341/1981

Skatt som i Finland bosatt person, inhemskt samfund eller dödsbo eller inhemsk sammanslutning, som beskattas såsom särskild skattskyldig, har slutligt betalt till främmande stat på grundval av där förvärvad inkomst avdrages från den skatt som för motsvarande tid erläggs till finska staten på grundval av samma inkomst.

Skatt som i 1 mom. avsedd skattskyldig slutligt har betalt till främmande stat på grundval av där befintlig förmögenhet för samma skatteår eller, då skatteåren utgår vid olika tidpunkter, för det skatteår i den främmande staten som utgick senast, avdrages från den skatt som den skattskyldige på grundval av samma förmögenhet erlägger till finska staten.

Avdrag som avses i 1 och 2 mom. benämns i denna lag skatteavräkning.

Såsom skatter som avses i 1 § och som fysisk person skall erlägga till finska staten anses inte skatter som betalts för den tid under vilken han inte varit bosatt i Finland.

Skatteavräkning medges inte om den dubbelbeskattning av inkomst eller förmögenhet som ligger till grund för avräkningen kan undanröjas eller lindras med stöd av gällande avtal för undvikande av dubbelbeskattning eller annat motsvarande internationellt avtal.

Har skattskyldig, som avses i 1 § 1 mom. och som bedriver rörelse eller utövar yrke, till främmande stat för där bedriven verksamhet betalt skatt, som uppbärs i stället för skatt på inkomst och som ersätter sådan skatt, kan finansministeriet medge rätt att avdraga sådan skatt från den skatt på inkomst som för motsvarande tid skall erläggas till finska staten.

Vad i 1 mom. är stadgat äger tillämpning även då i 1 § 1 mom. avsedd skattskyldig, som bedriver internationell sjöfart eller luftfart, till främmande stat har betalt annan än i 1 § 1 mom. avsedd skatt och skatten utgått på grundval av frakt eller på annan därmed jämförbar grund.

Skatteavräkning får inte överstiga ett belopp som svarar mot en lika stor del av den skatt, vilken i Finland skall erläggas till staten, som beloppet av nettoinkomsten från främmande stat utgör av den skattskyldiges i Finland skattepliktiga totalinkomst. Har den skattskyldige i samma främmande stat förvärvat olika slags inkomster, skall dessa inkomster räknas samman. Vid uträknandet av skatteavräkningens högsta belopp beaktas inte sådan inkomst från främmande stat på vilken i denna lag avsedd skatt inte erläggs i den främmande staten. Inkomst från annan främmande stat får inte inverka på beloppet av skatt som berättigar till skatteavräkning.

Har skattskyldig förvärvat inkomster i två eller flera främmande stater, skall skatteavräkningens högsta belopp i fråga om varje stat räknas ut särskilt för sig.

Vad i 1 och 2 mom. är stadgat om inkomst gäller i tillämpliga delar även förmögenhet.

Skattskyldig skall yrka på skatteavräkning skriftligen hos skattebyrån innan beskattningen slutförts. Skattenämnden fastställer de grunder, enligt vilka skattebyrån räknar ut skatteavräkningens belopp. Beloppet av skatteavräkningen avdrages när skatten debiteras.

Har grunderna för skatteavräkningen inte kunnat fastställas vid verkställandet av beskattningen, skall skattenämnden fastställa grunderna på ansökan av den skattskyldige, varefter skattebyrån skall rätta debiteringen med iakttagande av vad i beskattningslagen (482/58) är stadgat om rättelse av debitering.

Ansökan som avses i 2 mom. skall göras inom ett år från utgången av det kalenderår under vilket beskattningen vunnit laga kraft. Då i främmande stat påförd skatt slutligt betalts efter utgången av nämnda kalenderår, skall ansökan göras inom ett år från den dag då den skatt som påförts i den främmande staten slutligt har betalts.

Har den skatt till främmande stat som legat till grund för skatteavräkning ändrats, skall den skattskyldige underrätta skattebyrån om ändringen. Har sådan ändring inte kunnat beaktas vid verkställandet av beskattning, skall skattenämnden fastställa nya grunder för skatteavräkningen, varefter skattebyrån skall rätta debiteringen med iakttagande av vad i beskattningslagen är stadgat om rättelse av debitering.

De nya grunder som nämns i 1 mom. kan fastställas inom förloppet av de fem år som följer närmast efter det år då beskattningen verkställdes.

Skattskyldig skall förebringa utredning om beloppet av skatten till den främmande staten och om grunden för skatten samt om att skatten till den främmande staten är slutlig och att skatten betalts samt om övriga omständigheter som är behövliga för medgivande av skatteavräkning. Handling som är avfattad på främmande språk skall dessutom inges i översättning till finska eller svenska, som utförts av edsvuren translator eller annan kompetent person.

Har den skattskyldige visat att förutsättningar för medgivande av skatteavräkning föreligger, men förmår han inte förebringa samtliga utredningar som nämns i 1 mom., kan skattenämnden medge skatteavräkning till ett skäligt belopp.

Om sökande av ändring i beslut, som meddelats i ärende avsett i denna lag, gäller i tillämpliga delar vad i beskattningslagen är stadgat om sökande av ändring. I sådant beslut av finansministeriet som avses i 3 § i denna lag får ändring inte sökas genom besvär.

Beloppet av skatteavräkning kan på sätt i beskattningslagen är stadgat rättas i samband med skatterättelse, rättelse av debitering och sådan rättelse av debitering som verkställs med anledning av beslut av prövningsnämnd eller utslag av rättsmedelsinstans.

Vad i denna lag är stadgat om skattenämnd gäller i tillämpliga delar även länsskattenämnd.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1981. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 1980.

Genom denna lag upphävs lagen den 15 december 1972 om avdrag i vissa fall av till främmande stat erlagd skatt från skatt, som utgår till finska staten (801/72) jämte däri senare företagna ändringar.

Rätten till skatteavräkning i fråga om skatteåret 1979 eller tidigare skatteår avgörs likväl fortfarande i enlighet med den i 2 mom. nämnda lagen.