Lag om ändring av rättegångsbalken.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
upphäves i rättegångsbalken 8 kap. 3 §,
ändras 8 kap. 2 §, 12 kap. 13 § 2 mom., 15 kap. 4 § 3 mom., rubrikerna för 18 och 21 kap. samt 25 kap. jämte däri senare företagna ändringar, av nämnda lagrum 12 kap. 13 § 2 mom. och 15 kap. 4 § 3 mom. sådana de lyder i lag av den 14 januari 1972 (21/72), samt
fogas till 10 kap. 21 § i stället för det lag rum som upphävts genom lag av den 26 april 1957 ( 175/57 ) ett nytt 2 mom., till 12 kap. 13 §, sådan den lyder i ovan nämnda lag av den 14 januari 1972, ett nytt 4 mom., till 18 kap. en ny 2 a §, till 21 kap. en ny 5 § och till rättegångsbalken i stället för det 26 kap. som upphävts genom lag av den 27 april 1868 ett nytt 26 kap. som följer:
8 kap.Om hovrätt.
2 §.
Hovrätten handlägger såsom överrätt besvär och klagan över underrätts avgöranden samt besvär över överexekutors utslag.
I första instans handlägger hovrätten mål om högförräderi och landsförräderi samt åtal för brott begångna av underdomare vid utövande av domarvärvet.
Därjämte avgör hovrätten de mål om brott i tjänsten, vilka enligt lag eller förordning falla under dess behörighet, ävensom övriga mål, om vilka i lag stadgas, att de skola avgöras av hovrätt.
10 kap.Om laga domstol.
21 §.
I mål, som hänskjutits på sätt i 1 mom. sägs, får ändring sökas först sedan målet avgjorts av den domstol, till vilken det sist hänskjutits.
12 kap.Om parterna.
Parts utevaro i tvistemål.
13 §.
Part, mot vilken tredskodom givits, får icke anföra besvär däröver i hovrätten. I tredskodomen skall detta angivas och samtidigt meddelas anvisningar om inom vilken tid och vid vilken domstol återvinningstalan får väckas.
Sökes återvinning i mål, i vilket tillstädeskommen part anfört besvär, skall underrätten omedelbart meddela hovrätten detta eller, om saken dragits under högsta domstolens prövning, högsta domstolen. Målet skall återförvisas till underrätten för handläggning i samband med återvinningsmålet.
15 kap.Om rättegångsombud.
4 §.
Kan den som anmält sig som rättegångsombud och icke är i enlighet med 1 mom. därtill muntligen bemyndigad, ej omedelbart förete ovan avsett skriftligt bemyndigande, eller finner domstolen med anledning av parts invändning eller av annan orsak nödigt att vinna bekräftelse på att utredningen om bemyndigandet är riktig, skall den som anmält sig som ombud beredas tillfälle att förete utredningen. Domstolen kan, då skäl därtill föreligger, fortsätta målets handläggning utan att dock slutligt avgöra det. Styrkes bemyndigandet senare, anses ombudet ha handlat med stöd därav från det han anmälde sig som ombud. Är fråga om missnöjesanmälan, skall utredning om bemyndigandet framställas på domstolens kansli senast sjunde dagen efter det den för missnöjesanmälan stadgade tiden utgått.
18 kap.Om intervention i tvistemål.
2 a §.
I utslag, som givits under målets handläggning och genom vilket interventionsyrkande förkastats, får ändring sökas särskilt.
21 kap.Om rättegångskostnader.
5 §.
Part, som anmält missnöje med domstolens avgörande men ej fullföljer sin talan, kan åläggas ersätta motpartens kostnader, om denne inom utsatt tid bevakat svarandetalan.
Har missnöjesanmälan gällt underrätts avgörande, skall yrkande på kostnadsersättning framställas i skriftlig ansökan, som riktas till hovrätten och skall tillställas underrättens kansli inom fjorton dagar efter fullföljdstidens utgång. Om yrkandet skall från underrätten genom postens förmedling underrättelse sändas till den mot vilken det riktats, och honom skall samtidigt beredas tillfälle att inom viss tid bemöta yrkandet.
25 kap.Fullföljd av talan från underrätt till hovrätt.
Allmänna stadganden.
1 §.
Ändring i underrätts avgörande sökes hos hovrätten genom besvär.
2 §.
I underrätts dom och utslag, som innehåller avgörande av huvudsaken eller varigenom målet avvisats, samt i övriga avgöranden som fattats i samband därmed får ändring sökas genom besvär, om icke ändringssökande särskilt har förbjudits.
I underrätts avgöranden under rättegången får ändring sökas särskilt endast om detta är uttryckligen tillåtet.
Meddelande av fullföljdsanvisningar.
3 §.
Då underrätt avkunnar avgörande i vilket ändring får sökas, skall den samtidigt lämna upplysning om rätten att söka ändring och vad som skall iakttagas för bevarande av talan och för bemötande av besvär.
Närvarande parter skall omedelbart efter avgörandets avkunnande lämnas skriftliga anvisningar, av vilka framgår hur den som är missnöjd med utslaget skall förfara för att draga målet under hovrättens prövning och hur besvären skall bemötas. Anvisningar lämnas likväl icke åt allmän åklagare, ej heller åt annan part, om detta befinnes vara uppenbart onödigt. Vid behov lämnas anvisningar åt vittne sakkunnig och annan under rättegången hörd person.
4 §.
Dömes svarande i brottmål till straff och är han frånvarande då utslaget avkunnas, skall domstolen omedelbart underrätta honom om dagen då målet avslutats och den ådömda straffpåföljden och samtidigt tillsända honom i 3 § 2 mom. nämnda anvisningar. Underrättelse behöver likväl icke ske ifråga om böter eller förvandlingsstraff.
Missnöjesanmälan.
5 §.
Part som vill söka ändring i underrättens avgörande skall vid äventyr av talans förlust anmäla missnöje därmed. Har flera parter gemensam talan, är det till fyllest med en missnöjesanmälan.
Missnöje skall anmälas senast sjunde dagen efter den då underrättens avgörande avkunnades eller gavs.
Missnöjesanmälan kan göras antingen muntligen eller skriftligen hos den domstol som avgjort målet eller i dess kansli.
6 §.
Häktad eller person som avtjänar fängelse- eller förvandlingsstraff får i brottmål anmäla missnöje hos fängelsedirektören. Utgår tiden för missnöjesanmälan medan sådan person till följd av rättegång eller fång transport befinner sig utanför straffanstalten, får han anmäla missnöje dagen efter den då han anlänt till fängelset.
Fängelsedirektören skall omedelbart efter utgången av den för missnöjesanmälan stadgade tiden tillställa domstolens kansli uppgift om missnöjesanmälan.
7 §.
Missnöjesanmälan får begränsas att gälla en del av underrättens avgörande. Begränsningen skall nämnas då missnöje anmäles.
Allmänna åklagaren skall, om svarandena är flera, då han anmäler missnöje uppge vem av dem missnöjesanmälningen gäller.
8 §.
Missnöjesanmälan får återkallas inom den tid som är stadgad för anmälan av missnöje. På återkallelse skall tillämpas vad om missnöjesanmälan är stadgat.
9 §.
Har missnöje icke anmälts i stadgad ordning eller anmäles missnöje med avgörande i vilket ändring ej får sökas, godkännes anmälningen icke.
Om godkännande av missnöjesanmälan besluter underrättens ordförande. Är han förhindrad, avgöres frågan av annan lagfaren medlem av rådstuvurätten eller av häradshövdingen. Har missnöjesanmälan icke godkänts, skall vederbörande omedelbart skriftligen underrättas härom.
Har missnöjesanmälan icke godkänts, får klagan däröver anföras i hovrätten. Klagoskriften skall inom trettio dagar efter dagen för avkunnandet av underrättens avgörande tillsställas underrättens kansli. Anser hovrätten att missnöjesanmälan skett i laga ordning, skall den vid behov utsätta ny tid för ändringssökande.
10 §.
Om godkänd missnöjesanmälan skall anteckning göras i underrättens expedition och diarium samt i nödiga längder och meddelanden.
Besvärsundervisning.
11 §.
Då godkänd missnöjesanmälan gjorts, skall i målet ges besvärsundervisning, som kan fogas till den expedition som innehåller underrättens avgörande.
I besvärsundervisningen skall anges fullföljdsdomstolen samt fristerna för inlämnande av besvär och bemötande därav. Dessutom skall däri redogöras för stadgandena om fullföljande av besvär och om bemötande därav samt besvärsskriftens och bemötandets innehåll och bilagor.
Är besvärsundervisning oriktig och har felet icke kunnat tydligt upptäckas, har besvär fullföljts riktigt och bemötande avgivits i rätt ordning, om parten antingen iakttagit undervisningen eller vad om saken är stadgat.
Fullföljande av besvär.
12 §.
Tiden för anförande av besvär är trettio dagar från den dag då underrättens avgörande avkunnades eller gavs.
Senast den dag då besvärstiden utgår skall part vid äventyr av talans förlust tillställa underrättens kansli sin besvärsskrift.
13 §.
Kan part, som anmält missnöje, på grund av laga förfall eller av annat godtagbart skäl icke inom föreskriven tid söka ändring, utsätter hovrätten på ansökan ny tid för anförande av besvär.
Om ny tid skall anhållas hos hovrätten i skriftlig ansökan, som före besvärstidens utgång skall tillställas underrättens kansli. Till ansökningen skall fogas utredning om det förfall som drabbat sökanden eller om annat skäl varpå ansökningen grundar sig.
Besvärsskriftens innehåll och bilagor.
14 §.
I besvärsskrift, som skall ställas till vederbörande hovrätt, skall uppges:
det underrättsavgörande i vilket ändring sökes,
i vilken del ändring sökes i underrättens avgörande,
de ändringar i underrättens avgörande som yrkas samt
grunderna för yrkandena.
Önskar ändringssökanden åberopa nya bevis till stöd för sina besvär, skall han uppge dem och därjämte vilka omständigheter han önskar styrka.
15 §.
I besvärsskrift skall antecknas ändringssökandens namn, yrke och boningsort samt den postadress för honom eller hans ombud, under vilken meddelanden i saken får sändas till honom. Ändras postadressen, skall den nya adressen skriftligen anmälas till hovrättens registratorskontor.
Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden eller, om han icke själv uppsatt den, av uppsättaren. Denne skall samtidigt uppge sitt yrke och sin boningsort.
16 §.
Till besvärsskrift skall fogas:
underrättens avgörande och andra erforderliga expeditioner eller officiellt styrkta avskrifter av dem samt
de handlingar vilka innehåller de omständigheter som ändringssökanden åberopar.
Av besvärsskriften och de i 1 mom. 2 punkten nämnda handlingarna skall även avskrift inges.
Bemötande av besvär.
17 §.
Ändringssökandens motpart har rätt att bevaka svarandetalan och skriftligen bemöta besvären.
Tiden för bevakning av svarandetalan och bemötande av besvären är fjorton dagar från dagen för besvärstidens utgång.
18 §.
Bevakning av svarandetalan sker genom muntlig eller skriftlig anmälan i underrättens kansli. Motparten skall härvid tillställas avskrifter av besvärsskriften och därtill fogade handlingar samt vid behov även skriftliga anvisningar om hur besvären skall bemötas.
19 §.
Motparten skall inom den tid som stadgats i 17 § 2 mom. till underrättens kansli inlämna ett till hovrätten ställt bemötande och de handlingar, vilka innehåller de omständigheter som han åberopar. Av bemötandet och de därtill fogade handlingarna skall även avskrift inges. Ändringssökanden erhåller på begäran avskrifterna från underrättens kansli.
Utreder motparten inom den tid som är stadgad för inlämnande av bemötande skriftligen, att han på grund av laga förfall eller av annat godtagbart skäl icke inom föreskriven tid kan bemöta besvären, och för den skull anhåller om ny tid för avgivande av bemötande, gäller om utsättande av ny tid i tillämpliga delar vad i 13 § är stadgat.
20 §.
I bemötande av besvär skall
uppges det ärende i vilket bemötandet avges,
framföras motpartens åsikt om ändringssökandens yrkanden och grunderna för dem samt
uppges de skäl och bevis på vilka motparten önskar stöda sig.
Vad i 15 § är stadgat om besvärsskrift gäller även bemötande.
Kompletterande stadganden.
21 §.
Till underrättens kansli ingivna och till hovrätten ställda skrivelser samt därtill fogade handlingar skall från underrätten ofördröjligen sändas till hovrätten. Besvärsskrift jämte bilagor sändes likväl först sedan tiden för avgivande av bemötande har utgått, såframt ej annat föranledes av sakens brådskande beskaffenhet.
22 §.
I detta kapitel avsedda underrättelser och meddelanden av underrätt till parterna får sändas med posten under den adress som part meddelat underrätten.
23 §.
Har part icke inlämnat avskrift av besvärsskrift eller bemötande eller av därtill fogade handlingar, tages avskrifter vid behov i underrättens kansli. Kostnaderna härför kan indrivas hos den part som försummat att inlämna avskrift. Ersättning får indrivas i den ordning som är stadgad i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).
24 §.
Justitieministeriet fastställer formulär för de skriftliga fullföljdsanvisningarna och besvärsundervisningarna samt för de diarier och längder som skall föras vid underrätts kansli och hovrätts registratorskontor ävensom för de intyg som skall utfärdas på grundval av dessa. Närmare bestämmelser om förande av diarier och längder utfärdas vid behov av justitieministeriet.
26 kap.Om handläggning av besvärsmål i hovrätt.
Komplettering av besvär och bemötande.
1 §.
Har till besvärsskrift som inlämnats inom stadgad tid icke fogats underrättens avgörande eller annan för prövningen av besvären erforderlig expedition och står handlingen icke eljest till hovrättens förfogande, skall hovrätten förelägga ändringssökanden att inom en av hovrätten utsatt tid inlämna den felande handlingen.
Iakttas föreläggandet icke, skall ändringsansökningen avvisas.
2 §.
Är besvär som inlämnats inom stadgad tid bristfälliga och är bristen icke ringa, skall vederbörande föreläggas att avhjälpa bristen inom en av hovrätten utsatt tid.
Iakttas föreläggandet icke och innehåller besvären ej ett tillräckligt preciserat ändringsyrkande eller kan målet icke på grundval av besvären eljest avgöras, skall besvären avvisas.
På synnerligt skäl får part, vars besvär även efter komplettering är bristfälliga på sätt i 1 mom. sägs, beredas nytt tillfälle att komplettera dem, eller ock kan han på annat sätt höras.
3 §.
Hovrätt kan vid behov bereda motpart tillfälle att inom en av hovrätten utsatt tid komplettera sitt bemötande.
Skriftlig tilläggsutredning.
4 §.
I mål, där besvären icke har bemötts eller där besvären på uppmaning av hovrätten har kompletterats, skall hovrätten vid behov inbegära motpartens bemötande.
5 §.
Hovrätt får på synnerligt skäl beakta skrift eller annan handling som part efter utsatt tid tillställt hovrätten.
Om inhämtande av utlåtanden och därmed jämförlig skriftlig utredning gäller vad därom är särskilt stadgat.
6 §.
Om hovrätt självmant införskaffar utredning eller beaktar i 5 § avsedd skrift eller annan handling och sagda utredning kan inverka på målets avgörande, skall hovrätten med anledning härav av parterna inbegära skriftlig förklaring, om sådan icke är uppenbart onödig.
Hovrätten får vid behov även i övriga fall av part inbegära skriftlig utredning.
Muntlig förhandling.
7 §.
Hovrätten håller vid behov muntlig förhandling, vid vilken kan höras parter, vittnen och sakkunniga samt emot tagas annan utredning. Muntlig förhandling får begränsas att gälla en del av det fullföljda målet.
Om förrättande av syn gäller vad därom är särskilt stadgat.
8 §.
Hovrätt får ej på grundval av ny bedömning av bevisningen ändra underrättens avgörande i fråga om straffyrkande utan att verkställa i 7 § avsedd muntlig förhandling, såvida fråga icke är om enbart böter eller såvida muntlig förhandling, med beaktande särskilt av rättsskyddet för svarande i brottmål, icke är uppenbart onödig.
9 §.
Parterna kallas till muntlig förhandling genom hovrättens försorg. De parter vilkas hörande är uppenbart onödigt behöver icke kallas till den muntliga förhandlingen.
Parterna får kallas till muntlig förhandling vid äventyr att frånvaro icke utgör hinder för målets handläggning och avgörande. På part, mot vilken i 8 § 1 mom. avsett straffyrkande riktar sig eller vars personliga hörande hovrätten eljest finner nödigt, skall likväl tillämpas vad i 16 kap. är stadgat om parts förständigande att infinna sig till målets fortsatta handläggning. I kallelsen skall parten meddelas det äventyr, vid vilket han skall infinna sig till den muntliga förhandlingen.
Uteblir part som vid vite förständigats att inställa sig inför rätta eller anträffas icke den som enligt förordnande skall hämtas, kan målet, då skäl därtill föreligger, avgöras oaktat partens frånvaro. Förelagt vite ådömes härvid icke.
10 §.
Hovrätten får på synnerligt skäl förordna att hörande av part, vittne eller sakkunnig kan ske i underrätt. Samtidigt kan hovrätten utsätta en tid, inom vilken hovrätten skall tillställas utredning om upptagen bevisning, samt meddela föreskrifter om hur hörandet bör anordnas.
Om hörande av svarande i brottmål.
11 §.
I brottmål, där svaranden icke bemött besvären eller där han icke blivit med anledning därav hörd, får hovrätten icke utan att inbegära bemötande ändra underrättens avgörande så, att
den som ådömts bötesstraff eller som meddelats eftergift från straff, dömes till fängelsestraff eller avsättning,
villkorligt fängelsestraff ändras till ovillkorligt eller
svaranden ådömes en väsentligt strängare straffpåföljd.
Kompletterande stadganden.
12 §.
Föreläggande, begäran, kallelse och meddelande som nämnes i detta kapitel får, om ej annat delgivningssätt anses nödigt, av hovrätten sändas med posten under den adress parten senast uppgivit. Svarande skall likväl kallas till ovan i 8 § avsedd muntlig förhandling i den ordning som är stadgad för delgivning av stämning.
13 §.
Föredragande i hovrätt får, utan att målet föredrages, i enlighet med utfärdade anvisningar, till parterna sända föreläggande, begäran och meddelande som angår besvärsmålet.
14 §.
Ändrar hovrätten underrättens avgörande på sätt i 8 eller 11 § avses eller ådömer den villkorligt straff, skall den dömde omedelbart underrättas om dagen för avgörandet och den ådömda straffpåföljden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.
Genom densamma upphäves förordningen den 14 augusti 1901 innefattande särskilda bestämningar om ändringssökande i underrätts domar och utslag, jämte däri senare företagna ändringar, lagen den 24 januari 1930 om mottagande av vad och missnöjesanmälan under häradshövdings frånvaro (21/30) samt 46 § förordningen den 19 december 1889 om införande av strafflagen, sådant detta lagrum lyder i lag av den 19 juli 1974 (614/74).
Genom denna lag upphäves även
1) kungliga breven av den 6 december 1739 och den 26 augusti 1772 om vadebevis,
2) kungliga brevet av den 12 april 1749 angående kronoombud,
3) kungörelsen den 29 juni 1773 angående rättegångsskrifters förseende med författares underskrift, brevet av den 14 november
4) kungliga brevet av den 14 november 1798 huru förhållas bör i brottmål, som hör under olika instansers prövning,
5) kejserliga brevet av den 4 juni 1817 angående reservationsskrifter,
6) kejserliga brevet av den 11 december 1829 med föreskrift om huru domar, som i olika underrätter givits angående samma person, skola underställas samt
7) förordningen den 6 augusti 1861 angående förenkling av arbets- och expeditionssättet vid särskilda domstolar i Finland.
Då ändring sökes i underrätts avgörande, som givits eller avkunnats före lagens ikraftträdande, och då sådan ändringsansökan bemötes, skall tidigare lag tillämpas, om icke nedan annorlunda stadgas. Stadgandet i denna lag om företeende av bemyndigande skall tillämpas på missnöjesanmälan, i fråga om vilken tiden utlöper efter det lagen trätt i kraft. På mål som är oavgjorda då denna lag träder i kraft skall stadgandena i 26 kap. av denna lag tillämpas.
Vad annorstädes i lag är stadgat om vädjande till hovrätt gäller efter denna lags ikraftträdande i tillämpliga delar fullföljd från underrätt till hovrätt.
Helsingfors den 31 augusti 1978.
Republikens President URHO KEKKONENJustitieminister Paavo Nikula