499/1981

Fullgör stad eller staten inte sin i 56 dier 57 § avsedda inlösningsskyldighet, har ägaren rätt att yrka detta i den ordning varom stadgas i 97 § lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (inlösningslagen) .

På stadsstyrelsen ankommer att, såvida inte i instruktion annat är bestämt, i enlighet med trafikens behov bestämma med vilket ämne gata skall beläggas då den anläggs.

Byggnadsplaneväg är på byggnadsplaneområde till allmänt begagnande upplåten väg som inte är i lagen om allmänna vägar (243/54) avsedd väg.

Erfordras för byggnadsplaneväg avsatt område, som inte är bebyggt eller nödvändigt för nyttjande av byggnad, för byggnadsplaneområdets ändamål, får det iståndsättas och förses med ledningar samt upplåtas för byggnadsplaneområdets trafik.

Uppstår meningsskiljaktighet om ibruktagande av mark enligt 2 mom., avgörs saken av länsstyrelsen. Meningsskiljaktighet rörande i 108 § 2 mom. avsedd ersättning inverkar q på kommunens rätt till besittningstagande.

För område för sådan enskild väg, som hör till byggnadsplaneväg och som utlagts vid lantmäteriförrättning eller av ålder begagnats, tillkommer ägaren och annan rättsinnehavare ingen ersättning, ej heller för vägmark som ägaren utan ersättning eller mot redan erlagd ersättning varaktigt upplåtit till väg eller, då han använder området för reglerad byggnadsverksamhet, till väg avsatt.

För annan mark som avsatts till byggnadsplaneväg tillkommer ägaren ersättning till den del, till vilken den mark som skall överlåtas för byggnadsplanevägen utgör mer än tiondedelen av honom inom det ifrågavarande byggnadsplaneområdet tillhörig annan än till lantbruksområde i byggnadsplan avsatt mark eller till den del byggnadsplanevägen inte behövs för nyttjande av byggnadsmark, som tillhör ägaren.

Är markägare eller annan rättsinnehavare enligt 104 § inte pliktig att tillåta till byggnadsplaneväg avsatt marks nyttjande utan ersättning, har han rätt att för områdets användning till byggnadsplaneväg av kommunen uppbära ersättning, som bestäms med tillämpning av de i 72 § stadgade grunderna.

Om vederlagsfritt nyttjande av mark som anvisats till byggnadsplaneväg åsamkar ägaren eller innehavaren av rätt till marken särskild skada, som med hänsyn till omständigheterna bör anses uppenbart oskälig, skall kommunen ersätta honom skadan.

Sådan del av byggnadsplaneväg som är försedd med byggnad eller är nödvändig för nyttjande av byggnad får inte utan ägarens samtycke tagas i bruk förrän därpå uppförd byggnad blivit inlöst.

Har inte område, som i byggnadsplan anvisats till byggnadsmark för allmän byggnad eller till annat allmänt område än byggnadsplaneväg, med markägarens samtycke tagits i bruk för sitt ändamål eller inlösen därav anhängiggjorts och kan markägaren på grund av byggnadsinskränkning föranledd av byggnadsplanen inte använda området på sätt som medför skälig nytta, är kommunen eller, såvida området i planen bör anses ha blivit avsatt för statens behov, staten skyldig att inlösa området. Vad i 58 § 2 och 3 mom. samt 64 § 1 mom. är stadgat äger motsvarande tillämpning på ovan i detta moment avsedd inlösningsskyldighet.

Genomförandet av byggnadsplan omfattar anläggande och underhåll av nödvändiga byggnadsplanevägar samt i den mån kommunens tillgångar det medger behövliga åtgärder för ordnande av utomhusbelysningen samt för inrättande av parker och andra allmänna områden.

Vad i 78 § 2 mom., 80 § 1, 2 och 3 mom. samt 81, 82 och 85 §§ är stadgat om gata, gaturitning, tomt och tomtägare gäller i tillämpliga delar byggnadsplaneväg, ritning över byggnadsplaneväg, byggnadsplats och ägare till byggnadsplats. Härvid gäller även i fråga om andra kommunfullmäktige, kommunstyrelser och kommuner vad i 80, 82 och 85 §§ är stadgat om stadsfullmäktige, stadsstyrelse och stad.

Vad i 1 mom. är stadgat om anslående av förslag till tomtindelning tillämpas inte, om de som enligt 138 § 2 mom. har besvärsrätt i fråga om beslut om godkännande av tomtindelning skriftligen godkänt förslaget.

Ägare och innehavare av fastighet är skyldiga att tillåta att telegraf-, telefon-, kraft-, värme- och belysningsledningar som tjänar samhälle eller fastighet ävensom andra dylika ledningar samt, utan hinder av vad i vattenlagen (264 / 61) är stadgat, allmänna och enskilda avlopp och vattenledningar förläggs till tomt, byggnadsplats eller annat område som han äger eller besitter, såvida saken inte till skäliga kostnader kan ordnas annorlunda på ett tillfredsställande sätt. Detsamma gäller i fråga om obetydliga anordningar, konstruktioner och anläggningar som hör till dylika ledningar.

Ägare av tomt, mark eller byggnad är skyldig att tillåta att i vägg, tak eller port eller på plank anbringas fästen eller stöd för telegraf-, telefon-, kraft- och belysningsledningar eller andra sådana anordningar som tjänar ett allmänt behov.

Kan sakägarna inte enas om placeringen av de i 1 mom. nämnda ledningarna eller de i 2 mom. nämnda fästena och stöden, beslutar byggnadsnämnden därom.

För olägenhet eller skada skall utges ersättning med iakttagande av vad i inlösningslagen stadgas. överenskommelse om ersättning binder även senare ägare av fastighet eller byggnad.

Ägare av tomt, mark eller byggnad är skyldig att tillåta att på byggnad, port eller plank anbringas vägmärken, trafikanordningar och namnskyltar för trafikleder. I fråga om ovan nämnda anordningar gäller på motsvarande sätt vad i 133 § 3 och 4 mom. är stadgat.

Vad ovan i denna paragraf är stadgat om gata gäller på motsvarande sätt byggnadsplaneväg.

I beslut om fastställande av byggnadsordning och plan, godkännande av tom t indelning, återkallande av typgodkännande, byggnadsförbud, byggnadsinskränkning och åtgärdsförbud samt byggnadslov ävensom i beslut i ärende som avses i 103 § 3 mom. samt 133 och 133 b §§ kan bestämmas att beslutet skall iakttagas innan det vunnit laga kraft. Anför kommun besvär över beslut om byggnadsinskränkning, förfaller ovan avsedda bestämmelse för denna kommuns vidkommande. Besvärsmyndigheten kan likväl förbjuda verkställighet av beslutet.