673/1979

Tillståndsmyndigheten skall upptaga ärende, som gäller markförvärvstillstånd, till behandling ofördröjligen sedan det offentliga köpvittnets anmälan om fastighetsköpet har inkommit till tillståndsmyndigheten. Denna anmälan betraktas som ansökan om tillstånd, såframt fånget enligt 2 § kräver tillstånd. Är det fråga om ett i 2 § 2 mom. 4 punkten avsett fall och anser lantbruksbyrån att tillstånd borde förvägras, skall byrån ofördröjligen hänskjuta ärendet till vederbörande kommunstyrelse för behandling.

Har i ärende som gäller markförvärvstillstånd beslut icke fattats inom fyra månader efter köpebrevets undertecknande, får markförvärvstillstånd icke därefter förvägras. I ärende som hänskjutits till kommunstyrelsen med stöd av 1 mom. beräknas tiden från den dag då länsstyrelsens beslut om att tillstånd erfordras för fånget har vunnit laga kraft.

Lagfart får icke beviljas på fång för vilket enligt denna lag fordras markförvärvstillstånd, och den tid, inom vilken lagfart skall sökas, begynner icke heller förrän markförvärvstillstånd har beviljats eller jordbruksstyrelsen förverkat sin inlösningsrätt eller ock inlösningen förfallit. Företer sökanden av lantbruksbyrån utfärdat meddelande, enligt vilket markförvärvstillstånd ej behövs, är lagfartsmyndigheten icke skyldig att undersöka om de i denna lag avsedda förutsättningarna för lagfart på fånget föreligger.

Då lagfart sökes på fång, som avses i 2 § 2 mom. 4 punkten, utan att i 1 mom. avsett meddelande från lantbruksbyrån företetts, skall för erhållande av lagfart företes av kommunstyrelsen utfärdat intyg eller länsstyrelsens beslut eller högsta förvaltningsdomstolens utslag om att markförvärvstillstånd icke erfordras. Den tid, inom vilken lagfart skall sökas, begynner icke före den dag då intyget utfärdats eller beslutet eller utslaget givits.

Har lagfart beviljats i strid med stadgandena i 1 och 2 mom., får fånget icke på denna grund klandras, och denna lag kan ej heller i övrigt längre tillämpas på fånget.