502/1980

Beträffande gemensamt haveri skall, där ej annat är avtalat, i överensstämmelse med de så kallade York―Antwerpen-reglerna 1974 lända till efterrättelse vad här nedan stadgas.

Vid uppgörandet av gemensamt haveri skall följande littererade och numrerade regler tillämpas med uteslutande av varje med dem oförenliga lag eller praxis.

Gemensamt haveri uppgöres i enlighet med de littererade reglerna utom i de fall, för vilka särskilda bestämmelser finns i de numrerade reglerna.

En gemensamt-haveri-akt föreligger endast i det fall, att en extraordinär uppoffring eller utgift avsiktligt och skäligen göres till gemensam räddning i syfte att bevara värden, som gemensamt är utsatta för fara på sjön.

Uppoffringar och kostnader av gemensamt haveris natur bärs av de olika bidragande intressena efter nedan angivna grunder.

Endast sådana förluster, skador eller kostnader, vilka är en direkt följd av gemensamt-haveri-akten ersätts som gemensamt haveri.

Som gemensamt haveri ersätts icke förlust eller skada på fartyg eller last genom dröjsmål, vare sig under resan eller därefter, såsom tidsförlust, och icke heller någon som helst indirekt förlust, såsom förlust av marknad.

Då den händelse, som gav anledning till uppoffringen eller utgiften, uppstått som följd av fel eller försummelse av någon av haveriintressenterna, föreligger icke desto mindre bidragsskyldighet, men detta skall icke inskränka någondera sidans möjlighet att åberopa sådant vållande.

Den, som kräver ersättning i gemensamt haveri, har att visa att förlusten eller kostnaden är ersättningsgill som gemensamt haveri.

Varje extra utgift, som har trätt i stället för annan utgift, vilken skulle ha ersatts som gemensamt haveri, skall anses vara gemensamt haveri och ersättas som sådant, utan hänsyn till den besparing, som kan ha uppstått för andra intressen, men endast intill beloppet av den inbesparade gemensamt-haveri-utgiften.

Med hänsyn till såväl rätten till ersättning som bidragsskyldigheten skall gemensamt haveri uppgöras på grundvalen av värdena vid den tid och på den ort, där resan slutar.

Genom denna regel avgörs icke var dispaschen angående det gemensamma haveriet skall upprättas.

Överbordkastning av last ersättes icke som gemensamt haveri, om icke samma last transporteras i överensstämmelse med erkänd sedvänja inom ifrågavarande slag av fraktfart.

Som gemensamt haveri ersätts skada, som tillfogas fartyg eller last eller bäggedera genom eller till följd av uppoffring för det helas räddning ävensom skada av vatten, som tränger ned genom ett fartygs luckor som öppnats för att verkställa kastning för det helas räddning, eller som tränger ned genom andra öppningar, som gjorts i samma avsikt.

Skada som vid brandsläckning ombord tillfogas fartyg eller last eller bäggedera genom vatten eller annorledes, däri inbegripet skada, som uppkommit genom att ett brinnande fartyg strandsatts eller borrats i sank, skall ersättas som gemensamt haveri; dock ersättes icke i något fall skada som följd av rök eller värme.

Förlust eller skada uppkommen till följd av bortkapning av spillror eller delar av fartyget, vilka förut slagits loss eller måste anses förlorade till följd av sjöolycka, skall icke ersättas som gemensamt haveri.

När ett fartyg med avsikt sättes på grund för det helas räddning, vare sig fartyget i annat fall skulle ha drivit i land eller ej, skall därav uppkommande förlust eller skada ersättas som gemensamt haveri.

Utgifter som haveriintressent till följd av bärgning har fått vidkännas på grund av avtal eller på annan grund skall ersättas i gemensamt haveri i den omfattning bärgningsåtgärderna företagits för att bevara värden som gemensamt var utsatta för fara på sjön.

Skador som uppkommit på maskineri av vad slag det vara må och på pannor vid försök att flottaga fartyg, som strandat och som befinner sig i farlig belägenhet, skall ersättas som gemensamt haveri när skadan bevisligen härleder sig från åtgärd, som företagits i avsikt att för det helas räddning bringa fartyget flott även med risk att lida dylik skada; men när fartyget är flott ersättes icke under några omständigheter som gemensamt haveri förlust eller skada som uppstått genom att fartygets framdrivningsmaskineri och pannor fått arbeta.

När fartyg strandat och lossning av last samt fartygets bränsle och utrustningsartiklar eller någotdera av dessa föremål sker såsom en gemensamt-haveri-akt, skall de extra utgifterna för fartygets lättande, för pråmhyror och återinlastning, om sådant ägt rum, ävensom härigenom uppkommen förlust eller skada ersättas som gemensamt haveri.

Fartygsinventarier och utrustningsartiklar eller någotdera av dessa föremål, som i en nödsituation oundgängligen måst användas till bränsle för det helas räddning, skall ersättas som gemensamt haveri endast i det fall att fartyget varit försett med ett tillräckligt förråd av bränsle; dock skall den uppskattade kvantiteten bränsle, som eljest skolat förbrukas, beräknad enligt gängse pris i fartygets sista avgångsort vid tiden för avgången, räknas det gemensamma haveriet till godo.

(a) När fartyget anlöpt en hamn eller ort som nödhamn eller återvänt till lastningshamn eller lastningsort till följd av sjöolycka, uppoffring eller andra extraordinära omständigheter, som gjort anlöpandet eller återvändandet nödvändigt för det helas räddning, skall utgifterna för anlöpandet av sådan hamn eller ort ersättas som gemensamt haveri; och när fartyget därifrån åter avgått med sin ursprungliga last eller del därav, skall motsvarande utgifter för utgående från sådan hamn eller ort, vilka är en följd av sådant anlöpande, likaledes ersättas som gemensamt haveri.

När fartyget befinner sig i hamn eller på ort som nödhamn och måste förflyttas till annan hamn eller ort emedan reparation icke kan utföras i den första hamnen eller orten, då skall bestämmelserna i denna regel tillämpas beträffande denna andra hamn eller ort som om den var nödhamn och kostnaderna för sådan förflyttning, inklusive provisoriska reparationer och bogsering, skall ersättas som gemensamt haveri. Bestämmelserna i Regel XI skall tillämpas på den förlängning av resan som föranletts av dylik förflyttning.

(b) Kostnaderna för hantering ombord eller lossning av last, bränsle eller utrustningsartiklar, vare sig på lastningsort, orderplats eller i nödhamn, skall ersättas som gemensamt haveri, när hanteringen eller lossningen var nödvändig för det helas räddning eller för att möjliggöra reparation av skada, som fartyget lidit genom uppoffring eller sjöolycka, förutsatt att reparationen var nödvändig för att resan tryggt skulle kunna fullföljas utom i de fall då skadan på fartyget upptäcks på en lastningsort eller orderplats utan att någon sjöolycka eller annan extraordinär händelse som äger samband med sådan skada inträffat under resan.

Kostnaden för hantering ombord eller lossning av last, bränsle eller utrustningsartiklar skall ej ersättas i gemensamt haveri om den uppkommit endast för omstuvning på grund av förskjutning under resan och sådan omstuvning icke är nödvändig för gemensam räddning.

(c) När kostnaden för hantering eller lossning av last, bränsle eller utrustningsartiklar är föremål för ersättning i gemensamt haveri, skall kostnaden för lagring inklusive skälig försäkringskostnad, återinlastning och stuvning av nämnda last, bränsle eller utrustningsartiklar likaledes ersättas som gemensamt haveri.

Om fartyget kondemneras eller icke fortsätter sin ursprungliga resa, skall lagringskostnaden dock ersättas i gemensamt haveri endast fram till den tidpunkt då fartyget kondemneras eller resan avbryts eller fram till den tidpunkt då lossningen av lasten avslutas om kondemnation sker eller beslut om resans avbrytande fattas dessförinnan.

(a) Skäliga kostnader för löner och underhåll för befäl och besättning, jämte bränsle och utrustningsartiklar som förbrukats under förlängning av resan till följd av att fartyg anlöper en hamn eller ort som nödhamn eller återvänder till sin lastningsort, skall ersättas som gemensamt haveri om utgifterna för anlöpande av dylik hamn eller ort ersättes i gemensamt haveri enligt Regel X (a).

(b) När fartyget anlöpt eller blivit uppehållet i någon hamn eller ort till följd av sjöolycka, uppoffring eller av annan extraordinär omständighet, som gjort detta nödvändigt för det helas räddning eller för att möjliggöra reparation av skador på fartyget förorsakade av uppoffring eller sjöolycka, då skall, om reparationen var nödvändig för att resan skulle kunna fullföljas i trygghet, skäliga kostnader för löner och underhåll för befäl och besättning under den tid det extra uppehållet i sådan hamn eller ort varar och intill dess fartyget är eller bort vara färdigt att fortsätta resan, ersättas som gemensamt haveri.

Då skada på fartyget upptäcks på en lastningsort eller en orderplats utan att någon sjöolycka eller annan extraordinär händelse som äger samband med sådan skada inträffat under resan, skall dock ej löner och underhåll för befäl och besättning eller förbrukat bränsle och utrustningsartiklar under det extra uppehållet för reparation av sålunda upptäckta skador ersättas i gemensamt haveri, även om reparationerna är nödvändiga för att resan tryggt skall kunna fullföljas.

När fartyget kondemneras eller icke fortsätter sin ursprungliga resa skall löner och underhåll för befäl och besättning samt förbrukat bränsle och utrustningsartiklar ersättas i gemensamt haveri endast fram till den tidpunkt, då fartyget kondemneras eller resan avbryts eller fram till den tidpunkt, då lossningen avslutas om kondemnering sker eller beslut om resans avbrytande fattas dessförinnan.

Bränsle och utrustningsartiklar som förbrukats under det förlängda uppehållet skall ersättas i gemensamt haveri, dock ej vad som förbrukats medan reparationer, som ej är ersättningsgilla i gemensamt haveri, utförts.

Hamnavgifter för tiden för det förlängda uppehållet skall likaledes ersättas i gemensamt haveri utom sådana avgifter som uteslutande föranletts av reparationer, vilka icke är ersättningsgilla i gemensamt haveri.

(c) I denna och övriga regler inbegripes under löner alla utbetalningar till eller till förmån för befäl och besättning, vare sig dessa betalningar åligger redaren enligt lag eller enligt anställningsavtal.

(d) När ersättning för övertid betalas till befäl och besättning för underhållsarbeten på fartyget eller sådana reparationsarbeten, vilka icke är ersättningsgilla i gemensamt haveri, skall sådant övertidsarbete ersättas i gemensamt haveri endast intill det inbesparade beloppet av de utgifter, vilka skulle ha uppkommit och ersatts som gemensamt haveri, om sådant övertidsarbete icke tillgripits.

Skada på eller förlust av last, bränsle eller utrustningsartiklar, vilken förorsakats av själva hanteringen, lossningen, uppläggningen, återinlastningen och stuvningen skall ersättas som gemensamt haveri endast i det fall, att kostnaderna för dessa åtgärder ersättes i gemensamt haveri.

Reparationer som skall ersättas i gemensamt: haveri skall icke underkastas avdrag för "nytt mot gammalt" då gammalt material eller gamla delar ersätts med nytt, såvida icke fartyget är över femton är gammalt, i vilket fall avdrag med en tredjedel skall göras. Avdragen skall bestämmas efter fartygets ålder räknat från den 31 december det år då nybyggnaden färdigställdes intill dagen för gemensamt-haveri-akten utom i fråga om isolering, livbåtar och liknande båtar, apparater och utrustning för kommunikation och navigering, maskineri och pannor, för vilka avdragen skall bestämmas efter åldern av de särskilda delar vartill de hänför sig.

Avdragen skall göras endast från kostnaden för nya material eller nya delar när materialet eller delarna är färdiga att insättas i fartyget.

Inga avdrag skall göras för proviant, utrustningsartiklar, ankare eller ankarkättingar.

Torrdocks-, slip- och förhalningskostnader skall ersättas fullt.

Kostnaderna för rengöring, målning eller strykning av botten skall ej ersättas i gemensamt haveri såvida icke botten blivit målad eller struken inom tolv månader före gemensamt-haveri-akten, i vilket fall hälften av sådan kostnad skall ersättas.

Då provisoriska reparationer utföres på ett fartyg i en lastnings-, order- eller nödhamn för gemensam räddning eller till avhjälpande av skada, förorsakad av uppoffring av gemensamt haveris natur, skall kostnaden för sådana reparationer ersättas som gemensamt haveri.

Då provisoriska reparationer av skada som uppkommit genom olyckshändelse utföres endast för att möjliggöra resans fullbordande, skall kostnaden för sådana reparationer ersättas som gemensamt haveri utan hänsyn till den besparing som kan ha uppstått för andra intressen, men endast i den mån därigenom inbesparas utgift, som, om icke de provisoriska reparationerna utförts, skulle ha uppkommit och skulle ha ersatts som gemensamt haveri.

Intet avdrag för skillnad av "nytt mot gammalt" göres från sådan kostnad för provisoriska reparationer, vilka ersätts som gemensamt haveri.

Fraktförlust härrörande från skada på eller förlust av last skall ersättas som gemensamt haveri, när den förorsakats av en gemensamt-haveri-akt eller när skadan på eller förlusten av lasten ersättes som gemensamt haveri.

Från beloppet av den förlorade bruttofrakten skall avdragas kostnader, vilka fraktens ägare skulle haft att vidkännas för fraktens intjänande men vilka till följd av uppoffringen ej uppkommit.

Det ersättningsbelopp, som utgår i gemensamt haveri för skada på eller förlust av uppoffrad last skall motsvara den förlust, som uppkommit genom uppoffringen, beräknad efter värdet vid tiden för lossningen fastställt med ledning av den handelsfaktura mottagaren erhållit eller, om sådan ej finnes, med ledning av avskeppningsvärdet. Värdet vid tiden för lossningen skall innefatta kostnaderna för försäkring och frakt, dock ej i den utsträckning annan än lastintressenten står risken för frakten.

Då sålunda skadad last försäljes, och om skadans storlek icke annorledes överenskommits, skall den i gemensamt haveri ersättningsgilla förlusten utgöra skillnaden mellan behållningen av försäljningen och nettovärdet i oskadat skick beräknat som anges i denna regels första moment.

Gemensamt haveri skall fördelas efter de verkliga nettovärden egendomen ägde vid resans slut, varvid dock lastens värde skall utgöra värdet vid tiden för lossningen fastställt med ledning av den handelsfaktura mottagaren erhållit eller, om sådan ej finnes, med ledning av avskeppningsvärdet. Lastens värde skall innefatta kostnaden för försäkring och frakt, dock ej i den utsträckning annan än lastintressenten står risken för frakten, med avdrag för sådan förlust eller skada på lasten som uppkommit före eller under lossningen. Fartygets värde skall bestämmas utan hänsynstagande till den värdeökning eller värdeminskning som kan bero av det kontrakt om skeppslega (demise charter) eller tidscerteparti som gäller för fartyget.

Till dessa värden skall läggas den ersättning i gemensamt haveri för uppoffrad egendom som ej redan ingår däri. Från för risk utsatta frakt- och passageraravgifter avdrages sådana kostnader och löner till besättningen, som icke skulle ha uppkommit för fraktens intjänande i händelse fartyg och last totalt förlorats när gemensamt-haveri-akten ägde rum, och vilka icke ersätts som gemensamt haveri. Likaledes avdrages från den bidragande egendomens värde alla kostnader, som å densamma uppstått efter gemensamt-haveri-akten med undantag av sådana kostnader, vilka ersättes som gemensamt haveri.

Då last försäljes innan den nått bestämmelseorten skall den bidraga på grundval av behållningen av försäljningen jämte eventuell ersättning i gemensamt haveri.

Passagerares resgods och personliga effekter, vara konossement ej utfärdats, skall icke bidraga till gäldande av gemensamt haveri.

Det belopp, vilket skall ersättas som gemensamt haveri för skada eller förlust som drabbat fartyg, dess maskineri eller tillbehör eller bägge av dessa föremål och som föranletts av en gemensamt-haveri-akt skall beräknas sålunda:

(a) Då reparation eller nyanskaffning sker den verkliga och skäliga kostnaden för sådan reparation eller nyanskaffning, efter avdrag enligt Regel XIII;

(b) Då reparation eller nyanskaffning ej sker den skäliga värdeminskning som föranledes av sådan skada eller förlust, dock ej utöver den uppskattade reparationskostnaden; men då fartyget lidit verklig totalförlust eller då kostnaden för reparation av skadan i fall reparationen utföres skulle överstiga värdet av fartyget, skall ersättningen i gemensamt haveri utgöra skillnaden mellan det uppskattade värdet av fartyget i oskadat skick med avdrag för den uppskattade kostnaden för reparation av skada som icke är av gemensamt-haveri-natur och värdet av fartyget i skadat skick, vilket kan beräknas med ledning av behållningen av en eventuell försäljning.

Skada på eller förlust av gods som inlastats utan redarens eller hans ombuds vetskap, eller gods, som avsiktligt betecknats oriktigt vid avskeppningen, ersättes icke som gemensamt haveri, men sådant gods är bidragspliktigt, om det räddas.

Skada på eller förlust av gods, som vid avskeppningen avsiktligt angivits till ett lägre värde än det verkliga, skall ersättas som gemensamt haveri efter det angivna värdet, men sådant gods är bidragspliktigt efter sitt verkliga värde.

En kommission om 2 % på andra gemensamt-haveri-utlägg än löner och underhåll till befäl och besättning samt bränsle och utrustningsartiklar, som icke förnyats under resan, ersättes som gemensamt haveri; men då medlen icke förskjutits av någon av haveriintressenterna. ersattes som gemensamt haveri nödvändig kostnad för anskaffande av de erforderliga medlen genom bodmerilån eller annorledes, eller förlust för ägare av gods, som sålts i samma syfte.

Kostnaden för försäkring av penningar, tillskjutna till gäldande av gemensamt-haveri-utgifter, ersättes likaledes som gemensamt haveri.

Ränta på utgifter, uppoffringar och ersättningar, vilka blivit hänförda till gemensamt haveri, skall gottgöras efter en räntesats av 7 % om året till generaldispaschens dag, varvid hänsyn skall tagas till under tiden lämnade förskott från haveriintressent eller från det gemensamma haveriets depositionsfond.

Då kontanta belopp deponerats till säkerhet för lasts ansvarighet beträffande gemensamt haveri, bärgningskostnad eller enskilda kostnader skall sådana deponerade belopp utan varje dröjsmål insättas på ett särskilt konto i två personers gemensamma namn, varav den ene skall utses för redaren och den andre för deponenterna, i en bank som godkännes av båda. Sålunda deponerade belopp jämte eventuellt upplupen ränta skäll tjäna som säkerhet för betalning till dem som är berättigade till sådant bidrag till gemensamt haveri, bärgningskostnad eller enskilda kostnader, som skall gäldas för last beträffande vilken depositionerna gjorts. Förskottsbetalningar eller återbetalningar av deponerade belopp må göras i enlighet med skriftligt intyg av dispaschören. Deposition, förskottsbetalning eller återbäring är utan verkan beträffande den slutliga ansvarigheten parterna emellan.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1980 och härigenom upphäves förordningen den 30 december 1955 (614/55) om gemensamt haveri.