet fastställt uppgjord berättelse över sin verksamhet och sitt tillstånd. Till berättelsen skall fogas kopior av de handlingar som avses i 10 kap. 11 §.

Försäkringsföreningen skall inom en skälig tid som ministeriet bestämmer lämna ministeriet också andra för övervakningen behövliga uppgifter än de som avses i 1 mom.

Om en försäkringsförening inte följer lag, sina stadgar, de för försäkring fastställda grunderna eller av social- och hälsovårdsministeriet med stöd av denna lag meddelade föreskrifter, eller om grunderna för dess verksamhet inte längre stämmer överens med lag eller om föreningen trots varning från ministeriets sida har använt förfaringssätt som står i strid med god försäkringssed, skall ministeriet uppmana föreningen att rätta till saken inom en utsatt tid som inte utan särskilda skäl får vara längre än sex månader.

Ministeriet har rätt att förbjuda verkställigheten av beslut som föreningsstämman, förvaltningsrådet eller styrelsen fattat i ett ärende som nämns i 1 mom. Har beslutet redan verkställts, kan ministeriet förplikta föreningen att vidta åtgärder för att åstadkomma rättelse.

Om en uppmaning eller ett förbud som avses ovan inte iakttas, kan ministeriet förbjuda föreningen att bevilja nya försäkringar till dess att saken har rättats till.

Försäkringsföreningsinspektionen består av en inspektionsdirektör för försäkringsföreningarna och så många inspektörer för försäkringsföreningarna som uppgifterna kräver.

Inspektionsdirektören, inspektörerna och den övriga personalen anställs av försäkringsföreningarnas centralorganisation. Beslutet om val av inspektionsdirektör och inspektörer skall underställas social- och hälsovårdsministeriet.

Om de rättigheter som tillkommer försäkringsföreningsinspektionen och dess företrädare gäller i tillämpliga delar vad som i 4 § 1 mom. och 5 § 2 mom. stadgas om social- och häsovårdsministeriets rättigheter.

För att täcka kostnaderna för försäkringsföreningsinspektionen skall varje försäkringsförening årligen betala en avgift som bestäms enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet fastställer.

Närmare stadganden om försäkringsföreningsinspektionen utfärdas genom förordning.

En försäkringsförening som inte längre uppfyller de i 2 kap. 5 § stadgade fordringarna skall träda i likvidation och upplösas, om ej nämnda fordringar uppfyllts inom sex månader efter det att saken anmälts för föreningsstämman. Social- och hälsovårdsministeriet har dock rätt att förlänga denna tid till högst ett år, om inte de försäkrade förmånerna äventyras genom detta.

Föreningsstämman kan, utöver vad som stadgas i 1 mom., besluta att föreningen skall träda i likvidation och upplösas.

Är antalet försäkringstagare i föreningen under två år i följd mindre än 300, kan ministeriet vidta åtgärder för att föreningen skall träda i likvidation och upplösas, om inte ministeriet anser att föreningens verksamhet alltjämt bygger på sunda försäkringsprinciper.

Föreningsstämmans beslut om att föreningen skall träda i likvidation och upplösas i det fall som avses i 1 mom. är giltigt, om delägare med mer än hälften av det vid stämman företrädda röstetalet har biträtt beslutet eller, när rösterna fallit lika, om ordföranden har förenat sig därom. I annat fall är beslutet giltigt endast om det biträtts av delägare med minst två tredjedelar eller en i stadgarna bestämd större andel av det vid stämman företrädda röstetalet.

Likvidationen börjar då beslut därom har fattats. Föreningsstämman kan dock i det fall som avses i 2 mom. bestämma att likvidationen skall börja även en senare dag.

Finns det skäl att anta att en försäkringsförening inte uppfyller de i 2 kap. 5 § stadgade fordringarna, skall styrelsen och verkställande direktören utan dröjsmål uppgöra bokslut för den tid, för vilken bokslut ännu inte lagts fram på föreningsstämman, samt överlämna det till revisorerna för granskning. I tillämpliga delar skall iakttas vad som ovan stadgas om bokslut och revisionsberättelse. Om tiden för bokslutet även omfattar den föregående räkenskapsperioden, skall för denna överlämnas ett särskilt bokslut.

Utvisar ett bokslut som avses i 1 mom. att föreningen inte uppfyller de i 2 kap. 5 § stadgade fordringarna, skall föreningsstämma hållas inom två månader efter det att revisorerna avgivit sitt utlåtande. Styrelsen skall underrätta social- och hälsovårdsministeriet om kallelsen till föreningsstämman.

Har styrelsen och verkställande direktören i det fall som avses i 1 mom. inte uppgjort bokslut, skall ministeriet uppmana styrelsen och verkställande direktören att utan dröjsmål uppgöra bokslut och överlämna det till revisorerna för granskning. Följs ej uppmaningen, har ministeriet rätt att låta uppgöra bokslut, överlämna det till revisorerna för granskning och i det fall som nämns i 2 mom. sammankalla föreningsstämma.

Har föreningen inte vid utgången av den i 1 § 1 mom. angivna tiden eller av en beviljad förlängning av denna uppfyllt de i 2 kap. 5 § uppställda kraven, skall föreningstämman besluta att föreningen skall träda i likvidation och upplösas. Om stämman inte fattar beslut om att föreningen skall träda i likvidation, skall styrelsen hos social- och hälsovårdsministeriet ansöka om sådant beslut. Ansökan kan göras även av en styrelsemedlem, verkställande direktören eller en revisor.

Försummar styrelsemedlemmarna sina i 1 och 4 mom. stadgade skyldigheter, ansvarar de på samma sätt som verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som därefter uppkommer för föreningen. Här stadgat ansvar gäller dock inte förpliktelse som uppkommer efter det att frågan om likvidation har hänskjurits till ministeriet eller revisorerna har granskat och föreningsstämman godkänt en balansräkning enligt vilken föreningen uppfyller de i 2 kap. 5 § uppställda kraven.

Anser social- och hälsovårdsministeriet att en försäkringsförening råkat eller håller på att råka i ett sådant tillstånd att den bör upplösas, har ministeriet rätt att omhänderta föreningens egendom till ett belopp som motsvarar den ansvarsskuld som avses i 11 §. Ministeriet kan också förbjuda föreningen att överlåta eller pantsätta egendom som den har i sin besittning.

När föreningsstämman fattar beslut om likvidation skall den samtidigt utse åtminstone en likvidator i stället för styrelsen, verkställande direktören och ett eventuellt förvaltningsråd. Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att förordna ytterligare en likvidator. Om en förening som trätt i likvidation saknar i registret införda behöriga likvidatorer, skall ministeriet förordna en interimistisk likvidator efter anmälan av registermyndigheten eller på ansökan av en delägare, borgenär eller annan person vars rätt kan vara beroende av att föreningen har någon som kan företräda den. Den interimistiska likvidatorn skall utan dröjsmål sammankalla föreningsstämma för att förrätta val av likvidator. Den interimistiska likvidatorns uppdrag upphör när föreningsstämman har valt likvidatorer.

Då ministeriet förordnar att en förening skall träda i likvidation och upplösas, skall ministeriet samtidigt förordna åtminstone en likvidator.

Vad denna lag stadgar om styrelse och styrelsemedlemmar gäller i tillämpliga delar likvidatorerna och en interimistisk likvidator, om inte annat följer av detta kapitel.

Revisorernas uppdrag upphör inte då föreningen träder i likvidation. Vad som stadgas i 9 kap. skall i tillämpliga delar iakttas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall dessutom innehålla ett uttalande om huruvida likvidationen enligt revisorernas mening i onödan har förhalats.

På föreningsstämman för en förening som trätt i likvidation skall tillämpas vad denna lag stadgar om föreningsstämma, om inte annat följer av detta kapitel.

När en förening har trätt i likviditation skall styrelsen och verkställande direktören utan dröjsmål uppgöra bokslut för den tid före likvidationen, för vilken bokslut ännu inte lagts fram på föreningsstämman. Detta bokslut skall så snart det kan ske läggas fram på föreningsstämman. I tillämpliga delar skall iakttas vad som ovan stadgas om bokslut och revisionsberättelse.

Om den i 1 mom. angivna tiden även omfattar föregående räkenskapsperiod, skall för denna uppgöras ett särskilt bokslut.

Likvidatorerna skall utan dröjsmål anmäla likvidationsbeslutet och valet av likvidatorer till social- och hälsovårdsministeriet samt till registermyndigheten för registrering.

Likvidatorerna sköter föreningens angelägenheter under likvidationen. De skall utan dröjsmål söka offentlig stämning på föreningens borgenärer samt så snart det utan att orsaka uppenbar skada kan ske omsätta föreningens egendom i pengar samt betala föreningens skulder.

Likvidatorerna skall för varje räkenskapsperiod uppgöra ett bokslut som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande inom tre månader efter räkenskapsperiodens utgång. Vad som i denna lag stadgas om styrelsens förslag till åtgärder beträffande överskott och underskott skall inte tillämpas på dessa bokslut. Har likvidationen inte avslutats inom två år, skall likvidatorerna samtidigt meddela orsaken till dröjsmålet.

Efter den inställelsedag som är utsatt i den offentliga stämningen på föreningens borgenärer skall likvidatorerna betala alla kända skulder. Om en skuld är tvistig eller om den inte förfallit till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall behöriga medel reserveras. Därefter skall garantikapitalet jämte ränta återbetalas. De återstående tillgångarna skall delas mellan delägarna på det sätt som föreskrivs i stadgarna, 1 stadgarna kan för det fall att de tillgångar som borde skiftas är ringa föreskrivas att om användningen av dem får beslutas också på något annat sätt.

Vill en delägare klandra skiftet, skall talan mot föreningen väckas inom tre månader från det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman.

Har en delägare inte inom fem år från det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman anmält sig för att lyfta sin skiftesandel, har han förlorat sin rätt till den. Är skiftesandelen ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan social- och hälsovårdsministeriet på anmälan av likvidatorerna förordna att den skall tillfalla staten. I annat fall skall iakttas vad som stadgas i 19 §.

När en försäkringsförening trätt i likvidation, har innehavaren av en sådan fordran, som grundar sig på något annat försäkringsavtal än ett återförsäkringsavtal och för vilken ansvarigheten skall bokföras såsom ersättningsansvar, samma förmånsrätt till föreningens tillgångar som innehavaren av en handpant, förutsatt att fordran uppstått inom två månader räknat från den dag då likvidationen inleddes. I denna paragraf stadgad förmånsrätt försämrar inte den rätt som tillkommer innehavaren av en handpant eller i egendom beviljad inteckning.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag skall de så snart som möjligt avge slutredovisning över sin förvaltning genom att uppgöra en berättelse över likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet av föreningens tillgångar. Till berättelsen skall fogas bokslutshandlingarna för hela likvidationstiden. Berättelsen jämte bilagor skall överlämnas till revisorerna, som inom en månad skall avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.

Sedan likvidatorerna erhållit revisionsberättelsen skall de utan dröjsmål sammankalla föreningsstämman för granskning av slutredovisningen.

Föreningen anses upplöst när slutredovisningen lagts fram vid föreningsstämman. Likvidatorerna skall utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen för registrering.

Utan hinder av 1 mom. kan delägare med minst en tredjedel av det röstetal som var företrätt vid den föreningsstämma som behandlade slutredovisningen kräva att likvidatorerna sammankallar en föreningsstämma för att behandla frågan om talan som avses i 15 kap. 6 § skall väckas. Vad 7 kap. 11 § 2 mom. stadgar skall ha motsvarande tillämpning. Talan skall väckas inom ett år efter det slutredovisningen lades fram.

Slutredovisningen, räkenskapsböckerna och protokollet från den föreningsstämma som behandlat slutredovisningen skall förvaras tio år på det sätt som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer.

Om försäkringsföreningens tillgångar, sedan delägarna har fullgjort sin skyldighet att betala tilläggsavgift, inte förslår till betalning av likvidationskostnaderna eller av fordringar som har i 11 § nämnd förmånsrätt, skall likvidatorerna underrätta social- och hälsovårdsministeriet om detta för att det solidariska ansvar som avses i 16 § skall kunna göras gällande.

Försäkringsföreningarna ansvarar för likvidationskostnaderna och de fordringar som har i 11 § nämnd förmånsrätt, till den del de inte ens efter det delägarna har fullgjort sin skyldighet att erlägga tilläggsavgift kan betalas med den försäkringsförenings medel som har trätt i likvidation eller är i konkurstillstånd.

Ansvaret fördelar sig mellan föreningarna i förhållande till de försäkringspremieinkomster som framgår av de senast fastställda boksluten.

Social- och hälsovårdsministeriet skall, sedan ministeriet fått den underrättelse som avses i 15 §, förordna en likvidator eller annan person att såsom förrättningsman sköta indrivningen av betalningar som baserar sig på föreningarnas ömsesidiga ansvar.

Om en försäkringsförening som trätt i likvidation inte har tillgångar som efter det alla kända skulder blivit betalda förslår till betalning av likvidationskostnaderna, skall social- och hälsovårdsministeriet på anmälan av likvidatorerna förordna att likvidationen skall avslutas och förklara föreningen upplöst. Härvid tillämpas; inte 5, 6, 8, 9, 10, 12 och 13 §§. Till anmälningen skall fogas ett av en revisor som godkänts av Centralhandelskammaren eller någon handelskammare utfärdat intyg över att alla kända skulder är betalda. Ministeriet skall förordna att föreningens tillgångar tillfaller staten. Likvidatorerna skall göra anmälan om ministeriets beslut för registrering.

Om det efter föreningens upplösning yppar sig nya tillgångar, om talan väcks mot föreningen eller om likvidationsåtgärder annars är påkallade, skall likvidationen fortsättas. Likvidatorerna skall utan dröjsmål göra anmälan därom för registrering. Kallelse till första föreningsstämma efter det likvidationen återupptagits skall ske i enlighet med stadgarna. Om föreningen vid den fortsatta likvidationen saknar behöriga likvidatorer, skall social- och hälsovårdsministeriet på ansökan förordna en interimistisk likvidator i enlighet med 4 §.

Har en försäkringsförening trätt i likvidation genom beslut av föreningsstämman i det fall som avses i 1 § 2 mom., kan föreningsstämman, sedan revisorerna avgivit utlåtande i saken, med ovan i 1 § 4 mom. andra meningen stadgad röstmajoritet besluta att likvidationen skall avslutas och föreningens verksamhet fortsätta. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om en i denna lag stadgad likvidationsgrund föreligger eller om föreningens tillgångar har skiftats.

Vad 1 mom. stadgar skall tillämpas på motsvarande sätt om en förening, som trätt i likvidation på grund av att den inte längre uppfyller de i 2 kap. 5 § angivna kraven, åter uppfyller dessa krav.

Sedan beslut fattats om att likvidationen skall avslutas och föreningens verksamhet fortsätta, skall för föreningen väljas ledning i enlighet med stadgarna.

Sedan styrelse har valts skall likvidatorerna utan dröjsmål till social- och hälsovårdsministeriet göra anmälan om beslutet att avsluta likvidationen och om valet av styrelse samt till registermyndigheten för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering skett. Offentlig stämning på föreningens borgenärer är utan verkan då likvidationen har avslutats i enlighet med denna paragraf.

En försäkringsförenings egendom kan avträdas till konkurs endast genom beslut av styrelsen eller, om föreningen är i likvidation, av likvidatorerna. Under konkurs företräds föreningen såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller av de likvidatorer som utsetts innan konkursen började. Under konkursen kan dock nya styrelsemedlemmar eller nya likvidatorer väljas.

När försäkringsföreningens egendom har avträtts till konkurs skall domstolen utan dröjsmål underrätta social- och hälsovårdsministeriet om detta samt om inställelsedagen. Domstolen skall likaså, om ministeriet gör framställning därom, till god man och syssloman utöver de valda förordna en av ministeriet föreslagen person.

Vad 11 § stadgar om fordringars förmånsrätt för det fall att försäkringsföreningen trätt i likvidation skall iakttas utan hinder av att föreningens egendom avträtts till konkurs.

Om någon egendom inte återstår då konkursen avslutas, skall föreningen anses upplöst när konkursförvaltningen avgivit sin slutredovisning. Konkursförvaltningen skall utan dröjsmål göra registeranmälan om upplösningen för registrering.

Om egendom återstår och föreningen inte var i likvidation då dess egendom avträddes till konkurs, skall styrelsen så snart som möjligt sammankalla föreningsstämman för att besluta att föreningen skall träda i likvidation. Om föreningen är i likvidation när den försätts i konkurs, skall i 19 § iakttas.

En försäkringsförening som är i likvidation eller konkurs får inte bevilja nya försäkringar.

En försäkringsförening (överlåtande förening) kan med social- och hälsovårdsministeriets samtycke träffa avtal om fusion med en annan försäkringsförening (övertagande förening), varigenom den överlåtande föreningens försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder utan likvidationsförfarande övergår till den övertagande föreningen. En försäkringsförening (överlåtande förening) kan likaså med ministeriets samtycke överlåta sitt försäkringsbestånd eller en del av beståndet till en annan försäkringsförening (övertagande förening) eller till ett försäkringsbolag (övertagande bolag).

Vid överlåtelse av en del av försäkringsbeståndet skall på motsvarande sätt tillämpas vad som stadgas om överlåtelse av försäkringsbeståndet. Vad som i 16 kap. lagen om försäkringsbolag stadgas om överlåtande av försäkringsbeståndet eller någon del därav skall iakttas i fråga om det övertagande bolaget.

Avtal om fusion eller överlåtelse av försäkringsbestånd skall godkännas av vardera föreningens föreningsstämma. I fråga om den överlåtande föreningen är beslutet giltigt endast om det biträtts av den röstmajoritet som fordras då föreningen, i det fall som avses i 13 kap. 1 § 4 mom. andra meningen, träder i likvidation. Beslut om fusion eller överlåtelse av försäkringsbestånd kan fattas även om den överlåtande föreningen har trätt i likvidation.

Följande handlingar skall under minst två veckor före föreningsstämman hållas tillgängliga för delägarna på föreningens huvudkontor och utan dröjsmål sändas till delägare som begär det samt läggas fram på föreningsstämman:

Vad 1 och 2 §§ stadgar om fusion skall i tillämpliga delar iakttas även vid en fusion varigenom två eller flera försäkringsföreningar går samman genom att bilda en ny försäkringsförening.

Vid bildandet av den övertagande föreningen ersätter stiftelseurkunden fusionsavtalet. Avtalet skall innehålla förslag till stadgar för den övertagande föreningen. I avtalet skall anges hur den övertagande föreningens ledning och revisorer skall väljas. Dessa val skall förrättas när fusionsavtalet har godkänts och social- och hälsovårdsministeriet har gett sitt samtycke till fusionen samt fastställt stadgarna för den nya föreningen.

Inom två månader efter det att föreningarna har godkänt fusionsavtalet eller avtalet om överlåtelse av försäkringsbeståndet skall de ansöka om social- och hälsovårdsministeriets samtycke till avtalet och om fastställelse av den ändring av stadgarna som fusionen eller överlåtelsen kräver samt, om det är fråga om fusion enligt 3 §, av stadgarna för den nya föreningen.

Beträffande ansökan om fusion eller överlåtelse av försäkringsbeståndet skall ministeriet, om det inte anser att ansökningen utan vidare utredning bör avslås, på föreningens bekostnad införa kungörelse i den officiella tidningen. I kungörelsen skall de som önskar anföra anmärkningar mot ansökningen uppmanas framföra dem till ministeriet inom den rid, ej överstigande två månader, som ministeriet utsätter. Ministeriet skall ålägga den överlåtande föreningen att utan dröjsmål underrätta delägarna i föreningen om kungörelsen, på det sätt som föreskrivs i stadgarna.

Ministeriet skall ge sitt samtycke till en åtgärd som avses i 1 mom., om åtgärden inte kränker de förmåner som försäkringarna omfattar.

Försäkringsbeståndet övergår till den övertagande föreningen då ministeriet har gett sitt samtycke till åtgärden. Ministeriet kan på ansökan fastställa även en senare tidpunkt för övergången.

Har samtycke inte sökts inom föreskriven tid eller har det förvägrats, har fusionen eller överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfallit.

Inom en månad efter det att social- och hälsovårdsministeriet har gett sitt samtycke till fusionen och fastställt den ändring av stadgarna som ansluter sig till fusionen samt, vid fusion som avses i 3 §, fastställt stadgarna för den nya föreningen skall föreningarna göra anmälan därom för registrering. Om anmälan inte gjorts inom föreskriven tid eller om registrering förvägrats, har fusionen förfallit.

Inom fyra månader efter det att i 5 § nämnd registrering verkställts skall föreningarna hos domstolen på den överlåtande föreningens hemort eller, i det fall som avses i 3 §, hos domstolen på den övertagande föreningens i stadgarna angivna hemort ansöka om tillstånd att verkställa fusionsavtalet vid äventyr au fusionen annars förfaller. Till ansökningen skall fogas uppgifter om registreringen samt förteckning över den överlåtande föreningens kända borgenärer jämte postadresser.

Domstolen skall utfärda kallelse på föreningens kända och okända borgenärer och uppmana den som vill motsätta sig ansökningen att skriftligen anmäla detta till domstolen senast två veckor före inställelsedagen vid äventyr att han i annat fall anses ha bifallit ansökningen. Kallelsen skall anslås på domstolens anslagstavla fyra månader före inställelsedagen samt genom domstolens försorg två gånger publiceras i den officiella tidningen, första gången senast tre månader och andra gången senast två månader före inställelsedagen. Länsstyrelsen och alla kända borgenärer skall av domstolen särskilt underrättas om ansökningen.

En ansökan enligt 6 § skall bifallas, om ingen av borgenärerna motsätter sig den eller om det på inställelsedagen visas att de borgenärer som motsatt sig ansökningen har fått full betalning för sina fordringar eller att för dessa ställts av domstolen godkänd säkerhet.

Domstolen skall utan dröjsmål delge registermyndigheten sitt beslut om beviljande eller förvägrande av tillstånd.

Föreningarna skall göra registeranmälan om domstols tillstånd inom fyra månader efter det att beslutet om tillstånd vunnit laga kraft.

Har fusionen enligt 6 § förfallit, skall den överlåtande föreningen utan dröjsmål göra anmälan därom för registrering. Har registeranmälan som avses i 3 mom. inte gjorts inom stadgad tid eller har domstolen avslagit ansökningen, skall registermyndigheten i registret anteckna att fusionen förfallit.

När domstolens tillstånd till fusion som avses i 1 § har registrerats, övergår den överlåtande föreningens tillgångar och skulder, dock ej ersättningsanspråk som avses i 15 kap. 1-3 §§, på den övertagande föreningen.

Styrelsen och verkställande direktören i den överlåtande föreningen skall skifta vederlaget och avge slutredovisning, varvid skall iakttas 13 kap. 6 §. Redovisningen skall även innehålla en redogörelse för skiftet. Vad som stadgas i 13 kap. 10 § 2 och 3 mom. och i 13 § 1 mom. och, om det är fråga om talan som avses i 15 kap. 5 §, i 13 kap. 13 § 2 mom. och 19 § skall iakttas på motsvarande sätt.

Fusion enligt 3 § anses ha ägt rum och de överlåtande föreningarna anses vara upplösta, när domstolens tillstånd och bildandet av den övertagande föreningen har registrerats. Delägarna i de överlåtande föreningarna blir härvid i enlighet med fusionsavtalet delägare i den övertagande föreningen.

När en försäkringsförening har fusionerats med en annan försäkringsförening eller till denna överlåtit sitt försäkringsbestånd, har en sådan försäkringstagare i den överlåtande föreningen eller en sådan försäkringstagare med en i det överlåtna försäkringsbeståndet ingående försäkring, som inte medverkat till beslutet om fusion eller överlåtelse av försäkringsbeståndet, rätt att inom tre månader efter ett i 2 mom. nämnt tillkännagivande skriftligen häva sitt försäkringsavtal.

Den övertagande föreningens styrelse skall tillkännage fusionen inom en månad efter registreringen av domstolens tillstånd genom att införa en kungörelse därom i den officiella tidningen samt i åtminstone en tidning som utkommer på den överlåtande föreningens hemort, överlåtelse av försäkringsbeståndet skall inom en månad efter försäkringsbeståndets övergång på motsvarande sätt tillkännages i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på den överlåtande föreningens hemort. Tillkännagivandet skall även innehålla ett omnämnande av rätten enligt 1 mom. för försäkringstagare att häva sitt försäkringsavtal.

En stiftare, styrelsemedlem eller medlem av förvaltningsrådet och verkställande direktören är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av vållande har orsakat föreningen. Detsamma gäller skada som genom överträdelse av denna lag, stadgarna eller de för försäkring fastställda grunderna åsamkats en delägare eller någon annan.

Angående en revisors skadeståndsskyldighet gäller vad som i 1 § stadgas om däri angivna personer. Han ansvarar även för skada som hans biträde orsakat uppsåtligen eller av vållande.

Om en revisionssammanslutning är revisor, vilar ansvaret för skada på sammanslutningen samt den som är huvudansvarig för revisionen.

En delägare är skyldig att ersätta skada som han genom att medverka till överträdelse av denna lag, stadgarna eller de för försäkring fastställda grunderna uppsåtligen eller av grovt vållande har åsamkat föreningen, en annan delägare eller någon annan.

Angående jämkning av skadestånd samt fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/74).

Vad 1 mom. stadgar om jämkning av skadestånd skall i fråga om en stiftare, styrelsemedlem eller medlem av förvaltningsrådet, verkställande direktören eller en revisor iakttas endast om han gjort sig skyldig till lindrig vårdslöshet.

Beslut om väckande av skadeståndstalan för föreningens räkning med stöd av 1-3 §§ fattas av föreningsstämman. Styrelsen har dock rätt att besluta om väckande av skadeståndstalan på grund av en straffbar gärning.

Föreningsstämmans beslut om beviljande av ansvarsfrihet eller avstående från att väcka talan hindrar inte föreningen att väcka talan, om föreningsstämman inte i bokslutet eller i revisionsberättelsen eller annars lämnats väsentligen riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

Om föreningen försätts i konkurs på ansökan som gjorts inom två år från föreningsstämmans beslut om att bevilja ansvarsfrihet eller om att inte väcka talan, får konkursboet föra talan utan hinder av detta beslut.

Har föreningsstämman beviljat ansvarsfrihet eller annars beslutat att inte väcka skadeståndstalan, men har delägare med minst en tredjedel av det vid stämman företrädda röstetalet röstat mot beslutet, kan talan föras på föreningens vägnar utan hinder av 5 § 1 och 2 mom.

Talan kan väckas av delägare med minst det röstetal som motsvarar det som innehas av sådana i 1 mom. angivna delägare som har motsatt sig beslutet. Om en delägare avstår från talan sedan den väckts, kan likväl övriga delägare som väckt talan fullfölja denna.

Talan skall väckas inom tre månader från föreningsstämmans beslut eller, om i 9 kap. 14 § nämnd granskning yrkats, från det att utlåtande över granskningen lagts fram på föreningsstämman eller ansökan om förordnande av granskare avslagits.

De delägare som väckt talan svarar för rättegångskostnaderna. De har dock rätt att av föreningen få ersättning för kostnaderna i den mån de medel som föreningen vunnit genom rättegången räcker för ändamålet. Domstolen kan förordna att till de delägare som väckt talan skall betalas en mot deras andelar svarande del av de medel som föreningen vunnit.

Talan på föreningens vägnar kan med stöd av 1-3 §§, om talan inte grundas på straffbar gärning, inte väckas mot

Har tiden för väckande av talan på föreningens vägnar löpt ut, kan i 5 § 3 mom. nämnd talan inte väckas sedan en månad förflutit från konkursbevakningen.

Utan hinder av vad som stadgas om laga domstol i tvistemål får skadeståndstalan enligt 15 kap. 5 och 6 §§ föras vid domstolen på föreningens hemort. Samma domstol kan även behandla ett skadeståndsyrkande som grundar sig på brott samt tvistemål som gäller i 3 kap. 3 § 3 mom. nämnd inlösning av garantiandelar.

Stämning anses ha tillställts föreningen då den delgetts en styrelsemedlem, verkställande direktören eller någon som har rätt att ensam eller gemensamt med en annan person teckna firman.

Vill styrelsen väcka talan mot föreningen, skall den sammankalla föreningsstämman för val av ett ombud som företräder föreningen. Stämningen anses härvid ha tillställts föreningen då den lagts fram på stämman.

Vill styrelsen klandra föreningsstämmans beslut, är talerätten inte förverkad enligt 7 kap. 20 § 2 mom., om kallelse till den föreningsstämma, vid vilken ombud skall tillsättas, utfärdas inom tre månader från den föreningsstämma vars beslut talan avser.

När talan om klander av föreningsstämmans beslut har väckts, kan domstolen på kärandens yrkande innan målet avgörs förordna att beslutet inte får verkställas. Domstolens ordförande eller häradshövdingen kan interimistiskt utfärda ett sådant förordnande att gälla till dess ärendet upptas till behandling i domstolen. Domstolen kan, om skäl därtill yppar sig, återkalla sitt förordnande.

Över avgöranden som avses i 1 mom. får särskilda besvär inte anföras. Social- och hälsovårdsministeriet skall på tjänstens vägnar utan dröjsmål underrättas om dessa avgöranden samt även registermyndigheten, om föreningsstämmans beslut är sådant att registeranmälan därom skall göras enligt lag.

Om det bestäms i stadgarna att en tvist mellan å ena sidan föreningen och å andra sidan styrelsen, en styrelsemedlem, verkställande direktören, en revisor eller en delägare skall avgöras av skiljemän, har en sådan bestämmelse samma verkan som ett skiljeavtal.

Då en tvist mellan föreningen och styrelsen hänskjuts till skiljemän skall iakttas vad som i 2 § 2 och 3 mom. stadgas om tillsättande av ombud och beräkning av viss tid.

Beträffande de anmälningar och meddelanden som skall göras om en försäkringsförening till registermyndigheten gäller utöver stadgandena i denna lag vad som därom stadgas särskilt.

I denna lag angiven registermyndighet är patent- och registerstyrelsen.

Om den i 10 kap. 11 § stadgade skyldigheten att tillställa registermyndigheten handlingar inte fullgörs, kan myndigheten ålägga verkställande direktören eller en styrelsemedlem att vid vite tillställa registermyndigheten dem inom en av denna utsatt tid.

I ett beslut varigenom registermyndigheten utsatt vite får ändring inte sökas genom besvär.

Den som

skall, om gärningen inte är ringa, för olovligt bedrivande av försäkringsföreningsrörelse dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som

skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag, för försäkringsförenings brott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som

skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff stadgas i någon annan lag, för försäkrings förenings förseelse dömas till böter.

Den som olovligen yppar vad han vid fullgörandet av ovan i denna lag stadgade uppdrag eller såsom medlem av något annat än ett i denna lag stadgat föreningsorgan fått veta om försäkringsföreningens eller någon annans ekonomiska ställning, affärs- eller yrkeshemlighet eller hälsotillstånd skall, om gärningen inte är ringa eller om strängare straff inte stadgas i någon annan lag, för olovligt yppande av försäkringshemlighet dömas till böter.

För brott som nämns i denna paragraf får allmänna åklagaren inte väcka åtal, om inte målsäganden anmält brottet till åtal.

Social- och hälsovårdsministeriets beslut eller förordnande som utfärdats med stöd av 6 kap. 4 §, 12 kap. 4-6 § eller 13 kap. 2 eller 3 § kan verkställas trots att besvär har anförts.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag, nedan den nya lagen, träder i kraft den 1 januari 1988. Genom den upphävs lagen den 2 juni 1933 om ömsesidiga skadeförsäkringsföreningar (185/33), nedan den gamla lagen, jämte senare ändringar.

På försäkringsföreningar som införts i handelsregistret innan den nya lagen trätt i kraft tillämpas efter nämnda tidpunkt den nya lagen, om inte annat följer av detta kapitel.

Om det i stadgarna för en försäkringsförening som registrerats innan den nya lagen trätt i kraft ingår bestämmelser som strider mot den nya lagen, skall i stället för dessa iakttas stadgandena i den nya lagen.

Är stadgarna för en försäkringsförening som registrerats innan den nya lagen trätt i kraft bristfälliga enligt den nya lagen eller innehåller bestämmelser som strider mot den, skall föreningens styrelse utan dröjsmål för föreningsstämman lägga fram förslag till ändring av stadgarna så att de motsvarar den nya lagen. För ändringarna av stadgarna skall inom två år från den nya lagens ikraftträdande ansökas om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse. Dessutom skall ändringarna inom tre månader efter ministeriets beslut anmälas för registrering.

Har en försäkringsförening som underlåtit att fullgöra vad som stadgas i 2 mom. gjort registeranmälan, kan registermyndigheten utsätta en frist inom vilken föreningen skall göra de ändringar i sina stadgar som den nya lagen förutsätter och anmäla dem för registrering, vid äventyr att förstnämnda ärende förfaller.

Sedan den nya lagen fastställts kan en försäkringsförening, utan hinder av 2 §, fatta beslut om ändring av stadgarna så att de motsvarar den nya lagen. Beslutet fattas i den ordning som den gamla lagen anger. Beslutet kan anmälas för registrering redan före den nya lagens ikraftträdande och registreras med anteckning om att ändringen av stadgarna träder i kraft samtidigt med den nya lagen.

En sådan försäkringsförenings grundkapital som registrerats innan den nya lagen trätt i kraft skall inom två år efter lagens ikraftträdande uppgå till minst 125 000 mark.

En försäkringsförening som nämns i 1 mom. skall inom fem år efter lagens ikraftträdande uppfylla de i 2 kap. 5 § uppställda kraven på kapitalet.

Grundkapitalet får inte genom föreningsstämmans beslut nedsättas till lägre belopp än de som avses i 2 mom. Sedan den nya lagen fastställts får inte heller någon sådan ny försäkringsförening registreras vars grundkapital är mindre än de i 2 kap. 5 § 1 eller 2 mom. nämnda minimibeloppen.

Ärenden som gäller upplösning av en försäkringsförening eller en förenings fusion med någon annan förening skall behandlas och avgöras samt anmälas för registrering enligt den gamla lagen, om offentlig stämning eller domstols tillstånd har sökts före den nya lagens ikraftträdande.

Ärenden som gäller överlåtelse av försäkringsbeståndet skall behandlas och avgöras enligt den gamla lagen, om social- och hälsovårdsministeriets samtycke har sökts före den nya lagens ikraftträdande.

Sammansättningen av en styrelse eller ett förvaltningsråd som valts före den nya lagens ikraftträdande skall inom två år från det att den nya lagen trätt i kraft stämma överens med den nya lagen.

En före den nya lagens ikraftträdande vald medlem av styrelsen eller förvaltningsrådet, verkställande direktör, revisor eller likvidator kan, även om han enligt den nya lagen inte skulle få sköta uppdraget, kvarstå i detta till dess att nytt val förrättas, dock högst två år efter den nya lagens ikraftträdande. Detta gäller i tillämpliga delar även en firmatecknare som har utsetts före den nya lagens ikraftträdande.

En under den gamla lagens giltighetstid utfärdad kallelse till föreningsstämma skall anses laglig, om den har utfärdats enligt den gamla lagen.

Talan om ett sådant stämmobesluts ogiltighet som fattats före den nya lagens ikraftträdande eller något annat yrkande som gjorts anhängigt före nämnda tidpunkt skall slutbehandlas och avgöras enligt den gamla lagen.

På ett bokslut som uppgörs för en räkenskapsperiod som börjat före den nya lagens ikraftträdande får den tidigare lagstiftningen tillämpas.

Har en försäkringsförening före den nya lagens ikraftträdande utgett lån eller ställt säkerheter till större belopp än vad som enligt 11 kap. 7 och 10 §§ är tillåtet, skall det ses till att beloppen av lånen eller säkerheterna stämmer överens med den nya lagen inom tio år efter den nya lagens ikraftträdande.