1116/1982

Bedrivande av fiske anses vara yrkesmässigt, då fångsterna eller en del av dessa säljs i förtjänstsyfte. Om förteckning som förs över personer som bedriver yrkesmässigt fiske stadgas särskilt.

Fisket anses vara husbehovsfiske, då fångsten används i fiskarens hushåll och den har betydelse för utkomsten.

Fisket anses vara fritidsfiske då fångsten används i fiskarens hushåll och den inte har betydelse för utkomsten.

I lagen om fiske avses med den som är tillfälligt bosatt i kommun eller by person, som inte där äger bostad i eget bruk eller som inte bott där oavbrutet under minst fyra veckors tid.

Med pilkfiske, som åsyftas i 9 § 2 mom. lagen om fiske, avses fiske som bedrivs från is, fast underlag eller förankrat fartyg eller anordning med pilk, fäst vid en rev som hålls i rörelse i lodrät riktning så att reven hålls i handen eller det används ett kort spö, som inte är lämpat för kastfiske.

Med mete, som åsyftas i 8 § 1 mom. och 9 § 2 mom. lagen om fiske avses sådant fiske som bedrivs med spö, som inte är försett med för kastfiske lämpad rulle och varvid spöet eller reven befinner sig i eller inom räckhåll för den metandes hand och där fiskedonet inte är pilk, drag, fluga eller annan konstgjord anordning.

Med fast redskap eller fiskeanordning avses pata eller annan för fiske avsedd anläggning av bestående natur.

Med i 39 § lagen om fiske nämnt fast redskap avses jämväl storryssja och med redskap av garn avses nät.

Med stående fångstredskap avses för fångst utsatt fiskeredskap såsom nät, långrev eller annat krokredskap, ryssja, katsa och annat instängningsredskap, vilket inte är fast.

Med rörligt garnredskap avses not, trål eller nät, som drages eller som strömmen för med sig.

Med storryssja avses sådan ryssja, lådryssja eller annat liknande med botten försett instängningsredskap, vilket inberäknat ledarmar till någon del är högre än en och en halv meter.

I 39 § lagen om fiske åsyftad isväg är plogad eller på annat sätt tydligt utmärkt, för motortrafik avsedd trafikled på is.

Utan tillstånd av den som håller isväg är det förbjudet att göra vak i isen närmare än femtio meter från i 1 mom. åsyftad isväg.

I havet utom byarågång får fångstredskap som stör annans fiske inte utsättas för fångst närmare än hundra meter från i bruk varande notvarp eller vid tråldragning kommas närmare än hundra meter från i bruk varande not.

Ovan i 3 mom. avsedd störande fångst får inte heller bedrivas närmare än tvåhundra meter från annans storryssja räknat från dess sida eller närmare än fyrtio meter från dess ända.

I lax- eller sikförande älv eller å samt i havet närmare än fem kilometer från sådan älvs eller ås mynning är fiske med rörligt garnredskap förbjudet med undantag av fångst med håv från strand eller vid strand fästat fast underlag.

Vad ovan i 1 mom. är stadgat om fiske inom havsområdet utanför lax- eller sikförande älv eller å gäller jämväl sådant havsområde utanför annan älv eller å inom vilket lax eller sik planterats i betydande mängd.

Inom ovan i 1 och 2 mom. avsett havsområde får inte heller utan tidigare förvärvad rätt storryssja utsättas närmare än tre kilometer från älvens eller åns mynning.

Fiskeridistrikt kan på framställning av fiskeområdes styrelse bevilja undantag från ovan i denna paragraf stadgade förbud.

Vid behov kan gränsen för i 10 § avsett område utredas och antecknas på karta vid 1230 § förordningen om skifte nämnd förrättning, var vid kostnaderna då fiskeridistrikt ansökt om förrättningen erläggs av statsmedel.

Fiske med ljuster, harpun eller med dessa jämförligt, med egg, krok eller spets försett redskap liksom med håv med användande av eld eller ljus är förbjudet i lax- eller sikförande älv, fors eller ström samt, såvitt fiskeområdes delegation inte annorlunda föreskriver, från och med den 15 april till och med den 20 juni även i andra vatten.

I laxförande vattendrags forsar och strömdrag är krokfiske med mask som bete eller med utter ("harrbräda") förbjudet.

Katsa, ryssja eller annat fiskeredskap får inte utsättas i vattnet så, att dess ingångsöppning är öppen ovan vattenytan, ej heller får förvaring av redskap ske på sådant sätt, att villebråd eller andra djur kan råka däri.

I redskap av garn skall minsta tillåtna maskvidd vara:

Fiskeområdes delegation har rätt att med stöd av 32 § lagen om fiske bestämma att minsta tillåtna maskvidd i fångstredskap skall vara antingen större eller mindre än vad som är stadgat i 1 mom. Om sådant beslut skall dock omedelbart anmälan göras till fiskeridistriktet.

Vid uppmätande av maskvidd i ovan i 14 § avsedda fångstredskap skall maskvidden ifråga om flera på varandra följande maskor vara sådan, att då redskapet är vått och sträckt i garnets längdriktning skall en platt mätsticka av tjockleken två millimeter och bredden utvisande ifrågavarande minimimått lätt kunna föras genom maskorna.

Maskvidden kan i fråga om fångstredskap som används för i 14 § 1 mom. 1 punkten avsedd fångst bestämmas jämväl så, att vid uppmätning av garn i vått tillstånd avståndet mellan elva på varandra följande knutar delas med tio, varvid en maskvidd om 16 millimeter motsvaras av ett knutavstånd om 10 millimeter.

Med i 33 och 39 §§ lagen om fiske åsyftat tydligt märke avses en kvadratformig, minst 30 centimeter bred och hög flagga som är fästad vid ändan på stång, som skjuter upp minst en och en halv meter ovan vattenytan. Den med märke försedda stång som utmärker yttersta ändan av fångstredskap som utsatts vid vattenytan eller förankrat fångstredskap som sträcker sig till ytan eller dess närhet och de med märken försedda stängerna i båda ändarna av drivgarnslänk samt drivrev skall dock förses med två i höjdled placerade flaggor av ovan åsyftade slag.

Utöver ovan i 1 mom. avsedda märken skall fångstredskaps sträckning utvisas genom att vid behov använda ett eller flera klart urskiljbara märken.

Under nedan nämnda tider är följande fiskarter fredade och fångst av dem förbjuden:

Kräftan är fredad och fångst av denna förbjuden från början av november till och med den 21 juli klockan 12.

I naturliga vatten fångade fiskar skall fylla följande minimimått, mätta från käkspetsen till ändan av den utsträckta, sammanpressade stjärtfenan:

havslax 60 centimeter;

havsöring 40 centimeter

insjölax 40 centimeter;

insjööring 35 centimeter;

gädda 40 centimeter;

röding inom Vuoksen vattensystem 40 centimeter;

gös 37 centimeter;

harr 25 centimeter; samt

sik i havet 25 centimeter.

Ej får sådan kräfta fångas, vars längd understiger 10 centimeter mätt från panntaggens spets till den mittersta sköldens ytterkant på den utsträckta stjärten.

Efter slutfört fiske skall fångstredskapen och till dessa hörande märken och andra för fiske använda tillbehör, vilka inte tillhör i sjö eller vattendrag lagligen befintlig fast fiskeanordning ofördröjligen borttagas ur vattnet. Likaså skall vase, som blivit obehövlig, eller annan anordning eller konstruktion som använts för fiskevård, fiskodling eller uppbevaring av fångad fisk, avlägsnas.

Vad ovan är stadgat i 1 mom, gäller även märke som avses i 16 § och används vid vinterfiske.

Stadgar för fiskelag skall uppgöras skriftligt och i två exemplar tillställas fiskeridistriktet för granskning. Efter att ha anskaffat nödigbefunna utlåtanden skall distriktet medels resolution underrätta fiskelaget huruvida stadgarna är lagenliga och motsvarar sitt ändamål eller på vilka punkter de skall rättas eller kompletteras. De rättade eller kompletterade stadgarna skall på nytt tillställas fiskeridistriktet för granskning.

Vid ändring av stadgarna skall förfaras såsom i 1 mom. är stadgat. Ändring får inte vid fiskelagstämma antagas förrän styrelsen handlagt saken.

På det exemplar av stadgarna som skall återsändas till fiskelaget, skall antecknas datum för fiskeridistriktets resolution och att stadgarna granskats utan att föranleda anmärkningar eller att de återsänts för rättande.

I fiskelags stadgar skall anges:

Utöver vad ovan sagts kan i fiskelags stadgar intagas bestämmelser:

1) om åtgärder angående det samfällda fiskevattnets vård;

I stadgarna får inte intagas föreskrifter om ärenden, vilkas avgörande ankommer på fiskeområdesförvaltningen eller myndighet eller om vilka i lagen om fiske eller denna förordning annat är stadgat, ej heller föreskrifter, som kränker delägares i fiskelaget eller utomståendes enskilda rätt.

å fiskelagsstämma ankommer:

Vid stämma förs ordet, om annan ordförande inte utsetts, av styrelsens förman eller vid förfall för honom av vice förmannen.

I fiskelagsstämmas protokoll skall antecknas tid och plats för stämman, hur stämman sammankallats, närvarande delägare i fiskelaget eller deras ombud, envars röstetal, vid stämman framställda förslag och företagna omröstningar ävensom stämmans beslut.

Protokollet under tecknas av ordföranden och sekreteraren samt av två protokolljusterare, om sådana utsetts.

Vad i 1 och 2 mom. är stadgat gäller i tillämpliga delar förandet av protokoll vid styrelsens sammanträden.

Då styrelsens förman och vice förman blivit valda, skall uppgift om deras namn och postadresser ofördröjligen meddelas till fiskeridistriktet, vederbörande polischef samt styrelsen för det fiskeområde, inom vilket fiskelaget verkar.

Vid sammanträde med fiskelags styrelse förs ordet av styrelsens förman eller, vid förfall för honom, av vice förmannen.

Styrelsens förman eller, vid förfall för honom, vice förmannen, för styrelsens talan vid domstol och inför myndighet, såvitt styrelsen ej för visst ärende förordnar annat ombud.

Vid handläggning av i 65 § lagen om fiske avsedd förseelse eller försummelse skall styrelsen innan beslut fattas bereda vederbörande möjlighet att avlämna förklaring.

Då fiskeridistrikt befriat fiskelag från konstituering och skötandet av de på fiskelaget ankommande ärendena anförtrotts i 49 § 1 mom. lagen om fiske åsyftad syssloman, skall sysslomannen ofördröjligen till fiskeridistriktet meddela sitt namn och sin postadress.

Ovan i 1 mom. stadgade anmälningsskyldighet berör jämväl i 49 § 2 mom. lagen om fiske åsyftade förvaltningsorgans funktionärer samt gode man.

Innefattar fiskeområde i 70 § 1 mom. 2 punkten lagen om fiske åsyftade vattenområden, får ägarna av dessa i fiskeområdes delegation utse så många företrädare, att antalet företrädande för dem jämförda med antalet företrädade för fiskelagen motsvarar förhållandet mellan vattenområdenas arealer. Har anteckning om arealerna inte gjorts i jordregistret, kan förhållandet uppskattas ungefärligt. Ovan avsedda personer får dock minst en företrädare.

I 70 § 1 mom. 4 punkten lagen om fiske avsedda organ som sköter rådgivningsarbetet inom fiskeribranscben är de regionala medlemssammanslutningarna inom Kalatalouden Keskusliitto –Centralförbundet för Fiskerihushållning r.f. De i sagda mom. 5 punkten avsedda organisationerna är de regionala medlemssammanslutningarna inom Suomen Kalamiesten Keskusliitto – Finlands Fritidsfiskares Centralförbund r.f. samt Suomen Metsästäjä- ja Kalastajaliitto r.y.

Uppnår i 70 § 1 mom. 5 punkten lagen om fiske avsedda organisationer inte enighet om sin representant, avgörs ärendet av fiskeridistriktet.

Fiskeområde skall till fiskeridistriktet insända kopia av sin plan för nyttjande och vård. Fiskeområde skall därutöver årligen till fiskeridistriktet meddela namn och postadresser för ordföranden och vice ordföranden för dess styrelse.

Vederbörande fiskeridistrikt är berättigat att på begäran av fiskeområdena erhålla uppgifter om förverkligandet av deras planer för nyttjande och vård.

Om nyttjande av statens enskilda fisken och staten tillkommande fiskerätt samt om bedrivande av fiske i av staten ägda fiskevatten inom byarågång i havet och insjövattnen samt inom till statens skogsmarker gränsande vattenområden besluter den statens myndighet, i vars besittning ifrågavarande fiske eller vattenområde befinner sig.

Är staten delägare i samfällt fiskevatten, gäller därom med nedan och i 18 § 2 mom. lagen om fiske nämnda undantag, vad i lagen om fiske är stadgat om delägare i fiskelag och om delägares i samfällt vattenområde rättigheter och skyldigheter.

Till den lokala befolkningen hörande person, som saknar fiskerätt på basen av äganderätt eller annan särskild grund, har rätt att erhålla tillstånd att bedriva fiske inom i 33 § 1 mom. åsyftade staten tillhörande vattenområde. Sådant tillstånd kan beviljas jämväl åt andra, såvitt detta kan ske utan att den lokala befolkningens fiskemöjligheter väsentligen försvagas.

Då staten är delägare i samfällt fiskevatten, kan den bevilja ovan avsett tillstånd som gäller fiskerätt som motsvarar dess andel. Om beviljande av tillstånd skall på myndighetens försorg vederbörande fiskelag underrättas. För tillstånd skall erläggas avgift, som bestäms enligt grunder som fastställts av fiskelaget.

Kan ovan i denna paragraf avsedda tillstånd inte beviljas åt alla som önskar sådana, skall företräde ges åt personer som bedriver fiske yrkesmässigt eller för husbehov.

Vid beviljandet av tillstånd samt vid övervakningen av användningen av dessa skall beaktas vad i 1 § lagen om fiske är stadgat. Beviljandet av tillstånd kan förvägras eller bedrivandet av fångst med stöd av tillstånd förbjudas för viss tid eller inskränkas, då detta är av behovet påkallat för omplantering avfisk, fiskodling, vetenskaplig forskning eller annat ändamål i anslutning till nyttjandet eller vården av fiskevattnet. Ovan i 1 mom. nämnd rätt föreligger dock inte utan försvarsministeriets tillstånd inom sådant övningsområde eller annat i försvarsministeriets besittning befintligt vattenområde, där färdsel inte är trygg eller med beaktande av försvarssynpunkter önskvärd.

Tillståndsbevis, som berättigar att bedriva i 34 § avsett fiske utfärdas av i 33 § 1 mom. nämnd myndighet eller enligt dess direktiv densamma underlydande regional eller lokal myndighet eller annan av sagda myndighet god känd utfärdare av tillstånd. Bevis utfärdas för viss tid och däri innefattas behövliga föreskrifter rörande bedrivande av fiske samt om nämnande att tillstånd kan återkallas, om föreskrifterna inte iakttages.

Tillståndsbevis kan utfärdas till enskild person eller huvudmannen för matlag och hans husfolk eller, då bedrivandet av fångst i 34 § 3 mom. nämnt syfte förutsätter detta, till ett av flera personer bildat fångstlag. Tillståndsbevis kan under i 34 § stadgade villkor utfärdas jämväl åt förening, bolag eller annan sammanslutning för sådant fiske som skall bedrivas under kortare tid av sammanslutningens medlemmar, delägare eller personal i tävlings- eller annat därmed jämförbart syfte. På tillståndet grundad rätt får inte överlåtas åt annan och annan person, som ej tillhör ovan avsedda husfolk eller fångstlag eller som inte är medlem eller delägare i ovan åsyftade sammanslutning eller tillhör dess personal, får inte medtagas som delägare i fångsten.

För ovan i 34 § 1 mom. avsett tillstånd skall erläggas avgift. Avgiften bestämmer enligt av vederbörande ministerium utfärdade direktiv den myndighet, under vars förvaltning fiskevattnet är ställt. Vid bestämmandet av avgiftens storlek skall utom lokala förhållanden beaktas de inom området utförda fiskevårdsåtgärder som förutsatts av på tillståndet grundat fiske samt omfånget och arten av ifrågavarande fiske. Såvitt inte av särskilda skäl någon beviljas nedsättning, uppbärs avgiften till samma belopp av alla, som med stöd av tillstånd bedriver fiske av samma art inom samma vattenområde.

Enligt 34 § beviljat tillstånd till bedrivande av fiske kan återkallas, om innehavaren av tillståndet överskridit sin rättighet, bedrivit fiske på i lagen om fiske förbjudet sätt eller i övrigt brutit mot i tillståndsbeviset nämnda eller andra stadganden och föreskrifter rörande ifrågavarande fiske. Beslut om återkallande av tillstånd fattas av i 33 § 1 mom. åsyftad myndighet.

Över i 1 mom. åsyftade beslut kan besvär anföras i den ordning som i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden är stadgat.

Fiskerätt, som berör i 33 § 1 mom. avsedda fiskevatten och fisken kan, om den lokala befolkningens fiskemöjligheter och vattensystemets produktionsförmåga inte väsentligt lider därav, utarrenderas genom iakttagande av vad i 16, 17, 19 och 20 §§ lagen om fiske är stadgat. Arrendetiden är högst 20 år. Arrendeavgiftens storlek bestäms med beaktande av fiskevattnets omfång och dess produktionsförmåga, de använda fångstredskapens art och antal, orten, där fiskevattnet är beläget och övriga omständigheter, som inverkar på fångstens omfattning och avkastning.

Arrendator är skyldig att draga försorg om vården och övervakningen av fiskevattnet såsom därom i arrendeavtalet föreskrivs.

Arrendator får inte utan vederbörande myndighets tillstånd vidare utarrendera eller på annat sätt överlåta fiskerätt till annan.

Rätt att bedriva mete och pilkfiske samt övrigt krokfiske kan med iakttagande av bestämmelserna i 39 § utarrenderas åt sammanslutning som verkar till förmån för turism eller annat allmännyttigt ändamål. Sammanslutningen är skyldig att på i arrendeavtalet bestämda villkor bevilja hågade tillåtelse att bedriva sådant fiske och dess uppgift är att tillse, att inte den fiskerätt som innefattas i arrendet överskrids och att vid utövande av nämnda rätt stadgandena och föreskrifterna rörande fisket iakttages.

Ovan i 33 § avsedd myndighet kan bevilja de underlydande innehavarna av tjänst och befattning samt i ordinarie arbetsförhållande stående arbetstagare, vilkas uppgift är att ombesörja vård eller tillsyn av ovan avsedda fiskevatten, tillstånd att utan avgift inom sina förläggnings- och verksamhetsområden bedriva fiske för eget behov i sagda fiskevatten. Motsvarande tillstånd kan beviljas även innehavare av tjänst eller befattning hos annan myndighet, vilka utför i 96 och 99 §§ lagen om fiske avsedd tillsyn.

Vid beviljande av ovan nämnda tillstånd skall myndigheten i tillståndsbeviset intaga föreskrifter om de villkor och inskränkningar, som befinns nödiga för skydd av fiskbeståndet samt för tryggande av den lokala befolkningens fiskemöjligheter och särskilt de arrendatorers intressen, vilka bedrivar yrkesmässigt fiske.

Vad i 38 § är stadgat, gäller motsvarande ovan i denna paragraf avsett fisketillstånd.

Den med stöd av 12 § lagen om fiske staten tillkommande särskilda rätten till fångst av havslax och havs öring utgör inte hinder för nyttjande av annan fiskerätt ens i de fall, då staten utarrenderat för fångst av nämnda fiskar lämpad fångstplats eller beviljat tillstånd till användningen därav, men platsen inte används för nämnda ändamål.

Fiskerätt, som med stöd av särskilda stadganden tillkommer på statens mark bosatta personer, förblir framgent i kraft.

Angående inskränkning av fisket i nationalparker och inom andra naturskyddsområden samt i lagen om friluftsliv (606/73) avsedda vatten inom statens strövområden gäller, vad därom i varje fall särskilt är föreskrivet.

I detta kap. avsett tillståndsbevis skall medtagas vid fiske och på anfordran uppvisas för den, vars uppgift är att övervaka iakttagandet av stadgandena och bestämmelserna om fiske.

Jord- och skogsbruksministeriet har rätt att, då särskilt skäl därtill föreligger, i enskilda fall tillåta undantag från stadgandena i detta kap.

Den som uppbevarar, försänder, forslar eller saluhåller fisk eller kräfta under fredningstid eller utan att fylla stadgade minsta mått skall vid anfordran förete sitt tillstånd eller på annat sätt visa sin rätt.

I 93 § 3 mom. lagen om fiske åsyftad märkning utförs på den ort, där fångsten saluhålls eller därifrån den försänds av polischefen eller av honom förordnad person med iakttagande av jord- och skogsbruksministeriets anvisningar samt med användande av märken och märkningsredskap som fiskeridistriktet ställt till förfogande. Märkningen utförs på transport eller försäljningslådan. För märkningen skall den, som anhållit om sådan, erlägga en av jord- och skogsbruksministeriet bestämd avgift, som utgör högst 50 mark per låda.

Formuläret för i 97 § lagen om fiske avsedd fiskeövervakares ed är följande: Jag N. N. lovar och svär vid Gud och hans heliga evangelium, att jag med nit och samvetsgrannhet, opartiskt och utan att eftersträva egen vinning, efter bästa förstånd och förmåga skall fullgöra mina skyldigheter att övervaka fisket och iakttagandet av stadgandena och föreskrifterna om detta. Detta lovar jag på heder och samvete, så sant mig Gud hjälpe till kropp och själ.

Den som inte tillhör något trossamfund eller som hör till ett trossamfund, vars lära förbjuder avläggande av ed, skall avge denna försäkran: Jag N. N. försäkrar, att jag med nit och samvetsgrannhet, opartiskt och utan att eftersträva egen vinning efter bästa förstånd och förmåga skall fullgöra mina skyldigheter att övervaka fisket och iakttagandet av stadgandena och föreskrifterna om detta. Detta lovar jag på heder och samvete.

Övervakarmärke och övervakarkort för fiskeövervakare, vilkas formulär stadfästs av jord och skogsbruksministeriet, tillhandahålls av fiskeridistrikten.

Har redskap, fångst eller transportmedel med stöd av 101 § lagen om fiske omhändertagits och anmälan om omhändertagandet gjorts hos polismyndighet, skall om anmälan göras anteckning i förteckning, som förs av polismyndigheten. Nämnda myndighet är på förfrågan skyldig att meddela, huruvida och när sådan anmälan gjorts samt vem som gjort densamma.

Har fångstredskap eller transportmedel i enlighet med bestämmelserna i lagen om fiske dömts förbrutna till staten eller skall fångst eller annat gods med stöd av 103 eller 104 §§ i sagda lag säljas på myndighets försorg, skall försäljningen ske vid offentlig auktion. Är godsets värde ringa eller kan det befaras att godset blir förskämt kan det försäljas utan att auktion verkställs sedan det värderats av två ojäviga personer.

I 102 § 2 mom. lagen om fiske avsedd lösen är av beloppet 200 mark för samtidigt omhändertaget godsparti.

Fredningsområde utmärks med på stranden på lämpliga ställen anbringade rektangulära tavlor vilka på vit botten upptar med svarta bokstäver antecknat ordet: Fredningsområde. För utmärkande av gränsen för fredningsområde i vattnet används som märke en svart, styv flagga formad som en rätvinklig triangel som fästs längs den ena av de bredvid den räta vinkeln liggande sidan, 40 centimeter i längd, vid stång, som skjuter upp minst en och en halv meter ovan vattenytan och vilkens andra, bredvid den räta vinkeln liggande sida, 30 centimeter i längd, utgör flaggans undre kant. Vid behov kan gränserna för fredningsområde på basen av i 45 § lagen om fiske avsedd utredning utmärkas på kartskiss, som på fiskeområdets styrelses försorg tillhandahålls dem, som behöver densamma.

Gränserna för fiskled och i 26 § lagen om fiske avsett område kan vid behov utredas och utmärkas på karta vid i 230 § förordningen om skifte nämnd förrättning, varvid kostnaderna då fiskeridistrikt ansökt om förrättning erläggs av statsmedel. Utmärkning på land utförs vid behov genom användande av gränsmärken och i övrigt genom att i tillämpliga delar iakttaga vad i 128 § förordningen om skifte är stadgat. I vattnet används som märke för sådana områdens gränser en svart, styv flagga med formen av en likbent triangel vilkens bas är 30 centimeter och sidor 40 centimeter långa och som längs basen är fäst vid en sådan stång som i 1 mom. är stadgat.

Fiskevårdsavgift erläggs, med anlitande av inbetalningskort till jord- och skogsbruksministeriets postgirokonto. Den del av inbetalningskortet som lämnas som kvitto och innehåller behövliga uppgifter om inbetalaren, utgör i 90 § 1 mom. lagen om fiske åsyftade fiskekort.

Om erläggande av pilkfiskeavgift gäller motsvarande, vad i 1 mom. stadgats om fiskevårdsavgift. Den del av inbetalningskortet som blir vitto utgör i 90 § 2 mom. lagen om fiske åsyftade pilkfiskekort.

Formulären för de ovan i 1 och 2 mom. avsedda inbetalningskorten stadfästs av jord- och skogsbruksministeriet.

I 88 § 1 mom. lagen om fiske stadgad skyldlghet att erlägga fiskevårdsavgift gäller var och en som fyllt 18 år och som direkt deltar i fångsthandling.

Den som inte fyllt 18 år och som med stöd av 88 § 1 mom. och 9 § 2 mom. lagen om fiske är berättigad att bedriva fångst av fisk eller kräfta utan att erlägga fiskevårdsavgift och pilkfiskeavgift skall vid behov tillförlitligt visa sin ålder.

Vid bestämmandet av avgift enligt 9 § 1 mom. lagen om fiske skall beaktas de lokala förhållandena, fiskbeståndet i fiskevattnet, de vårdåtgärder som utförts eller kommer att utföras för förbättrande av fiskbeståndet, fiskepåkänningen och fiskets art.

Om i 37 och 38 §§ lagen om fiske avsett tillstånd skall meddelas till vederbörande fiskeridistrikt, polismyndighet och fiskeområdes styrelse.

Av fiskeridistrikt eller fiskeområde enligt lagen om fiske utfärdade beslut och deras övriga meddelanden, vilka skall bringas till allmän kännedom, skall i vederbörande kommuner anslås såsom om offentliga kungörelser år stadgat samt vid behov publiceras i en inom området allmänt spridd tidning och delgivas i 96 § lagen om fiske avsedda myndigheter.

Så lägre som i 1 mom. avsett beslut gäller, skall meddelande därom årligen förnyas.

Modeller för reglemente för fiskeområden och stadgar för fiskelag samt vid behov protokoll och andra i lagen om fiske avsedda handlingar uppgörs på försorg av jord- och skogsbruksministeriet och tillhandahålls av statens tryckericentral.

Råder ovisshet om gränserna för i 3 § lagen om fiske avsett, flera fastigheter tillhörande fiskevatten, kan fiskelag eller delägare däri ansöka om utredning av gränserna enligt lagen om skifte.

Närmare föreskrifter om tillämpning av denna förordning utfärdas vid behov av jord och skogsbruksministeriet.