401/1980

I denna lag avses med:

Denna lag tillämpas på oljeskada, som uppkommit i Finland eller i annan fördragsslutande stat till följd av att beständig olja läckt ut från fartyg som transporterar olja såsom bulklast. Till oljeskada räknas även skador och kostnader som förorsakats av förebyggande åtgärder för att avvärja hotande skada genom förorening på fördragsslutande stats område.

I fråga om lagens tillämpning på oljeskada, som förorsakats av krigsfartyg eller annat fartyg, som användes enbart för en stats andra än kommersiella ändamål, fartyg, som icke befordrar beständig olja som bulklast, ävensom på oljeskada genom annan än beständig olja stadgas i 23 §.

Denna lag tillämpas utan hinder av vad om tillämpning av utländsk lag vid finsk domstol eljest är stadgat.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas icke, om tillämpning av lagen skulle strida mot bestämmelserna i internationellt fördrag som är bindande för Finland.

Fartygsägaren är skyldig att ersätta i 2 § 1 och 2 mom. avsedd oljeskada, även då varken han själv eller någon, i fråga om vilken han är ansvarig för av denne föranledda skador, icke har förorsakat skadan uppsåtligen eller av vållande. Utgöres olyckan av ett flertal händelser med samma ursprung, åvilar ansvaret för skadan den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser.

Fartygsägaren är dock fri från ansvarighet om han visar att skadan:

Ersättning skall enligt denna lag utgå även till den som enligt på lag grundade stadganden eller bestämmelser är skyldig att vidtaga förebyggande åtgärder för förhindrande av oljeskador.

Har den skadelidande medverkat till skadan, kan skadeståndet jämkas efter vad som prövas skäligt.

Talan angående ersättning för ovan i 2 § 1 och 2 mom. avsedd oljeskada får väckas mot fartygsägare endast med stöd av denna lag.

Ersättning för ovan i 2 § 1 och 2 mom. avsedd skada får icke avkrävas sådan redare, som icke äger fartyget, ej heller av bortfraktare eller annan, som i fartygsägarens ställe nyttjar fartyget, eller betraktare, lastemottagare, lastägare, lots eller person, som annars utför eller låter utföra arbete ombord på fartyget eller för fartyget. Har skada uppkommit i samband med bärgning av fartyget eller lasten eller i samband med förebyggande åtgärder, kan ersättning ej heller krävas av den som vidtagit bärgningsåtgärder eller förebyggande åtgärder, såvida han ej härvid uppsåtligen har förfarit i strid med myndighets förbud eller såvida åtgärderna vidtagits av annan än myndighet, trots uttryckligt och befogat förbud av fartygsägaren eller lastägaren.

Ovan i 2 mom. avsedd ersättning kan ej heller avkrävas den som är anställd hos fartygsägaren eller hos person som avses i 2 mom.

Ersättning, som med stöd av denna lag erlagts för skada, vilken förorsakats av lots, bärgare eller den som vidtagit förebyggande åtgärder eller av person som avses i 3 mom. kan avkrävas den som förorsakat skadan endast om denne har förorsakat skadan uppsåtligen eller av grovt vållande. På skadeståndsansvar för arbetstagare eller person som är i tjänstemans ställning skall dock härvid tillämpas vad i skadeståndslagen (412/74) och i lagen om arbetsavtal (320/70) är stadgat om arbetstagares och tjänstemans ersättningsansvar.

Fartygsägare har rätt att begränsa sin i denna lag angivna ansvarighet för envar olycka till ett belopp, motsvarande 133 särskilda dragningsrätter per ton av fartygets dräktighet. Ansvarigheten överstiger dock icke i något fall 14 miljoner särskilda dragningsrätter. Begränsningen gäller ej ränta eller rättegångskostnader.

Har skada förorsakats genom fel eller försummelse av ägaren själv, har ägaren ej rätt att begränsa sin ansvarighet.

Om fartygsägare kan åberopa Finlands förpliktelser i förhållande till sådan stat som icke biträtt ansvarighetskonventionen men som biträtt den i Bryssel den 10 oktober 1957 ingångna konventionen angående begränsning av ansvarigheten för ägare av fartyg, som användas till fart i öppen sjö (FördrS 4/68), skall stadgandena i 10―23 §§ sjölagen angående redares rätt att begränsa sin ansvarighet iakttagas.

Fartygsägare kan begränsa sin ansvarighet på sätt som är stadgat i 5 § 1 mom. endast om han eller hans försäkringsgivare eller någon annan på hans vägnar enligt denna lag eller motsvarande lag i annan fördragsslutande stat upprättar en begränsningsfond, uppgående till ett belopp som motsvarar fartygsägarens ansvar. Ansvarighetsbeloppet, angivet i särskilda dragningsrätter, omräknas till finskt mynt enligt kursen den dag då fonden upprättas. Vid omräkning skall den finska markens värde bestämmas i enlighet med den beräkningsmetod som Internationella Valutafonden sagda dag tillämpar i sin verksamhet.

I Finland upprättas begränsningsfond vid den domstol, där talan om ersättning anhängiggjorts. Då begränsningsfond upprättas, skall hos överexekutorn på domstolsorten deponeras en penningsumma som motsvarar ansvarighetsbeloppet eller ställas av överexekutorn godkänd säkerhet för sagda summa.

Närmare bestämmelser om upprättandet och förvaltningen av begränsningsfond utfärdas genom förordning.

Såframt i 5 § 1 mom. stadgat ansvarighetsbelopp ej förslår till gottgörelse åt dem som är berättigade till skadestånd, fördelas begränsningsfondens medel dem emellan i förhållande till deras fordringar.

Har begränsningsfond upprättats i Finland och finns det skäl att antaga, att ansvarighetsbeloppet ej kommer att förslå till gottgörelse åt dem som är berättigade till skadestånd, kan domstol förordna, att av skadestånd tills vidare skall utges endast en viss del.

Har någon, innan begränsningsfonden fördelats, utgett ersättning för ovan i 2 § 1 och 2 mom. avsedd oljeskada, träder han, i fråga om det belopp han enligt denna lag eller motsvarande lagstiftning i annan fördragsslutande stat betalt, i den skadelidandes ställe.

Visar fartygsägare eller någon annan, att han framdeles blir skyldig att utge ersättning som han, om ersättningen skulle ha betalts före fondens fördelning, enligt 1 mom. kunde ha krävt att skall betalas ur begränsningsfonden, kan domstol förordna, att tillräckliga medel skall avsättas härför, så att han senare kan framställa sina krav mot fonden.

Har fartygsägare frivilligt erlagt kostnader eller lidit skada med anledning av förebyggande åtgärder, har han samma rätt till ersättning ur begränsningsfonden som annan skadelidande.

Har begränsningsfond upprättats i enlighet med 6 § och är det ej fråga om ett i 5 § 2 mom. avsett fall, ansvarar fartygsägaren icke med annan honom tillhörig egendom för skadestånd som kan krävas bli utbetalt ur begränsningsfonden. Vad ovan är sagt gäller dock icke ränta eller rättegångskostnader.

Har fartygsägare tillhörig egendom blivit föremål för kvarstad eller annan åtgärd för tryggande av utsökning i fråga om en fordran, för vilken betalning kan krävas endast ur begränsningsfonden, skall kvarstaden eller eventuell annan åtgärd upphävas, när begränsningsfonden har upprättats. Har fartygsägaren ställt säkerhet för undvikande av sådan åtgärd, skall säkerheten återställas till honom.

Om begränsningsfond har upprättats i annan fördragsslutande stat, tillämpas stadgandena i 1 och 2 mom. endast om den skadelidande äger rätt att föra talan vid den domstol eller myndighet som har hand om fonden och om han har möjlighet att av fondens medel utfå honom tillkommande andel.

Talan om ersättning för oljeskada enligt denna lag skall väckas inom tre år från skadans uppkomst. Talan får dock icke i något fall väckas efter det sex år förflutit från dagen för olyckan eller, om skadan förorsakats av en serie händelser, från den dag då den första av dessa inträffade.

Angående rätt att utfå ersättning från internationella oljeskadefonden för skada genom oljeförorening är stadgat särskilt.

För sådant finskt fartyg, som befordrar mer än 2 000 ton beständig olja som bulklast, skall fartygsägaren taga och vidmakthålla försäkring eller ställa annan säkerhet som täcker fartygsägarens ansvarighet enligt denna lag eller motsvarande lag i annan fördragsslutande stat intill det belopp som anges i 5 § 1 mom. Sådan skyldighet föreligger dock icke för staten.

Ovan i 1 mom. nämnd försäkring eller säkerhet skall vara godkänd av myndighet på sätt därom genom förordning närmare stadgas.

Då fartygsägaren fullgjort sin i 1 mom. nämnda skyldighet, äger han rätt att av den myndighet, som godkänner försäkringen eller säkerheten, erhålla certifikat som utvisar att skyldigheten fullgjorts. För staten tillhörigt fartyg utfärdar ovannämnda myndighet certifikat, varav framgår, att finska staten äger fartyget och att dess ansvarighet är täckt intill det i 5 § 1 mom. nämnda beloppet. Certifikatet skall förvaras ombord på fartyget och avskrift därav deponeras hos sjöfartsstyrelsen.

Närmare stadganden om ovan i 3 mom. avsedda certifikat utfärdas genom förordning.

För utländskt fartyg, som anlöper finsk hamn eller nyttjar på finskt vattenområde belägen hamnanläggning och som härvid befordrar mer än 2 000 ton beständig olja som bulklast, skall finnas försäkring eller annan säkerhet, som täcker fartygsägarens ansvarighet för i denna lag avsedda skador till ovan i 5 § stadgat belopp. Vad ovan är sagt gäller ej främmande stat tillhörigt fartyg.

Fartyg skall ombord medföra certifikat som utvisar, att i 1 mom. avsedd försäkring eller annan säkerhet är i kraft. Äges fartyget av främmande stat, skall ombord medföras certifikat, varav framgår, att fartyget äges av nämnda stat och att dess ansvarighet är täckt intill det i 5 § nämnda beloppet.

Närmare stadganden om ovan i 2 mom. avsett certifikat utfärdas genom förordning.

Den som är berättigad till ersättning äger rätt att rikta ersättningsanspråk som grundar sig på ovan i 12 och 13 §§ avsedd försäkring direkt mot försäkringsgivaren.

Försäkringsgivaren är dock fri från ansvarighet i de fall som nämnes i 3 § 2 mom. samt ytterligare om fartygsägaren själv uppsåtligen har förorsakat skadan. Försäkringsgivarens ansvarighet överstiger icke i något fall de belopp som gäller enligt 5 § 1 eller 3 mom.

Försäkringsgivaren kan till befrielse från ansvarighet mot annan än fartygsägaren åberopa endast i 2 mom. nämnda omständigheter.

Har försäkringsgivaren icke gjort förbehåll av annat slag, gäller försäkringen även till förmån för fartygsägaren i fråga om hans ansvarighet enligt denna lag eller motsvarande lag i annan fördragsslutande stat.

Vad i 14 och 15 §§ är sagt om försäkring gäller på motsvarande sätt i 12 och 13 §§ nämnd annan säkerhet.

Talan om utfående av ersättning enligt denna lag kan väckas vid finsk domstol endast om oljeskada uppkommit i Finland eller förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa sådan skada i Finland.

Då talan med stöd av 1 mom. kan väckas vid finsk domstol, kan talan om utfående av ersättning för annan oljeskada, orsakad av samma olycka, väckas vid samma domstol.

Sådan talan om ersättning för oljeskada, som med stöd av 17 § kan väckas vid finsk domstol, handlägges vid Helsingfors rådstuvurätt.

Då i 6 § avsedd begränsningsfond upprättats i Finland och fartygsägare eller försäkringsgivare, mot vilken talan föres i Finland eller i annan fördragsslutande stat, har rätt att begränsa sin ansvarighet, handlägger den i 1 mom. nämnda domstolen de frågor som ansluter sig till ansvarighetsfondens fördelning mellan de ersättningsberättigade.

Då dom i mål om ersättning för oljeskada meddelats i annan fördragsslutande stat och där vunnit laga kraft och där är verkställbar, skall domen, om ej annat följer av vad i 9 § eller 18 § 2 mom. är stadgat, verkställas i Finland utan ny behandling av saken, såframt domstolarna i vederbörande fördragsslutande stat enligt ansvarigshetskonventionen haft rätt att avgöra målet. Skyldighet att verkställa utländsk dom föreligger dock icke, om det ansvarighetsbelopp, som gäller för fartygsägare, därigenom skulle överskridas.

Ansökan om verkställighet skall göras hos Helsingfors hovrätt och till ansökan skall fogas:

Ovan i 2 mom. 1 och 2 punkterna avsedda handlingar skall vara försedda med bevis om att de utfärdats av myndighet som är berättigad att utfärda sådana handlingar. Beviset utfärdas av finsk ambassad eller av finskt konsulat, som förestås av utsänd konsul, eller av den högsta myndigheten inom justitieförvaltningen i den stat, där domen meddelats.

Ansökan om verkställighet får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att avge bemötande med anledning av ansökningen.

Bifalles ansökningen, verkställes domen på samma sätt som finsk domstols laga kraft vunna dom, om icke högsta domstolen på grund av ändringsansökan förordnar annat.

Har i ansvarighetskonventionen avsedd begränsningsfond upprättats i annan fördragsslutande stat enligt där gällande lag, och har fartygsägare eller försäkringsgivare, mot vilken talan om ersättning väckts vid finsk domstol, rätt att begränsa sin ansvarighet, skall domstolen förordna, att domen kan verkställas först efter det att frågorna om begränsningsfondens fördelning avgjorts i vederbörande stat enligt dess lag.

Genom förordning stadgas om övervakningen av att 12 och 13 §§ iakttages.

Genom förordning bestämd övervakningsmyndighet har rätt att förbjuda fartygs avgång och avbryta dess färd, om fartyget icke medför certifikat som erfordas enligt 12 eller 13 §.

Den som försummar i denna lag avsedd försäkringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet, skall för försummelse av skyldigheten att försäkra oljetransportfartyg dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes redare som låter använda fartyg för sjöfart, trots att han insett eller bort inse att försäkringsplikten icke fullgjorts. Detsamma gäller den som i fartygsägarens ställe handhar fartygets drift samt fartygets befälhavare.

Medföres ej i 12 eller 13 § avsett certifikat ombord på fartyg, skall fartygets befälhavare dömas till böter för försummelse av skyldigheten att ombord medföra certifikat om försäkring av oljetransportfartyg .

Denna lag gäller ej krigsfartyg eller annat fartyg, som då skadan skedde användes uteslutande för stats andra än kommersiella ändamål. Har sådant fartyg orsakat oljeskada i Finland eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa sådan skada, tillämpas dock stadgandena i 1, 3, 4, 5, 10 och 18 §§.

Har annat än i 1 mom. nämnt fartyg, som då skadan skedde icke befordrade beständig olja som bulklast, förorsakat oljeskada i Finland, eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa sådan skada, tillämpas stadgandena i 1 §, 2 § 4 mom. samt 3, 10 och 18 §§. Samma stadganden tillämpas även då oljeskada förorsakats av annan än beständig olja. I fråga om ägarens rätt att begränsa sin ansvarighet äger i sådant fall 12―23 §§ sjölagen tillämpning.

Om dagen för denna lags ikraftträdande stadgas genom förordning.