355/1985

En människas organ och vävnader får avskiljas för behandlingen av en annan människas sjukdom eller kroppsskada, för framställning av läkemedel och för medicinsk forskning samt en avliden persons kropp överlåtas för medicinsk undervisning, under de förutsättningar om vilka stadgas i denna lag.

Denna lag gäller inte sådant avskiljande av organ och vävnader som utförs i samband med diagnos, undersökning eller vård eller avskiljande som krävs för utredning av dödsorsak. Den gäller ej heller tillvaratagande av blod.

Organ och vävnader kan, med medicinalstyrelsens tillstånd, för behandlingen av en annan människas sjukdom eller kroppsskada avskiljas från den som har fyllt aderton år och gett sitt skriftliga samtycke till åtgärden. Till ansökan om tillstånd, vilken skall riktas till medicinalstyrelsen, skall fogas utlåtanden av sakkunniga som företräder transplantationskirurgi och psykiatri. Utlåtanden behöver inte fogas till ansökan, om det är fråga om avskiljande av vävnad som förnyas.

Från den som ej har fyllt aderton år kan av särskilda skäl, med skriftligt samtycke av vårdnadshavare eller god man och med medicinalstyrelsens tillstånd, avskiljas enbart sådan vävnad som förnyas. Donatorns åsikt om ingreppet bör utredas i den mån det är möjligt med hänsyn till hans ålder och utvecklingsnivå, och åtgärden får inte vidtas, om han motsätter sig den. Till ansökan om tillstånd, vilken skall riktas till medicinalstyrelsen, skall utöver vad som stadgas i 1 mom. fogas utlåtande av sakkunnig, som företräder barnpsykiatri eller pediatrik.

Innan den som avses i 2 § ger sitt samtycke skall en läkare, som inte får vara den läkare som vårdar mottagaren, klargöra för donatorn och, i fall som avses i 2 § 2 mom., för vårdnadshavaren eller gode mannen och för donatorn, då det är möjligt med hänsyn till hans ålder och utvecklingsnivå, betydelsen av åtgärden och verkningarna därav för donatorn själv och för mottagaren.

Åtgärden får inte orsaka allvarlig fara eller bestående men för donatorns hälsa.

Samtycke som avses i 2 § skall grunda sig på frivillighet. Samtycket får återkallas när som helst innan åtgärden vidtas.

En avliden persons organ och vävnader får avskiljas för behandlingen av en annan människas sjukdom eller kroppsskada, om det inte finns skäl att anta att vederbörande, medan han var vid liv, motsatt sig en sådan åtgärd eller att hans närmaste anhöriga eller förmyndare skulle motsätta sig åtgärden.

Har någon gett sitt samtycke till att organ eller vävnader avskiljs för ändamål varom stadgas i 1 mom., kan åtgärden vidtas trots de anhörigas förbud.

Avskiljande av en avliden människas organ och vävnader skall göras så att det inte försvårar utredningen av dödsorsaken.

När polisen måste göra en undersökning för att utreda dödsorsaken, får organ och vävnader inte avskiljas, om polisen motsätter sig detta eller om ett avskiljande skulle försvåra rättsmedicinsk obduktion.

Innan dödsfall har konstaterats får i 4 § nämnt avskiljande av organ eller vävnader inte företas.

I samband med obduktion kan med medicinalstyrelsens tillstånd organ och vävnader avskiljas för framställning av läkemedel eller för medicinsk forskning, då det bör anses motiverat av särskild medicinsk orsak.

Medicinalstyrelsen godkänner de sjukhus och anstalter där organ eller vävnader får avskiljas för ändamål som avses i denna lag. Godkännande förutsätter att det på sjukhuset eller anstalten finns lokaliteter och utrustning för ändamålet samt behövlig personal.

Beslut om avskiljande av organ och vävnader för behandlingen av en annan människas sjukdom eller kroppsskada fattas av överläkare vid sjukhuset, av läkare som är föreståndare för anstalten eller av en annan sådan läkare vid sjukhuset eller anstalten som har förordnats därtill av förstnämnda läkare, om de i denna lag stadgade förutsättningarna för avskiljande föreligger. Den läkare som vårdar mottagaren är inte berättigad att fatta sådant beslut.

Då avskiljande av organ och vävnader sker för framställning av läkemedel eller för medicinsk forskning skall sjukhuset eller anstalten underrätta länsstyrelsen om vilken läkare som är ansvarig för denna verksamhet.

Till ett universitets anatomiska inrättning kan för medicinsk undervisning överlåtas lik som skall begravas på allmän bekostnad, om inte vederbörande har förbjudit att hans kropp överlåts till undervisningsändamål, och liket efter en person som skriftligen har gett sitt tillstånd till att hans kropp får överlåtas för undervisningsändamål.

Om användande av lik för medicinsk undervisning stadgas genom förordning.

För sådant avskiljande och användande av organ eller vävnader samt sådant överlåtande av lik, varom stadgas i denna lag, får inte utfästas eller betalas ersättning till donatorn eller hans rättsinnehavare.

Medicinalstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om hur dödsfall skall konstateras samt fastställer formulären för behövliga blanketter.

Den som bryter mot denna lag eller mot stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, skall för brott mot stadgandena om avskiljande av mänskliga organ och vävnader dömas till böter, om det inte för gärningen stadgas strängare straff i annan lag.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1985.

Genom denna lag upphävs lagen den 8 juli 1957 om användning av vävnader från avliden person för sjukvårdsändamål (260/57).

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.