Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

373/1985

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Lag om undersökning av storolyckor

Typ av författning
Lag
Meddelats

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.Allmänna stadganden

1 §Undersökningens syfte

För att öka den allmänna säkerheten och förebygga olyckor skall storolyckor undersökas så som i denna lag stadgas.

2 §Undersökning av olyckstillbud

Undersökning som avses i denna lag kan verkställas även med anledning av olyckstillbud där risken för en storolycka varit uppenbar.

3 §Deftnition av storolycka

Med storolycka avses i denna lag en olycka som bör anses vara särskilt allvarlig på grund av antalet döda eller skadade eller skadorna på miljön eller egendom.

4 §Undersökningens innehåll

Vid undersökning skall olyckans förlopp, orsaker och följder samt räddningsåtgärderna utredas. Särskilt skall utredas om säkerhetskraven i tillräcklig utsträckning beaktats samt om övervakningen och inspektionen ordnats och skötts på behörigt sätt vid planeringen, tillverkningen, byggandet eller användningen av de anläggningar och konstruktioner som förorsakat olyckan eller olyckstillbudet eller som drabbats därav.

Vid behov skall också utredas eventuella brister i stadgandena och bestämmelserna om säkerheten.

2 kap.Undersökningsmyndigheter

5 §Undersökningskommissioner

Storolyckor utreds av undersökningskommissioner som statsrådet tillsätter och som arbetar i anslutning till justitieministeriet. En särskild kommission skall tillsättas för varje storolycka.

6 §Planeringskommissionen för undersökning av storolyckor

För den allmänna organiseringen och planeringen av undersökning av storolyckor finns en planeringskommission som tillsätts av statsrådet för tre år i sänder. I planeringskommissionen skall ingå sakkunniga som företräder olika om råden och som är förtrogna med utredning av olyckor. Kommissionen lyder under justitieministeriet.

Planeringskommissionens uppgift är att vid behov inleda preliminära undersökningar tills en undersökningskommission har tillsatts. Om planeringskommissionen gäller härvid vad som stadgas om undersökningskommissioner.

7 §Jäv

Medlem i undersökningskommission eller annan som deltar i undersökning är jävig,

1)

om han eller en nära släkting till honom har lidit skada genom den olycka som skall undersökas eller om en nära släkting till honom har omkommit i olyckan;

2)

om han eller en nära släkting till honom kan bli ställd till svars för olyckan eller för skada som uppkommit genom den;

3)

om undersökningen eller resultaten av den kan förväntas medföra särskild nytta eller skada för honom eller en nära släkting till honom; eller

4)

om tilltron till hans opartiskhet vid undersökningen av något annat särskilt skäl kan äventyras.

Med nära släktingar avses dem som nämns i 10 § 2 mom. lagen om förvaltningsförfarande (598/82). Om verkan av jäv gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 11 § i nämnda lag.

3 kap.Undersökning

8 §Utförande av undersökningen

Undersökningskommission skall, i den omfattning kommissionen anser samarbete vara ändamålsenligt för undersökningen av storolyckan, utföra undersökningen i samråd med den polismyndighet som utreder brotts- eller dödsorsak i samma ärende.

9 §Säkrande av undersökningsförutsättningarna

Undersökningskommissions medlemmar och andra som deltar i en undersökning har rätt att få tillträde till olycksplatsen och att utföra undersökningar där.

Undersökningskommissionen får förordna att olycksplatsen skall avspärras samt förbjuda att de som omkommit vid olyckan förs bort eller flyttas. Förordnandet eller förbudet skall upphävas så snart det inte längre är behövligt med tanke på undersökningen.

Sådana föremål på olycksplatsen som kan ha betydelse för undersökningen får inte utan tillstånd av undersökningskommissionen eller annan behörig myndighet förstöras, bortföras eller rubbas, om inte tvingande skäl föreligger.

10 §Handlingar och före mål

Undersökningskommission har rätt att besikta föremål samt göra sig förtrogen med handlingar som kan ha betydelse för undersökningen.

Undersökningskommissionen får utföra försök med föremål som besiktas och lösgöra delar av dem samt ta prov, då detta är nödvändigt för undersökningen.

11 §Förhör

Undersökningskommission får förhöra alla som antas kunna lämna uppgifter som behövs vid undersökningen.

På förhör och undersökningar som verkställs av en polisman som hör till kommissionen skall tillämpas vad som gäller om polisförhör och polisundersökning.

12 §Domstolshandräckning

På begäran av undersökningskommission kan vittnen och sakkunniga höras vid den underrätt där detta lämpligen kan ske.

På begäran av undersökningskommissionen kan domstolen förplikta den som i sin besittning har handling eller föremål som avses i 10 § att ställa handlingen eller föremålet till undersökningskommissionens förfogande. Domstolen skall samtidigt förordna om återlämnande av handlingen eller föremålet.

Vid det förfarande som avses i 1 och 2 mom. iakttas i tillämpliga delar stadgandena om bevisning i 17 kap. rättegångsbalken. Till vittne och sakkunnig skall betalas arvode av statens medel.

13 §Annan handräckning

Myndigheterna och statens inrättningar skall i ärenden som hör till deras verksamhetsområden på begäran av undersökningskommission göra sådana utredningar och undersökningar som behövs för undersökningen och som kommissionen inte själv kan göra samt också ge kommissionen annan handräckning som den behöver.

14 §Rätt att få uppgifter

Utan hinder av vad som stadgas om handlingars offentlighet eller hemlighållande har undersökningskommission rätt att av myndigheterna och statens inrättningar få de uppgifter som behövs för undersökningen.

4 kap.Undersökningsrapport

15 §Uppgörande av undersökningsrapport

Över utredning skall uppgöras en undersökningsrapport till statsrådet. I rapporten skall intas rekommendationer till sådana åtgärder som enligt undersökningskommissionens uppfattning är påkallade för att säkerheten skall kunna ökas, olyckor förebyggas, skador avvärjas och minskas samt räddningstjänsten effektiveras.

16 §Handläggningen av undersökningsrapporten

Statsrådet beslutar vilka åtgärder som skall vidtas med anledning av en undersökningsrapport och rekommendationerna i den.

5 kap.Särskilda stadganden

17 §Tjänsteansvar

Medlemmarna i undersökningskommissionerna handlar under tjänsteansvar.

18 §Tystnadsplikt

Medlem i undersökningskommission eller annan person som deltagit i en undersökning får inte för utomstående röja sådana omständigheter som därvid framkommit och som enligt lag eller förordning eller enligt vad myndighet bestämt skall hemlighållas eller som gäller yrkes- eller affärshemlighet eller någons personliga förhållanden.

Den som btyter mot förbudet i 1 mom. skall för brott mot tystnadsplikt vid utredning av storolycka dömas till böter eller till fängelse i högst ett år, om inte strängare straff för gärningen stadgas i annan lag.

19 §Befrielse från tjänsteutövning

Om medlem av undersökningskommission innehar statlig tjänst eller befattning, befrias han från tjänsteutövningen medan han deltar i undersökningen, utom i det fall att undersökningsuppgifterna kan skötas vid sidan av den egna tjänsten eller befattningen.

20 §Arvoden och ersättningar

Till medlem och sakkunnig i undersökningskommission betalas arvode och ersättning som statsrådet fastställer.

Till den som förhörts av undersökningskommission betalas arvode och resekostnadsersättning enligt samma grunder som till sakkunnig som hörts av kommitté.

För skada som förorsakats av åtgärd som avses i 10 § 2 mom. betalas full ersättning av statens medel.

21 §Utfärdande av förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

22 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

Helsingfors den 3 maj 1985

Republikens President MAUNO KOIVISTOJustitieminister Christoffer Taxell

Till början av sidan