67/1982

För att förebygga att luften förorenas skall utöver vad som annorstädes är stadgat iakttagas denna lag och med stöd därav utfärdade stadganden och bestämmelser.

Denna lag gäller inte verksamhet som medför strålningsrisk.

Med förorening av luften avses i denna lag sådan förändring av luftens sammansättning eller av dess egenskaper, som beror av människans verksamhet och som antingen direkt eller indirekt medför men för hälsan, avsevärt men för den levande naturens funktioner, avsevärd skadlig förändring av annan omgivning, avsevärd ekonomisk skada eller avsevärd minskning av trivseln eller annan därmed jämförbar kränkning av allmänt eller enskilt intresse.

Med verksamhet som medför risk för förorening av luften avses användning av byggnad eller anläggning så, att förorening av luften utomhus kan förorsakas därav.

Den högsta ledningen och övervakningen av luftvården ankommer på ministeriet för inrikesärendena, nedan inrikesministeriet.

Länsstyrelsen leder och övervakar luftvården i länet.

Kommun åligger att inom sitt område övervaka och främja luftvården samt att i detta syfte draga försorg om den av lokala förhållanden betingade erforderliga organiseringen av kontrollen av luftens kvalitet.

Sådana i denna lag stadgade luftvårdsuppgifter som ankommer på kommunen handhas av kommunstyrelsen, såvida någon uppgift inte i instruktion uppdragits åt en nämnd ( kommunal luftvårdsmyndighet ).

Kommuner kan helt eller delvis gemensamt draga försorg om uppgifter som enligt denna lag ankommer på dem.

Uppgifter som enligt denna lag ankommer på kommun kan även anförtros lämpligt kommunalförbund eller huvudstadsregionens samarbetsdelegation. Stadgandena i denna lag om kommun och kommunal luftvårdsmyndighet äger härvid motsvarande tillämpning på kommunalförbund och kommunalförbunds luftvårdsmyndighet samt huvudstadsregionens samarbetsdelegation och dess motsvarande organ.

De statliga myndigheter och forskningsanstalter som utses genom förordning avger utlåtanden till luftvårdsmyndigheterna och fungerar även eljest som sakkunnigmyndigheter eller -inrättningar i fråga om luftvård, såsom i förordningen närmare stadgas.

Idkare av verksamhet som medför risk för förorening av luften ( verksamhetsidkare ) skall draga försorg om att förorening av luften förebyggs i den utsträckning som skäligen kan förutsättas och i detta syfte ha tillräcklig kännedom om verksamhetens inverkningar på luftens kvalitet.

Vid bedömning av den i 1 mom. avsedda skyldigheten skall beaktas egenskaperna hos det område där verksamhetens effekt visar sig, verksamhetens inverkan på luftens kvalitet, betydelsen med tanke på luftvården av åtgärder som är avsedda att förebygga förorening av luften samt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för dylika åtgärder. Därjämte skall beaktas förutsättningarna i allmänhet för verksamhetens bedrivande samt verksamhetens betydelse med tanke på allmän fördel.

Myndigheterna skall vid fullgörandet av sina uppgifter i mån av möjlighet beakta luftvårdssynpunkter och i detta syfte stå i erforderlig kontakt med luftvårdsmyndigheterna.

Statsrådet kan utfärda allmänna anvisningar, som är erforderliga för att förorening av luften skall förebyggas, eller i stället för eller jämte dem allmänna bestämmelser:

Anvisningar som utfärdas kan även vara olika för olika områden eller, beträffande i 1 mom. 2 punkten avsedda omständigheter, för industrins olika verksamhetsområden. Bestämmelser som utfärdas om de i 1 mom. 1 och 2 punkterna avsedda omständigheterna skall vara enhetliga för hela landet. Angående de i 3 och 4 punkterna avsedda omständigheterna kan även utfärdas bestämmelser som är olika för olika områden. En förutsättning för att i 3 punkten avsedda bestämmelser av olika slag utfärdas är likväl, att de olika områdenas ekonomiska ställning inte nämnvärt påverkas genom bestämmelserna.

Inrikesministeriet kan i syfte att förebygga förorening av luften utfärda allmänna anvisningar:

Angående verksamhet som medför risk för förorening av luften och varom närmare stadgas genom förordning eller angående väsentlig ändring av dylik verksamhet skall verksamhetsidkaren göra skriftlig anmälan till länsstyrelsen i det län på vars område verksamheten bedrivs.

Inrikesministeriet kan av särskilt skäl i ett enskilt fall bestämma att anmälan skall göras om verksamhet som medför risk för förorening av luften, även om i förordningen inte stadgats anmälningsskyldighet.

Anmälan skall göras i tillräckligt god tid innan åtgärder som är väsentliga med tanke på inledandet av verksamheten vidtages, likväl senast sex månader före verksamhetens inledande. Inrikesministeriet kan av särskilt skäl meddela tillstånd till att anmälan görs senare än vid sagda tidpunkt.

I fall som avses i 12 § skall inrikesministeriet reservera tillräckligt lång tid för anmälan räknat från den tidpunkt vid vilken verksamhetsidkaren fick del av ministeriets beslut.

Länsstyrelsen granskar anmälan och fattar med anledning därav beslut.

Länsstyrelsen skall om anmälan inhämta utlåtanden av den kommunala luftvårdsmyndigheten samt andra för ärendets behandling erforderliga utlåtanden. Länsstyrelsen skall även bereda dem, vilkas fördel kan påverkas av den fara för luftförorening som den anmälda verksamheten medför, tillfälle att framställa anmärkning.

Innan länsstyrelsen ger sitt beslut skall den bereda verksamhetsidkaren möjlighet att bli hörd samt vid behov att inom skälig tid förete en plan för åtgärder som är erforderliga för förebyggande av att luften förorenas.

I sitt beslut med anledning av anmälan kan länsstyrelsen, för tillämpning av sådana anvisningar eller iakttagande av sådana bestämmelser som utfärdats med stöd av 9 § eller eljest rör förebyggande av uppenbar förorening av luften, utfärda särskilda bestämmelser för verksamheten:

Av särskilt vägande skäl kan länsstyrelsen utfärda bestämmelse som gäller anmäld verksamhet och som avviker från de med stöd av 9 § utfärdade allmänna bestämmelserna.

Länsstyrelsen kan genom sitt beslut ålägga verksamhetsidkaren att företaga utredning av utsläpp och luftvårdsåtgärder samt deras inverkan på luftens kvalitet, om utredningen bör anses vara av väsentlig betydelse vid övervägandet av de i 1 mom. avsedda åtgärdernas behövlighet.

Då utfärdandet av ovan avsedda bestämmelser övervägs skall beaktas vad i 7 § 2 mom. är stadgat.

Länsstyrelsen kan ålägga två eller flera verksamhetsidkare att gemensamt organisera den i 15 § 1 mom. 3 punkten avsedda kontrollen. Samtidigt skall vid behov bestämmas om fördelningen av de kostnader som kontrollen medför.

Länsstyrelsen kan ändra med stöd av 14 och 15 §§ givet beslut, om de förhållanden som var rådande då det gavs väsentligt förändrats eller om grunderna för beslutet senare konstateras ha varit väsentligt annorlunda än vad som förutsattes då beslutet gavs. Härvid skall i tillämpliga delar iakttagas vad i 14―16 §§ är stadgat.

Luftvårdsmyndighet har rätt att i syfte att fullgöra i denna lag stadgade uppgifter företaga inspektioner och därtill anslutna undersökningar. Luftvårdsmyndighet kan vid företagandet av undersökning som ansluter sig till inspektion såsom hjälp anlita sakkunnigmyndighet eller -inrättning.

Den som företar inspektion eller undersökning har för utförande av sitt uppdrag rätt

Luftvårdsmyndighet har rätt att kontrollera verkningarna av verksamhet som medför risk för förorening av luften och luftens kvalitet även annorstädes än på område som tillhör verksamhetsidkaren, under förutsättning att områdets ägare eller innehavare inte därigenom åsamkas nämnvärt men. Områdets ägare eller innehavare skall i förväg underrättas om att kontroll inleds. Uppstår meningsskiljaktighet om huruvida förutsättningar för kontrollen finns, kan ärendet hänskjutas till länsstyrelsens avgörande.

Länsstyrelsen kan på ansökan bevilja verksamhetsidkare tillstånd att kontrollera verkningarna av verksamhet som medför risk för förorening av luften och luftens kvalitet på annans område, om markens ägare eller innehavare inte frivilligt samtyckt härtill.

Tillstånd kan beviljas under förutsättning att kontrollen inte åsamkar områdets ägare eller innehavare nämnvärt men. Områdets ägare eller innehavare skall beredas tillfälle att bli hörd över ansökningen.

Länsstyrelsen kan vid vite förbjuda vidrörande av mätapparatur eller andra undersökningsredskap som behövs för kontrollen av luftens kvalitet.

Vidtar någon åtgärder i strid mot denna lag eller med stöd därav utfärdade stadganden eller bestämmelser, eller försummar någon vad som åligger honom enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade stadganden eller bestämmelser, kan länsstyrelsen genom sitt beslut förplikta vederbörande att inom viss tid rätta vad som orättmätigt gjorts eller försummats. Innan beslut fattas skall länsstyrelsen bereda den som beslutet gäller tillfälle att bli hörd.

Länsstyrelsen kan för fullgörande av en i 1 mom. avsedd skyldighet förelägga vite eller äventyret att verksamheten helt eller delvis avbryts eller att myndighet låter vidtaga den försummade åtgärden på den försumliges bekostnad.

Kostnaderna för åtgärd som länsstyrelsen låtit vidtaga betalas i förskott av statens medel och inkrävs hos den försumlige i den ordning som är stadgad i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

Den som försummar skyldighet som åvilar honom enligt 11 § eller ålagts honom med stöd av 9, 12 eller 14―17 § skall, om inte annorstädes i lag stadgats strängare straff, för luftvårdsförseelse dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Har i 1 mom. avsedd gärning begåtts uppsåtligen eller av grovt vållande och förorenas luften som följd därav, skall gärningsmannen för luftvårdsbrott dömas till böter eller till fängelse i högst två år.

I länsstyrelses beslut som fattats med stöd av 19 eller 21 § får ändring ej sökas genom besvär. Över inrikesministeriets beslut som fattats med stöd av 12 § och länsstyrelses beslut om föreläggande av vite, som fattats med stöd av 22 § 2 mom., får inte särskilda besvär anföras.

Ändring i annat än i 1 mom. avsett beslut av inrikesministeriet och länsstyrelse söks hos högsta förvaltningsdomstolen i den ordning som är stadgad i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Rätt att anföra besvär över beslut som givits med stöd av denna lag har verksamhetsidkare samt, i ärende som avses i 20 §, markens ägare eller innehavare.

Rätt att anföra besvär över länsstyrelses beslut i ärende som avses i 14, 15 och 17 §§ har även den kommuns luftvårdsmyndighet där inrättningen är belägen samt den kommuns luftvårdsmyndighet där inrättningens verksamhet kan ha betydelse för luftens förorening.

I beslut som länsstyrelse fattat med stöd av 20 § och 22 § 1 mom. samt i beslut om utdömande av vite, som fattats med stöd av 22 § 2 mom., kan bestämmas att beslutet skall iakttagas oavsett ändringssökande, om inte besvärsmyndigheten annorlunda förordnar.

Av särskilt skäl kan besvärsmyndighet bestämma att länsstyrelsens med stöd av 22 § 1 eller 2 mom. fattade beslut, i vilket det äventyret förelagts att verksamheten avbryts eller att den försummade handlingen utförs på den försumliges bekostnad, skall iakttagas oavsett ändringssökande.

Besvärsmyndighet skall behandla ovan nämnda ärenden i brådskande ordning.

Inrikesministeriet för ett dataregister över luftvården , vari antecknas uppgifter som behövs med tanke på planering, övervakning och kontroll av luftvården. Närmare stadganden om registret utfärdas genom förordning.

För främjande av luftvården och skötseln av uppgifter som gäller den finns i anslutning till inrikesministeriet en luftvårdsdelegation . Närmare stadganden om delegationens uppgifter, tillsättande och organisationsform utfärdas genom förordning.

Till kommun utgår statsandel för kostnader som föranleds av ovan i denna lag angivna luftvårdsundersökningar och -utredningar av engångsnatur samt för kostnader som föranleds av anskaffning eller förhyrning av apparatur som är avsedd för kontroll av luftens kvalitet, på grundvalen av kommunernas bärkraftsklassificering som följer:

Förutsättning för beviljande av statsandel är att i 1 mom. avsedd åtgärd är erforderlig och att länsstyrelsens godkännande av åtgärden inhämtas innan den inleds.

Då kommuns luftvårdsuppgifter fullgörs av sådan innehavare av tjänst eller befattning, för vars avlöning kommunen erhåller statsandel med stöd av annan lag, utgår statsandelen oförminskad med stöd av den ifrågavarande lagen även för luftvårdsuppgifternas vidkommande.

Polis är skyldig att giva handräckning för verkställighet av denna lag och med stöd därav utfärdade stadganden och bestämmelser.

Den som, då han fullgör åliggande varom stadgas i denna lag, erhållit uppgifter om företags ekonomiska ställning eller affärs- eller yrkeshemlighet eller om enskild persons hälsotillstånd eller ekonomiska ställning får inte yppa dem, såvida den till vars förmån tystnadsplikt är stadgad inte samtycker till att uppgifterna lämnas.

Vad i 1 mom. är stadgat gäller inte lämnande av uppgifter till luftvårdsmyndighet, hälsovårdsmyndighet, sakkunnigmyndighet eller -inrättning på luftvårdens område eller annan myndighet som behöver uppgifterna för fullgörande av åliggande som gäller luftvård, ej heller lämnande av uppgifter till åtals- eller polismyndighet för utredning av brott.

Den som utför honom med stöd av denna lag anförtrott uppdrag ansvarar för sin verksamhet såsom en tjänsteman.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1982. Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Har verksamhet, varom skall göras i 11 § avsedd anmälan, inletts eller har åtgärder som är väsentliga för inledandet av verksamheten vidtagits innan denna lag trätt i kraft, skall anmälan göras inom viss tid, varom stadgas genom förordning och som ej får utsättas till kortare än ett år eller längre än fem år räknat från lagens ikraftträdande. Den tid som skall reserveras för anmälan kan vara av olika längd för anläggningar av olika slag enligt vad genom förordning närmare stadgas.

Stadgas senare genom förordning anmälningsskyldighet för verksamhet som har inletts eller för vars inledande väsentliga åtgärder har vidtagits före förordningens ikraftträdande, skall genom förordningen samtidigt stadgas angående den tid som skall reserveras för anmälan och som ej får vara kortare än ett år räknat från den tidpunkt vid vilken den om anmälningsskyldighet gällande förordningen träder i kraft.