984/1979

Med idrottsverksamhet avses i denna lag fri medborgarverksamhet på idrottskulturens område.

Det ankommer i första hand på staten och kommunerna att skapa allmänna förutsättningar för idrotts verksamheten. För ordnandet av idrottsverksamheten svarar i huvudsak de i denna lag avsedda idrottsorganisationerna.

I syfte att för alla medborgare opartiskt skapa förutsättningar för idrott och erbjuda dem grundläggande idrottsservice beviljas, i enlighet med vad i denna lag stadgas, av statens medel statsandel och -understöd samt lån för stödjande av idrottsverksamheten.

Den allmänna ledningen och tillsynen över idrottsverksamheten ankommer på undervisningsministeriet.

Undervisningsministeriets sakkunnigorgan i angelägenheter som avses i denna lag är statens idrottsråd. I angelägenheter som rör gymnastik- och idrottsvetenskapen är jämväl statens idrottsvetenskapliga kommission sakkunnigorgan.

I varje län finns en länsidrottsnämnd, som verkar i samband med länsstyrelsen. Läns- idrottsnämnden har till uppgift att biträda undervisningsministeriet och länsstyrelsen i angelägenheter som avses i denna lag.

I kommun finns en idrottsnämnd, som på sätt varom närmare stadgas genom förordning sörjer för planering och utvecklande av idrottsverksamheten samt stödjande av idrottsverksamheten i kommunen.

Då det på grund av kommuns ringa befolkning eller av andra orsaker bör anses motiverat, kan kommunfullmäktige besluta, att någon annan nämnd eller kommunstyrelsen har hand om de i denna lag förutsatta uppgifterna. Vad i denna lag eller med stöd av den är stadgat om idrottsnämnd äger härvid motsvarande tillämpning på annan nämnd eller kommunstyrelsen.

Idrottsnämnd består av minst fem medlemmar, vilka envar har en personlig suppleant.

I kommuns tjänst kan finnas en eller flera tjänsteinnehavare för handha vande av uppgifter inom idrottsväsendet. De tjänsteinnehavare, för vilkas avlöning statsandel kan erhållas, skall inneha av uppgiften förutsatt kompetens, varom stadgas genom förordning.

Till kommun erlägges för ettvart kalenderår statsandel:

Statsandel erlägges icke för avlönande av flera än en i 1 mom. 1 punkten avsedd tjänsteinnehavare för varje påbörjat antal av 25 000 invånare, vilka föregående år mantalsskrivits i kommunen, icke heller för avlönande av flera än sammanlagt fem tjänsteinnehavare.

Av kommuns i 1 mom. 2, 3 och 4 punkterna avsedda, av uppgifter inom idrottsväsendet föranledda kostnader kan såsom grund för bestämmandet av statsandel beaktas högst ett av statsrådet årligen inom ramen för statsförslaget fastställt markbelopp för envar invånare, som föregående år mantalsskrivits i kommunen. Innan statsrådet besluter om det i detta moment avsedda markbeloppet, skall det inhämta statens idrottsråds utlåtande i ärendet.

Då statsrådet fastställer det i 3 mom. nämnda markbeloppet, skall det samtidigt bestämma det markbelopp som åtminstone skall användas för de i 1 mom. 2 punkten avsedda kostnaderna.

Närmare bestämmelser om de villkor, på vilka i 8 § avsedda kostnader godkännes såsom berättigande till statsandel utfärdas av undervisningsministeriet.

Statsandel erlägges för ovan i 8 § avsedda kostnader i enlighet med den i lagen om bärkraftsklassificering av kommunerna (665/67) avsedda bärkraftsklassificeringen som följer:

Förskotten på ovan i detta kapitel avsedda Statsandelar erlägges före den 20 mars och den 20 oktober.

Inom ramen för ett i statsförslaget upptaget anslag kan kommun eller annat samfund eller stiftelse beviljas understöd eller lån mot låg ränta för sådana i 3 § lagen angående Statsandelar och -understöd åt kommuner och kommunalförbund avsedda anläggningskostnader, vilka föranledes av uppförande, anskaffande och utrustande av idrottsanläggningar samt till dessa anslutna fritidsutrymmen.

Med understöden och lånen främjas i synnerhet uppförande, anskaffande och utrustande av idrottsanläggningar, avsedda att utnyttjas av stora grupper. Understöd och lån beviljas i första hand kommuner, kommunalförbund eller aktiebolag, i vilka bestämmanderätten innehas av kommun eller kommunalförbund.

Innan understöd eller lån beviljas, skall utlåtande inhämtas av länsidrottsnämnden samt av statens idrottsråd.

Förutsättning för erhållande av understöd eller lån är, att idrottsanläggningen eller anskaffningen därav planerats på ett ändamålsenligt sätt och motsvarar av undervisningsministeriet särskilt utfärdade bestämmelser. Vidare bör uppmärksamhet fästas vid att projektet är anpassat till de riks- och länsomfattande samt lokala planerna beträffande idrottsanläggningar.

I understöd kan, i enlighet med bärkraftsklassen för den kommun, där objektet är belä- get, beviljas högst ett mot den i 10 § 1 mom. nämnda procentuella andelen svarande belopp av de godtagbara anläggningskostnaderna.

Är sökanden annan än kommun eller kommunalförbund eller aktiebolag, i vilket bestämmanderätten innehas av kommun eller kommunalförbund, skall vid prövning av understödets belopp särskild uppmärksamhet dessutom fästas vid sökandens egen ekonomiska ställning och vid idrottsanläggningens allmänna betydelse.

Lån kan beviljas antingen särskilt för sig eller utöver understöd. Understödets och lånets belopp får sammanlagt utgöra högst 75 procent av de godtagbara anläggningskostnaderna. Om objektet är beläget i kommun som hör till bärkraftsklass 1 eller 2, får understödets och lånets sammanlagda belopp likväl utgöra 90 procent av anläggningskostnaderna.

Lån skall återbetalas inom 15 år efter det den första raten lyfts, i den ordning som närmare bestämmes av statskontoret. Återbetalningen börjar under det tredje kalenderåret efter det lånets första rat lyfts. Beslut om låneräntan fattas av statsrådet.

Undervisningsministeriet utfärdar beträffande olika slags idrottsanläggningar närmare anvisningar om vad som bör anses vara godtagbara anläggningskostnader. Undervisningsministeriet utfärdar även närmare bestämmelser om återindrivningen av lånen samt övriga närmare bestämmelser rörande i detta kapitel avsedda understöd och lån.

I statsförslaget intages årligen ett anslag, som är avsett att såsom understöd beviljas riksomfattande idrottsorganisationer, vilka närmare fastställes genom förordning.

Statsrådet godkänner, efter det statens idrottsråd avgivit utlåtande i ärendet, de riksomfattande idrottsorganisationer, vilka kan erhålla statsunderstöd enligt denna lag.

I 18 § avsedd organisation beviljas årligen statsunderstöd i markbelopp på basen av dess budget.

Vid beviljandet av statsunderstöd skall särskilt arten, omfattningen och den samhälleliga betydelsen av organisationens verksamhet beaktas.

Till en centralidrottsorganisations budget och räkenskaper hänföres vid beviljandet av statsunderstöd även utgifterna för dess distriktsorganisationer och för specialförbund inom idrotten, vilka är medlemmar i organisationen såvida specialförbund icke i enlighet med 18 § har godkänts att erhålla understöd särskilt för sig.

Om statsunderstödets markbelopp överstiger 85 procent av organisationens godtagbara verksamhetsutgifter enligt bokslutet för ifrågavarande år, är organisationen skyldig att till staten återbära statsunderstöd som uppburits till ett för stort belopp, såvida annat icke av särskilt skäl beslutats beträffande någon organisation då beslut om understödet fattades.

Undervisningsministeriet kan besluta, att organisation skall återbära erhållet statsunderstöd eller del därav jämte 6 procents årlig ränta från ingången av den månad, under vilken förskott på statsunderstöd eller det slutliga understödet utbetalts:

I statsförslaget intages årligen ett anslag, av vilket understöd beviljas för gymnastik- och idrottsvetenskaplig planering och forskning samt verksamhet ävensom för andra ändamål som främjar idrottsverksamheten men ej nämnts i 3―5 kap.

Om idrottsinstitutens statsbidrag är stadgat särskilt.

De statsunderstöd och -andelar samt lån, som avses i denna lag, erlägges i första hand ur de anslag, vilka i statsförslaget har anvisats av tippningsvinstmedlen och penninglotterivinstmedlen för ändamål som främjar idrott och fysisk fostran.

Beslut om beviljande av understöd, som avses i 5 kap., fattas av statsrådet vid föredragning från undervisningsministeriet. Framställningen till undervisningsministeriet om fördelningen av understöden göres av statens idrottsråd.

Undervisningsministeriet besluter om beviljande av ovan i 3 kap. avsedda statsandelar och i 4 kap. avsedda understöd och lån samt i 21 § avsedda statsunderstöd.

Vid tillämpningen av stadgandena i 3 och 4 kap. är undervisningsministeriet i lagen angående statsandelar och -understöd åt kommuner och kommunalförbund avsedd vederbörande statsmyndighet. I 15 § 2 och 3 mom. i sistnämnda lag avsedd vederbörande statsmyndighet är dock finansministeriet.

Till de delar i denna lag icke är annorlunda stadgat tillämpas på kommuners statsandelar samt kommuners och kommunalförbunds statsunderstöd och lån, som avses i

3 och 4 kap., vad i lagen angående statsandelar och -understöd åt kommuner och kommunalförbund är stadgat. På aktiebolag och andra samfund, i vilka kommuner är medlemmar eller delägare och i vilka kommun eller kommunalförbund innehar bestämmanderätten, tillämpas stadgandena om kommunalförbund i sistnämnda lag. Även i fråga om andra samfunds samt stiftelsers i 4 kap. i denna lag avsedda statsunderstöd och lån iakttages i tillämpliga delar stadgandena i lagen angående statsandelar och -understöd åt kommuner och kommunalförbund.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den i 1 januari 1980.

Statsandel för ovan i 8 § 1 mom. 1, 3 och

4 punkterna avsedda kostnader erlägges dock första gången för år 1981.

Den som då denna lag träder i kraft innehar tjänst såsom kommuns idrottsdirektör, idrottssekreterare eller idrottsinstruktör eller annan sådan motsvarande tjänst inom kommuns idrottsförvaltning anses, utan hinder av vad genom förordning stadgas om kompetensvillkoren för tjänsterna, fortfarande kompetent för tjänsten, och de av hans avlöning föranledda kostnaderna hänföres till kostnader som berättigar till statsandel.